Även från moderat håll betonas ofta vikten av sammanhållning och enighet i utrikespolitiken. Samtidigt har moderaterna under senare tid angripit viktiga delar av den svenska utrikespolitiken på et sätt som satt denna enighet och sammanhållning på allvarligt prov. Det tycks som om partinitet ibland satts framför partiotismen, framför det nationella intresset ... Under valrörelsen 1982 gick moderaterna till attack i ubåtsfrågan. man angrep den sittande mittenregeringen för senfärdighet och bristande allvar i värnet av vårt svenska territorium. Man underblåste lösa rykten ...

I stället för att i en för landet viktig fråga stödja regeringens strävan att hävda våra nationella intressen valde man att angripa centern och folkpartiet. Det gick så lång att avgående statsministern Thorbjörn Fälldin i en radiointervju den 23 september sade att moderaterna skadat tilltron till Sveriges vilja och förmåga att hävda sitt territorium ...

Jag delar helt Thorbjörn Fälldins omdöme - uttalat i samma intervju - att moderaterna med sina illa underbyggda uttalanden i dessa viktiga frågor minskat tilltron till den svenska neutralitetspolitiken.

Jag delar helt och hållet Olof Palmes betoning av vikten av samförstånd i Sverige i centerala utrikespolitiska frågor ... Det är, fru talman, bra att Olof Palme tar itu med moderata samlingspartiets extraturer i utrikespolitiken. Det var djupt oansvarigt av moderaterna att på ett så flagrant sätt försöka - och kanske också lyckas - göra inrikes utrikespolitik både av de allvarliga ubåtskränkningarna som vi har upplevt och av de för Sverige, inte minst för svenskt fiske, viktiga förhandlingarna om Östersjön.

Måhända kom denna särskilda regeringsdeklaration ovanpå den tidigare som ett uttyck för att man på regeringsnivå inser att man har missat väldigt mycket av den breda förankringen genom det sätt på vilket man handlagt frågan om en kärnvapenfri korridor. Jag har, fru talman, ingen anledning att för kammarens ledamöter upprepa vad jag sagt i den frågan här i kammaren tidigare idag, då statsministern inte var närvarande ... Vad som är märkligt i Olof Palmes anförande här är att han inte finner anledning att ägna alla de frågor som ställts tidigare idag någon uppmärksamhet ...

Den självtillräcklighet som regeringen och statsministern har visat i samband med handläggningen av frågan är självfallet inte bra. Av avgörande betydelse är att det aldrig någonstans ute i världen kan finnas grund för misstanken att inte den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken och de politiska utspelen formas självständigt och på svensk grund.

Alla hälsar vi väl statsministern, som är något försenad, välkommen till riksdagens utrikespolitiska debatt ... Statsministern riktar en lång rad attacker mot oss moderater. Dessa attacker har självfallet sin grund i det faktum att försvaret på andra områden har rasat samman under de timmar av debatten som statsministern inte varit närvarande ... Med synnerligen god omsorg värnar nu Olof Palme den svenska utrikespolitikens renhet ... Samtidigt låter Olof Palme utländska stormaktspolitiker skriva utkasten till svenska diplomatiska noter. Logiken är - i alla fall för mig - något svårgripbar ...

Vad sade vi i valrörelsen [i ubåtsfrågan]? Jo, vi sade [att] våra resurser för ubåtsjaktinsatser är otillräckliga. Vill Olof Palme hävda att det var fel? ... Jag tycker att de invändningarna var ganska så svaga ...

Jag är åtskilliga decennier yngre än Olof Palme, och min riksdagserfarenhet kan inte på något sätt mäta sig med hans. Men låt mig trots detta säga: Det bär emot min uppfattning om hur vi tillsammans skall föra den debatt att en ledande politiker står och säger att andra partiledares uppfattningar mest kan betecknas som - vad var det Olof Palme sade - "hä hä" och "hep hep". Jag tycker inte att det är en debattnivå värdig politiker.

länk
INTERNATIONELLA MEDIER FOKUSERAR PÅ BILDT. Det är alltid intressant att se hur utländska medier rapporterar svenska nyheter. Här är några om den nya regeringen:

• BBC: Comeback for Swedish ex-PM Bildt
• Reuters: Bildt makes comeback as Swedish minister
• AFP: Sweden's new PM vows cautious pace of reforms
• AFP: Sweden's Carl Bildt: veteran of both politics and diplomacy
• AFX News: Sweden's new prime minister Reinfeldt appoints Carl Bildt as foreign minister
• Aftenposten, Oslo: Bildt får utenriks
• Jyllands-Posten: Reinfeldt præsenterer Sveriges nye regering
• Hufvudstadsbladet, Helsingfors: Bildt ny utrikesminister i Sverige

Fredag 2006-10-06 / 12.55 länk
NYAMKO SABUNI, MEST SPÄNNANDE MINISTERN. Jag har fått flera reaktioner på regeringsbildningen som präglas av oro för att regeringen kommer att föra socialdemokratisk regleringspolitik. Orkar centern förnya jordbruket? Orkar kristdemokraterna minska förmynderiet från socialdepartementet, exempelvis i alkoholpolitiken? Kommer ett moderat utrikesdepartement att vilja kritisera EU:s regleringsvansinne?

Risken att liberal förnyelse uteblir är stor, menar flera läsare i mejl.

Vi får se.

Men på ett område väntar helt klart en ny ton: Nyamko Sabuni som integrationsminister. Hon har vågat stå upp mot den totalt misslyckade integrationspolitiken. Hon kritiserar fundamentalister och vill se att invandrare kommer in i det svenska samhället. Att hon också är den som vänstern siktar in sig på i den nya regeringen, säger en hel del. Ekot hävdar: Valet av integrationsminister kritiseras.


Fredag 2006-10-06 / 12.20 länk
VILKA POSTER ÄR TYNGST? Oppositionsledaren Göran Persson (s) hävdar nu att moderaterna tagit ”alla de tyngsta ministerposterna”. Kommenterande journalister instämmer villigt, som i SVD.

Men för att kunna ladda väl inför nästa val, kan mindre partier inte ta posten som kräver störst kompromissvilja - finansministern - eller som kräver många utlandsresor - utrikesministern. För de tre mindre partierna är inrikespolitiska profilfrågor klart viktigast och tyngst. Alltså väljer centerpartiet företagarfrågorna, kristdemokraterna sociala frågorna och folkpartiet skolfrågorna. Här kan de profilera sig och stärka det egna partiets stöd i opinionen. De är ”tyngst” också om man ser till hur många miljarder de sätter sprätt på.


Fredag 2006-10-06 / 11.45 länk
FINANSMINISTER MED FINANSMARKNADSERFARENHET. Socialdemokratiska finansministrar har ofta haft tung förankring inom partiet, men sällan varit ekonomiskt skolade. Den borgerliga regeringen får i Anders Borg en finansminister med ovanligt tung erfarenhet från finanssektorn.

Han har varit vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet och efter Uppsalastudier i nationalekonomi blev han talskrivare åt partiledaren Carl Bildt. Sedan lämnade han politiken för en karriär inom bankvärlden. Han arbetade som analytiker på Alfred Berg, var chefsekonom på ABN Amro Bank, rådgivare i penningpolitiska frågor åt Lars Heikensten på Sveriges Riksbank och som chef för ekonomisk analys på SEB.

Efter tio år återvände han till partipolitiken som chefekonom på moderaternas riksdagskansli. Där var han också kanslichef och en av arkitekterna bakom 'nya moderaterna' och partiets nya fokus på budgetbalans och mer strikta nationalekonomiska framtoning.

Anders Borg är nog en av de mest erfarna ekonomer som blivit finansminister i Sverige.


Fredag 2006-10-06 / 11.25 länk
DE TVÅ EXCELLENSERNA ÄR TILLBAKA. Innan statsministerämbetet formellt infördes 1876 hade Sverige två excellenser i Konungens statsråd: justitiestatsministern och utrikesstatsministern. Men när Louis De Geer blev justitiestatsminister 1858 kom han att leda statsrådets arbete med sådan skicklighet att när han avgick 1870 (efter en konflikt med kung Karl XV), föll regeringsarbetet samman. Kungen bad honom komma tillbaka och riksdagen inrättade det förut avvisade förslaget om en regeringschef. Se mer i Sveriges statsministrar genom tiderna.

Med Fredrik Reinfeldt som statsminister för inrikespolitiken och Carl Bildt som fd statsminister för utrikesfrågor har vi kanske, på något sätt, gått tillbaka till den gamla ordningen...


Fredag 2006-10-06 / 11.00 länk
VAD SÄGER MAN OM REGERINGENS PROFIL? Många kritiserade Göran Persson för att välja ministrar utan förankring i riksdagen. I den nya regeringen är det 6 av 22 som inte sitter i riksdagen, 27 procent. En förmildrande omständighet är att två av dem gjort det tidigare. Aldrig riksdagsvald: Anders Borg (m), Sven Otto Littorin (m), Cecilia Stegö (m) och Cecilia Malmström (fp). Tidigare, men ej nu i riksdagen: Andreas Carlgren (c) och Carl Bildt (m). Dessutom är två helt färska i riksdagen och tog plats i måndags: Maria Borelius (m) och Jan Björklund (fp).

Ska man säga något om överraskningarna så skiljer de sig från Göran Perssons. Han tog ju in totala noviser, medan Reinfelds mer har karaktären av föredettingar som återvänder till rikspolitiken. Tänker naturligtivs på Bildt och Carlgren. Därutöver har ju flera av ministrarna utan riksdagsplats stor politisk erfarenhet som partiföreträdare på andra poster.

Det betyder att det blir en regering med stor politisk erfarenhet i ryggen, trots alla överraskningar.

Av min statsrådsduell från förra året blev det inte många fullträffar: Odenberg som försvarsminister, Leijonborg som utbildningsminister, Björklund som skolminister, Olofsson som näringsminister samt att en socialförsäkringsminister införs. Dessutom att Åsa Torstensson, Maria Larsson, Gunilla Carlsson, Beatrice Ask och Cecilia Malmström skulle ingå som statsråd.


Fredag 2006-10-06 / 10.20 länk
HÄR HELA DEN ÖVERRASKANDE MINISTERLISTAN. Jag trodde Reinfeldt skulle köra med säkra kort. Han har ju en lugn och trygg framtoning och det trodde jag skulle avspegla sig i valet av ministrar. Men jösses vad fel jag fick. Det här är fler överraskningar än vad Göran Persson åstadkommit.

Reinfeldt har utsett 22 ministrar. Ingen besparing här inte. Och han har inträttat tre nya departement. Statlig expansion, alltså.

De regerar efter valet 2006
STATSRÅDSBEREDNING	Avgående regeringen (s)	Nya borgerliga regeringen
Statsminister	Göran Persson	Fredrik Reinfeldt (m)
Vice statsminister	Bosse Ringholm	(se närningsmin)
Europaminister	- - -	Cecilia Malmström (fp)
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Justitieminister	Thomas Bodström	Beatrice Ask (m)
Integrationsminister	Jens Orback	- - -
Migrationsminister	Barbro Holmberg	Tobias Billström (m)
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utrikesminister	Jan Eliasson	Carl Bildt (m)
Handelsminister	- - -	Maria Borelius (m)
Biståndsminister	Carin Jämtin	Gunilla Carlsson (m)
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Försvarsminister	Leni Björklund	Mikael Odenberg (m)
SOCIALDEPARTEMENTET
Socialminister	Berit Andnor	Göran Hägglund (kd)
Sjukvårdsminister	Ylva Johansson	- - -
Folkhälso- och socialtjänstminister	Morgan Johansson	Maria Larsson (kd)
Socialförsäkringsminister	- - -	Gunilla Husmark Pehrsson (m)
FINANSDEPARTEMENTET
Finansminister	Pär Nuder	Anders Borg (m)
Finansmarknadsminister	Sven-Erik Österberg	Mats Odell (kd)
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utbildningsminister	Leif Pagrotsky	Lars Leijonborg (fp)
Skolminister	Ibrahim Baylan	Jan Björklund (fp)
Förskole- o ungdomsminister	Lena Hallengren	- - -
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Jordbruks- och konsumentminister	Ann-Christin Nykvist	Eskil Erlandsson (c)
MILJÖDEPARTEMENTET
Miljöminister	Lena Sommestad	Andreas Carlgren (c)
Samhällsbyggnadsminister	Mona Sahlin	- - -
NÄRINGSDEPARTEMENTET
Näringsminister	Thomas Östros	Maud Olofsson (c)
Infrastrukturminister	Ulrica Messing	Åsa Torstensson (c)
Arbetslivsminister	Hans Karlsson	- - -
ARBETSMARKNADSDEPRTEMENTET
Arbetsmarknadsminister	- - -	Sven Otto Littorin (m)
KULTURDEPRTEMENTET
Kulturminister	- - -	Cecilia Stegö Chilò (m)
INTEGRATIONS- O JÄMSTÄLLDHETSDEPRTEMENTET
Integrations- o jämställdhetsminister	- - -	Nyamko Sabuni (fp)

Fredag 2006-10-06 / 9.58 länk
JÖSSES - BILDT, BORG OCH CARLGREN. Det var som f-n. Det blev Carl Bildt som utrikesminister. Det trodde jag som sagt inte ett ögonblick på. Flera andra överraskningar också: Andreas Carlgren (c) kommer tillbaka till partipolitiken från generaldirektörsposten, som miljöminister. Och Timbrochefen Cicilia Stegö blir kulturminister. Att Anders Borg blir finansminister är också överraskande.


Fredag 2006-10-06 / 9.40 länk
REINFELDT: FÖRMEDLA NORMER. Det märks att det inte är en socialdemokratisk regering som tillträder i främst två avseenden: dels fokus på företagandet i ekonomisk politik, dels att regeringsförklaringen betonar föräldrarnas ansvar att ”förmedla normer”. Detta är en annan moralfilosofi än den avgående regeringens som i båda dessa avseenden tror att staten kan dirigera samhället. Reinfeldt litar mer till aktörerna i företagen och på de vuxna i civilsamhället. I övrigt är det som sagt en traditionell att-göra-lista för en svensk regering.


Fredag 2006-10-06 / 9.10 länk
REGERINGSDEKLARATIONEN. Statsminister Fredrik Reinfeldt presenterar just nu sin regeringsförklaring för riksdagen. Inga överraskningar. Jobben står i fokus och får klart störst uppmärksamhet.

Den som vill kan jämföra med Carl Bildts regeringsförklaring 4 oktober 1991 och Thorbjörn Fälldins regeringsförklaringar 1976-1981.


Fredag 2006-10-06 / 8.35 länk
ROSENBADS RADERADE TELEFONSAMTAL. Min reaktion på att regeringskansliet raderat alla uppgifter om telefonsamtal under Tsunamikatastrofen bara ett halvår efteråt (i strid med normala rutiner), är att det liknar det beteende hos brottslingar jag som nämndeman dömt i Tingsrätten. Man gör allt för att sopa bort spår och bevis. Det är obegripligt att denna kollaps i ledarskap på landets högsta nivå inte blev en större fråga i valrörelsen. I jämförelse är dataintrånget en bagatell.

Svenska Dagbladet skriver: Så gick det till när bevisen raderades.


Fredag 2006-10-06 / 8.20 länk
MUHAMMEDTECKNINGARNA HJÄLPTE MUSLIMER. Den muslimsk-amerikanska psykologen Wafa Sultan från Los Angeles har tidigare fördömt islams förtryck på arabiska i Al Jazeera och intervjats i New York Times, se Våldet förstör islam. Nu har hon intervjuats i Dansk TV, på engelska.

Hon menar att Jyllands-Postens Muhammed-teckningar har skapat en spricka i muren som håller alla muslimer fångar. Muslimer är inte vana att höra oppositionella röster, ja, muslimer är inte vana att höra sin egen röst. Man är tvingad till lydnad. Därav de starka reaktionerna. Men det finns ingen väg tillbaka. Islam kan vara en tillgång för det moderna samhället, men då måste religionen reformeras. Se hennes sylvassa analys:




Torsdag 2006-10-05 / 23.00 länk
NEJ, INTE BLIR DET BILDT. Flera har tagit upp Jyllands-Postens spekulation ikväll: Carl Bildt bliver Sveriges nye udenrigsminister.

Vi får ju veta sanningen om några timmar, men jag tror inte ett ögonblick att Bildt blir utrikesminister. Artikeln är inte heller trovärdig. Tilltänkta statsråd får ingen förfrågan förrän partiledarna gjort upp fördelningen partierna emellan. Och att Carl Bildt skulle pratat med någon - som sedan talat med tidningen - om ett sådant erbjudande är helt uteslutet.


Torsdag 2006-10-05 / 23.00 länk
UPPMUNTRANDE NYHET FRÅN IRAK. New York Times rapporterar i Military Hones a New Strategy on Insurgency om hur en ny doktrin utarbetats för amerikanska trupperna i Irak, byggd på positiva exempel och erfarenheter man dragit om hur man effektivare kan skydda civilbefolkningen från terrorattacker.

Jag ser inget annat alternativ än den som genomförs av Bush-administrationen: lära sig hantera de många nya utmaningar man mött i detta krig - men aldrig ge upp målet: ett fredligt och demokratiskt Irak.


Torsdag 2006-10-05 / 20.10 länk
NEO KOMMENTERAR PERSSON. Göran Persson skrev på DN-Debatt idag. Tidskriften Neo gör en kort men slagfärdig bloggpost: Skarpsynt, men ändå inte…


Torsdag 2006-10-05 / 17.10 länk
'HJÄRNGÄNGET' FLYTTAR IN I ROSENBAD. Vid Fredrik Reinfeldts första presskonferens som statsminister blev det klart vilka hans närmaste medarbetare i Rosenbad kommer att vara. Flera tillhör dom som kallades Hjärngänget i en rolig artikel i Café, där de jämförs med TV-serien Vita huset (West Wing). Idag får de nya tjänster i statsrådsberedningen:

Statssekreterare för utrikespolitisk samordning blir Nicola Clase, som hittills varit utrikesexpert i moderaternas riksdagskansli.

Statssekreterare för inrikesplanering blir Ulrica Schenström, hittills partiledarens presschef.

Statssekreterare för moderaterna i det samordningskansli som ska upprättas mellan de fyra partierna blir Mikael Sandström, som fram till nu varit ekonomihandläggare i moderaternas riksdagskansli.

Ytterligare ett antal namn offentliggjordes, alla från moderaternas inre krets, utom journalisten Edvard Unsgaard som kommer från Sveriges Radios Ekoredaktion. Han blir en av tre pressekreterare.


Torsdag 2006-10-05 / 14.40 länk
REAKTIONER PÅ JUSTITIEKANSLERNS OMDÖMESLÖSHET. Många läsare har hört av sig om bloggens kritik av JK - en kritik alla instämmer i. Här två intressanta resonemang:

Först vill jag säga att det är ett mycket viktigt område du sätter fokus på när du kritiserar JK. Hans debattartikel i UNT är ganska förfärande i flera avseenden. Men låt mig fokusera på det som jag uppfattar som kärnfrågan. Lambertz skriver: 'Yttrandefriheten innebär en rätt att säga och skriva även sådant som väcker anstöt. Men det betyder naturligtvis inte att det är rätt att skriva och säga allt sådant. Man måste skilja på rätt och rätt.'

Det som är slående här är JK:s totala avsaknad av förmågan att skilja mellan å ena sidan den objektiva rätten att yttra sig fritt, och å andra sidan den subjektiva tolkningen av det sagda som varande anstötligt eller ej.

Detta är ju den springande punkten i själva idén med yttrandefrihet. Eftersom ingen stat, myndighet eller religiös grupp kan avgöra huruvida något yttrande är 'rätt' eller anstötligt på några objektiva grunder kan man inte heller inskränka yttrandefriheten under en sådan förevändning. Att hävda motsatsen är att acceptera premissen för en diktatur.

Det som är rätt för mig kan vara anstötligt för dig, och ingen kan objektivt avgöra vem som skall få yttra sig och vem som skall tystas. Inte ens JK.

Ja, jag får känslan av att vi i det moderna samhället förlorat förmågan att skilja på hur vi uppträder i det privata, i familjekretsen, och hur vi uppträder i det offentliga rummet. En annan läsare tar just upp statens roll:

Det mest bisarra med JKs förslag att staterna, inom ramen för sina lagar, (skall) verka för att medier och andra avhåller sig från att i onödan kränka religioner och deras företrädare är att man som en logisk följd inte kan kritisera andra ideologier (islam i likhet med alla andra religioner är en ideologi) som t ex kommunismen för dess illgärningar. Lars Ohly skulle ju kunna känna sig kränkt. Och vad i all världen menar JK med "i onödan"?

Det är skrämmande att inte ens nuvarande Justitiekanslern begriper detta. Jag upplever att yttrandefriheten i Sverige är starkt hotad. Många krafter - också höga statliga ämbetsmän - arbetar för att inskränka, kryma och stympa yttrandefriheten. Kampen mot dessa inskränkningar är livsavgörande för vår framtid.


Torsdag 2006-10-05 / 14.10 länk
SVERIGE HAR NY STATSMINISTER! Precis nu har riksdagen valt Fredrik Reinfeldt till Sveriges 34:e statsminister med röstsiffrorna 175 för bifall och 169 emot (frånvarande: 5).

Sverige har fått en ny ledning! Härligt!

I morgon kl 9 avger statsministern regeringsförklaring och presenterar sina ministrar.

Förra gången en statsminister tillträdde var 21 mars 1996 då Göran Persson tog över efter Ingvar Carlsson. Då röstade 178 för bifall, ingen emot och 154 avstod. 17 var frånvarande (borgerliga partier brukar inte rösta emot den av folket valda majoriteten, vilket vänsterpartierna dock gör).

Vem är Reinfeldt? TV4 har gjort ett bra porträtt av honom: Basketspelare, fjälljägare och politiker, signerat Ulf Kristofferson, som ju också skrivit en bok om honom: Fredrik Reinfeldt - i huvudrollen


Torsdag 2006-10-05 / 11.45 länk
NEWSWEEK: BARA FRUN KAN STOPPA OBAMA SOM PRESIDENTKANDIDAT. Några läsare tyckte jag var alldeles för positiv till Chicagos senator Barack Obama i bloggen häromdagen. Han är vänster och vill se en större stat och mer förmynderi. Ja, det är sant. Men jag beskrev honom mer som person och ledargestalt. Och för att vara vänster är han i flera viktiga frågor vettigare än andra, han är till exempel för frihandel i ett parti som domineras av protektionister.

Mitt intresse för personliga karaktärer är så stort eftersom politik i allt större grad handlar om det, i takt med att vår civilisation mognat och det inte finns några stora nya entusiasmerande politiska projekt. Det handlar om att bättre förvalta, och riva uttjänta delar av välfärdsbygget. Kort och gott: jag ser ju hellre en Obama än en Al Gore eller John Kerry, om man säger så...

I Newsweek skriver man att möjligheterna att Barack Obama ställer upp i presidentvalet 2008 är större än vad många räknat med, Is Obama Ready to Roll? Man skriver med anledning av att Obama nästa vecka publicerar en ny bok:

Både Colin Powell 1995 och John McCain 1999 skapade febriga spekulationer om deras presidentkandidaturer genom att lansera en ny bok. I Powells fall beslutade han till sist att inte ställa upp, i huvudsak av familjeskäl.

Om Obama bestämmer sig för att ställa upp handlar det om samma överväganden. Han har två unga döttrar och en formidabel fru i Michelle, som inte är någon Nancy Reagan eller Hillary Clinton. Med andra ord, hon kommer inte att driva på sin make att ställa upp, men det är inte troligt att hon kommer att förhindra honom från det, säger en källa nära senatorn. Det kommer att bli ett beslut av de två tillsammans. Man måste vara lite galen (a bit nuts) för att ställa upp i presidentval, och till slut kanske familjen Obama är alltför normal och med båda fötterna på jorden för att vilja gå igenom det.

På Newsweek låter det som att bara frun kan stoppa Obama från att ställa upp. Och ställer han upp har han goda chanser att ta hem nomineringen inom demokratiska partiet.


Torsdag 2006-10-05 / 10.15 länk
NY REGERING, NY UTRIKESPOLITIK? Huvudledaren i Dagens Nyheter handlar om vilken utrikespolitik den regering som tillträder imorgon borde föra:

Och nog vore det befriande om närområdet fick en mer framskjuten plats i utrikespolitiken, om ambitionen att ha en hög profil i varje avlägsen del av världen kunde tonas ned. Sverige kan inte ha en "ledande roll" överallt.

Helt rätt. Sverige har i tolv år pratat strunt i utrikespolitiken. Engagemanget har varit större ju längre bort problemet funnits - och ju mindre makt Sverige haft över situationen. Utrikespolitiken har varit en klubb för löst tyckande. Inte för seriös maktutövning.

Det i skarp kontrast till Bildt-regeringen som i grunden förändrade villkoren för svensk och nordeuropeisk säkerhetspolitik. I sommar har jag i en serie blogginlägg lyft fram hur regeringen Bildt genom diplomatiskt spel på världens allra högsta nivå bidrog till att Ryssland drog bort de sovjetiska trupperna från Baltikum: Sverige i storpolitiken.

Nu är frågorna inte lika dramatiska. DN menar att särskilt Ryssland är viktigt och att Sverige där borde kunna spela en roll. Visst, men då måste man vara tuffare i sitt uppträdande än den avgående regeringen. Sverige har under socialdemokratiska regeringar alltid haft en undfallande attityd till Sovjetunionen och Ryssland. Paradoxalt nog var relationerna som bäst under Bildt-regeringen som ställde krav och riktade hårda uttalanden mot Moskva utifrån svenska nationella intressen.

”Ryska diplomater respekterar inte bara klarspråk, de värdesätter det”, skriver diplomaten Lars Fredén som hade många duster med ryssar som svenske statsministerns sändebud i Baltikum. Skälet var att Moskva då visste var man hade Sverige. När en regering står upp för de svenska intressena agerar den logiskt och begripligt. Det gör intryck på Moskva.

Samma sak med USA. Ambassadören Henrik Liljegren berättar i sina memoarer om hur man genom ihärdighet och djupa kunskaper kan påverka Washington. Diplomati betyder inte undfallenhet.

Jag hoppas vi får en lika tuff och rak utrikesledning med den nya regeringen som vi hade i den förra borgerliga regeringen. Och som inte bara talar klartext med Moskva och Washington, utan i minst lika hög grad med Bryssel.


Torsdag 2006-10-05 / 9.45 länk
VÄGEN TILL FÖRLUSTEN, NY BOK OM JOHN KERRY. I Washington Post publiceras första kapitlet till en ny bok som analyserar varför demokraternas kandidat i förra presidentvalet förlorade mot George W Bush, The Way to Lose av Mark Halperin och John Harris.

”John Kerry blev slagen av John Kerry, som aldrig överkom sina egna begränsningar i sina olika personligheter”, skriver man. Och lyfter fram rollen som Matt Drudge och hans websida hade i presidentkampanjen. Författarna ser dessa två egenheter, Kerrys svaga personlighet och internet, som två av de viktigaste skälen till att Bush vann.

Kan det ha varit så enkelt? Ja, jag tror det ligger något i det. Amerikanska folket vill ha en stark ledare när världen omkring är skakig och farlig. Då dög bara en av de två tillgängliga kandidaterna.

Personligt ledarskap är en allt viktigare faktor i politiken i takt med att skillnaderna i sak blir mindre. Vi såg det i de svenska valen 2002 och 2006: Bo Lundgren var ingen ledare, därför vann Göran Persson lätt. I år stod två kompetenta ledare emot varandra, då blev det jämt. Men den ene var trött och mätt, den andre engagerad och hungrig. Därför vann Fredrik Reinfeldt.


Onsdag 2006-10-04 / 19.00 länk
SEXSKANDAL GER DEMOKRATERNA SEGERVIND I USA. Sedan 1994 har republikanerna haft majoriteten i representanthuset. Också i årets kongressval såg det ut som om republikanerna skulle kunna behålla majoriteten, även om det närmast är ett historiskt faktum att presidentens parti förlorar stort i mellanårsval. Det gjorde också storheter som Roosevelt och Reagan.

Nu såg det ut som om Bush skulle kunna bryta med traditionen. Men så kom en sexskandal där en republikansk kongressman skickat mejl med snuskiga avsikter till unga praktikanter i kongressen. Demokraterna låter nu sin valkampanj gå nu på sparlåga för att ge skandalen mesta möjliga medieutrymme, Dems sit back and watch the Republican meltdown.

Förmodligen innebär skandalen att demokraterna tar över representanthuset och kanske också senaten. Det betyder att man kommer att försöka ställa president Bush inför riksrätt, på samma sätt som republikanerna gjorde det med Bill Clinton. Det betyder i så fall att amerikansk politik kommer att vara blockerad i två år, till dess en ny president har valts 2008.


Onsdag 2006-10-04 / 18.10 länk
CAMERON HAR LÅNGT KVAR. Konservative partiledaren David Camerons linjetal vid partikongressen i eftermiddag, The best is yet to come, var kompetent och väl genomarbetat. Men saknade den där extra gnistan, nerven, som oppositionen behöver för att kunna utmana regeringen.

En nerv som Allians för Sverige fann i socialdemokraternas förnekelse av arbetslöshet och utanförskap. Därför blev Fredrik Reinfeldt och alliansen trovärdig och intressant.

Utan denna nerv blev David Camerons tal trevligt, men meningslöst. En opposition måste opponera, även om man flyttat sig till den politiska mitten. Det gör inte Tory. Inte än.


Onsdag 2006-10-04 / 16.35 länk
FOX NEWS FYLLER TIO ÅR. I veckan är det tio år sedan Rupert Murdoch drog igång den nyhetskanal som i åratal dominerat över CNN och andra kabelkanaler i USA. Tittarframgångarna beror på att Fox News inte är partiskt vänster i sin nyhetsrapportering - så som alla andra tevekanaler.

Fox News är i mätning efter mätning den minst obalanserade medieorganisationen (se mer här och här). Visst, man är något partisk åt höger, men i mycket mindre grad än alla andra är åt vänster. Vänstermedierna är rasande över att detta annorlunda perspektiv överhuvudtaget får visas.

I Los Angeles Times skriver Brian Anderson, Fox News: Enraging Liberals for 10 Years:

En omfattande studie av statsvetaren Tim Groseclose vid UCLA och professor Jeffrey Milyo vid Columbia visar att Brit Humes 'Special Report' - Fox' mest renodlade nyhetsprogram - är mer balanserat än något av de tre stora tevekanalernas nyhetsprogram, vilka alla lutar åt vänster. Humes program är en modell för smart nyhetsförmedling.

Jag håller helt med. Inget nyhetsprogram jag sett överträffar det som Brit Hume leder, ett omdöme jag haft i tre år sedan detta kulturtips skrevs. Just nu har jag inte tillgång till världens bästa nyhetsprogram eftersom TV8, fegt nog, dragit in sina sändningar av Fox. Jag hoppas att kanalen snart ska bli tillgängligt igen, eftersom den är en utmärkt antidot mot alla vänstermedier man matas med här hemma.

Jag riktar mer än gärna en hjärtlig gratulation till Fox News!


Onsdag 2006-10-04 / 13.12 länk
WEBCAMERON - DAVID CAMERONS NYA IT-GREPP. De konservativas partiledare i Storbritannien har tagit till ett nytt verktyg för att nå ut till folket - webkamera i egen blogg. I den snutten jag länkar till kommenterar han sitt första stora tal till partiets kongress som nu pågår i södra England (han ska hålla ett avslutande linjetal i eftermiddag).

Det ger faktiskt intressant information när talaren själv sammanfattar vad han ville få fram i sitt tal. Lite märkligt, men en intressant metod att nå ut.


Onsdag 2006-10-04 / 10.32 länk
JK-LAMBERTZ LOGIK. Låt mig ge några konkreta exempel på Göran Lambertz logik i enlighet med hans artikel och beslut (se förra kommentaren):

Muslim yttrar: Åh, gud, utrota judarna! Döda alla grisar och apor till judar!!!

JK:s omdöme: Helt okej.

Kristen yttrar: Islam är en våldsam religion som vill sprida tron med svärd.

JK:s omdöme: Förbjudet! Yttrandet är en kränkning mot alla muslimer.

Muslim yttrar: Den som säger att islam är våldsam kränker islam och ska DÖ!

JK:s omdöme: Helt okej.

Är det bara jag som ser det absurda i denna JK:s ståndpunkt? Och JK är alltså den högste ämbetsmannen i svenska staten som ska övervaka yttrandefrihetsgrundlagen.


Onsdag 2006-10-04 / 9.10 länk
JUSTITIEKANSLERN MÅSTE AVGÅ - TAR AVSTÅND FRÅN YTTRANDEFRIHETEN. Justitiekanslern Göran Lambertz tar i Upsala Nya Tidning avstånd från yttrandefriheten. Den ska underställas religiösa hänsyn, skriver han i En global kris för yttrandefriheten:

Yttrandefriheten och friheten att utöva sin religion är grundläggande värden och rättigheter. Med detta i åtanke skall staterna, inom ramen för sina lagar, verka för att medier och andra avhåller sig från att i onödan kränka religioner och deras företrädare.

Det är otroligt. Men JK tar avstånd från yttrandefrihetsgrundlagen och ger religion överordnad ställning. Religiösa hänsyn är viktigare än yttrandefriheten. Men i praktiken är det en religion som har särställning: islam.

Lambertz har tidigare visat att han inte har något emot muslimska uppmaningar att döda judar, ett budskap som avslöjats i kassettband från Stockholms moské. Den sortens uppvigling har Lambertz ingenting emot. Däremot vänder han sig emot all kritik av islam.

Under denna bloggs treåriga existens har inget avgångskrav hittills ställts. Men detta är allvarligt. Justitiekanslern är statens åklagare i tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lambertz visar ett så dåligt omdöme att han inte kan utöva sitt ämbete med trovärdighet. Han måste avgå.


Onsdag 2006-10-04 / 8.35 länk
EUs FLYTTCIRKUS HAR FÅTT EN CLOWN. Kristian Karlsson tar i sin SVD-kolumn Den kringresande cirkusen har fått en clown upp en viktig fråga om Europeiska unionens trovärdighet: flyttcirkusen mellan Brussel och Strasbourg som kostar omkring två miljarder kronor om året. Cecilia Malmström har drivit en framgångsrikt upprop mot flyttcirkusen.

Men alla är inte lika glada. EU-parlamentets talman, den spanske socialisten Josep Borrell, motiverar slöseriet med att Strasbourgparlamentet är ett slags metafysisk manifestation av freden mellan Frankrike och Tyskland, av EU:s rötter i det sönderkrigade Europa ...

I ett tal förra veckan gick Borrell till blixtrande attack mot uppropet, som han avfärdade med att det mest undertecknats av människor i "vissa nordiska länder" som inte drabbades av andra världskriget och därför inte kan förstå Strasbourgs symboliska betydelse.

Senare, när finska medier gick i taket, skrev han en ursäkt till den finske premiärministern Matti Vanhanen. Finland drabbades ju hårt av kriget. Borrell bad också det danska folket och de baltiska folken om ursäkt, i den händelse att de tagit åt sig. Däremot uttrycker han en stark motvilja mot svenskar.

När man hör dessa vanvettiga ämnen som dominerar Europaparlament känner jag en vrede över hur Europatanken utnyttjas, förvanskas och förstörs av EU. Det är kanske bäst för Europa om nuvarande EU faller samman, upphör. Sedan får man bygga något nytt där de clowner som härjar i dagens systemet portas. Om inte flyttcirkusen upphör kommer EU aldrig att kunna skapa sig trovärdighet. Så enkelt är det.


Onsdag 2006-10-04 / 0.40 länk
ALLIANSEN KAN LÄRA AV CLINTON. I London Times har Andrew Sullivan skrivet om de två politiker som personifierar amerikansk politik: Bill Clinton och senator John McCain, McCain shows Cameron the price of power. Eftersom det brittiska konservativa partiet just nu håller kongress menar Sullivan att partiet kan lära av dessa båda.

Historien kan mycket väl komma att beskriva Clinton som en moderat konservativ president, vars kapacitet att tänja på sina principer gjorde honom framgångsrik. Han vände ett stort underskott i statsbudgeten till ett stort överskott; han reformerade välfärdsstaten; han utökade frihandeln; han minskade statens storlek.

På samma sätt har John McCain försökt stoppa de utgiftsökningar som den republikanska kongressen röstat igenom. Sullivan gör poängen att makten har ett högt pris. Men jag tycker artikeln är intressant därför att dessa båda politiker, trots att de står för strama tyglar för staten, ändå framstår som progressiva och är populära i breda grupper.

Med rätt ansats, med rätt motiv och med rätt humör kan man stå för rätt så dramatiska förändringar utan att tappa opinionens stöd.


Onsdag 2006-10-04 / 0.30 länk
SEKULÄRA KRAFTER I TURKIET HÖJER RÖSTEN. Häromdagen höll Turkiets president Ahmet Necdet Sezer öppningstal inför det turkiska parlamentet. I indirekta ordalag kritiserade han det muslimska regeringspartiet AKP under ledning av premiärminister Erdogan för den smygislamisering som sker i landet och för att inte ta problem med fundamentalism på allvar:

Hot från fundamentalister avser att förändra den grundläggande karaktären på vår stat. Nyckeln i vår kamp mot fundamentalism är sekularism. Kampen mot fundamentalism gör att vi kan skydda den sekulära strukturen i vår republik mot religion och religiösa värderingar i politiskt syfte ... Stöd till terroristorganisationer eller tyst medgivande till akter av terrorism ... påverkar den globala kampen mot terrorism negativt.

Och presidentens uttalanden backades senare upp av Turkiets nye överbefälhavare, Yasar Buyukanit, som anklagar det islamiskt grundade regeringspartiet för att underblåsa fundamentalism. De hårt formulerade kommentarerna kan vara en indikation på förstärkt beslutsamhet inom militären att åter ge sig in i landets politiska liv, rapporterar AP i Turkish military in new power play.

Militären är ryggraden i det sekulära muslimska Turkiet. Men bäst vore ju om den sekulära opinionen i detta viktiga land kunde drivas av och genom folket. Jag tror Turkiet är en värdemätare på hur extremistisk den islamistiska vågen är inom den muslimska världen. Om Turkiets sekulära krafter kan hålla emot, kanske vågen kan blåsa över. Om Turkiet däremot gör de teokratiska och islamistiska staterna sällskap genom att fördriva arvet av Attatürk är vågen mycket stark och kan få ännu mer kraft.


Tisdag 2006-10-03 / 15.20 länk
HAR GIDDENS 'TREDJE VÄG' LETT TILL BORGERLIGT ÖVERTAG? I nya numret av tidskriften Axess (ej uppe på hemsidan än) finns en artikel om den europeiska socialdemokratins strategi under de senaste tio åren, Att falla på eget grepp.

Där ifrågasätter historikerna Urban Lundberg och Klaus Petersen den brittiske sociologen Anthony Giddens och hans vänsterstrategi "den tredje vägen". Den innebar att socialdemokratiska partier accepterade vissa marknadslösningar. Tony Blair tog till sig den som ny partiledare i Labour. Schröder i Tyskland försökte använda den. Och den tillämpades delvis av Göran Persson när han sanerade statsfinanserna under andra halvan av 1990-talet. I artikeln heter det:

”Måhända är det för tidigt att sia om huruvida detta [svenska socialdemokratins valförlust] också är slutet för Giddens tredje väg? Klart är i alla fall att den strategiska öppning mellan nyliberalism och klassisk socialdemokrati som Giddens och hans epigoner anvisade i mitten av 1990-talet i själva verket öppnade dörren för en nyförlöst centrum-höger ...

De nya moderaterna går inte att föreställa sig utan Göran Perssons uppgörelse med de gamla socialdemokraterna.”

Jag håller inte alls med de båda artikelförfattarna. Labours och socialdemokratins tredje väg är ju ett pragmatiskt resultat av verklighetens förhållanden. Det gick inte längre att upprätthålla regleringsmonopolet när nationalstaten på det ekonomiska området ersattes av globalisering. Politiken förlorade mycket makt när ekonomin blev internationell. Varje land kunde inte bara se till inrikespolitiska förhållanden, utan man var tvungen att anpassa sig till en större värld. Då fungerar inte hemsnickrade socialistiska regleringar längre. Jag ser inte vad socialdemokratins alternativ skulle varit. Stänga gränserna? Välja Nordkorea som föredöme?

Nej, självklart var vänsterpolitikernas mittensväng något de tvingades till, inte något de önskade. Sedan gav Giddens dem en slöja av ord, ett fikonlöv, så att de på ett tjusigt sätt kunde beskriva reträtten som något offensivt.

Jag ser inget samband mellan vänsterns närmande till mitten och den mittenpositionering som borgerliga partier nu intar. Man kan säga att socialdemokratin på grund av sin socialism snabbare tvingades ta itu med den allt större skillnaden mellan ideologi och verklighet. De borgerligas värderingar ligger mer i samklang med de globala förändringarna, därför har de sturskt hållit fast vid dem. Men de har blivit hårt slagna i huvudet av en annan verklighet: väljarkårens ovilja att acceptera den nya tidens villkor, väljarkårens starka längtan efter trygghet.

Vänsterpartier förändrade sig inför den nya tidens villkor ett årtionde snabbare än borgerliga partierna. Så skulle jag nog vilja beskriva det.


Tisdag 2006-10-03 / 15.20 länk
ZETTERBERGS VALANALYS. Det föredrag som professor Hans Zetterberg höll förra veckan och refererades här i bloggen, finns nu i sin helhet på nätet: Mittfältet håller. Den är väl värd sin tid.


Tisdag 2006-10-03 / 11.50 länk
ORUBBAT FOLKLIGT STÖD FÖR LEIJONBORG. Expressen rapporterar: Skandalen påverkade inte förtroendet för Leijonborg.

Det är ett glädjande besked av flera skäl. Jag tycker Lars Leijonborg gjort stora insatser i svensk politik genom sin förändring av folkpartiets budskap från mjäkigt till att fullt ut stå för devisen "den som bryr sig om ställer krav". Det är en viktig socialpolitisk förändring som gynnar hela den borgerliga alliansen.

Beskedet om att partiledaren har orubbat folkligt förtroende stärker också folkpartiet, som efter profilförskjutningen och skandalen i valrörelsen är det mest oroliga partiet inom alliansen. Inre turbulens i ett parti skulle påverka hela regeringen. Nu får upprorsmakarna inom partiet inget vatten på kvarn.


Tisdag 2006-10-03 / 10.40 länk
'HETSPORRAR HOTAR HÖGERN'. Widar Andersson ondgör sig över de krav på avreglering som nu framförs från många håll och har fått ”smått religiös prägel”. I Folkbladets ledare Hetsporrar hotar högern skriver han:

Och snabbt skall det gå. "Fixa jobben eller avgå" är ledarsidans budskap till den borgerliga regering som ännu inte tillträtt. Affärsvärldens ledarsida vet precis vad som krävs. Därstädes har man nämligen läst en konsultrapport som slår fast att de nya jobben kommer i privat tjänstesektor och som konstaterar att det behövs smärtsamma snitt i arbetsrätten. Lätt som en plätt, eller hur?

Men jag anser detta är alldeles rätt agerat! Olika opinionsbildare måste driva på hårt om förnyelse, förändring, avreglering och större frihet för entreprenörer. Ska en borgerlig regering kunna genomföra en viss mängd förändringar, krävs det att den kraftiga reaktion från vänster mot måttliga förändringar som är att vänta, vägs upp av krav på större förändringar. Nu är viktigare än någonsin att den frihetliga opinionen håller grytorna kokande.


Tisdag 2006-10-03 / 10.03 länk
EUROPA HAR SLUTAT FÖRSVARA SINA VÄRDERINGAR. Det har varit glädjande att några borgerliga ledarsidor har sagt att inskränkningarna i yttrandefriheten har gått för långt när man börjar censurera Mozart. Men den antivästliga vågen, där yttrandefrihet anses vara ett problem rullar vidare och kräver mycket mer kraftfulla och framföra allt bredare reaktioner.

Hur illa det är ställt framgår av några intressanta artiklar. I Der Spiegel intervjuas Syrienfödde Bassam Tibi, en världsauktoritet på internationell politik och muslimsk kultur. Han säger det rakt ut: Européer har slutat försvara sina värderingar, Europeans Have Stopped Defending Their Values.

När han får frågan om den inställda Mozartoperan är första tecknet på att Tyskland viker ner sig för islam, svarar han:

- Det är inte första tecknet, utan ett i raden. På senare tid har vi sett allt fler exempel på underkastelse, det senaste när påven bad om ursäkt. När det gäller islam finns ingen pressfrihet och ingen rätt till fri opinionsbildning i Tyskland. Organiserade islamistiska grupper vill kunna bestämma vad som sägs och görs här. Själv har jag blivit portad från flera evenemang på grund av hot.

Så är det. Europa håller frivilligt på att bli ett muslimskt lydrike som är på god väg att bli slav under fundamentalisternas nåd.

Amerikanske militärhistorikern Victor Davis Hanson är rakt på sak i National Review: Europa är upplysningens förrädare, Traitors to the Enlightenment.

I så gott som alla dessa fall är kritiken mot konstnärer och intellektuella baserade på deras påstådda okänslighet eller bristande kvalitet. Theo van Gogh var, naturligtvis, avskyvärd och hans filmer omogna. Påven var skrämmande ignorant inför allmänna reaktioner. Teckningarna i Danmark var amatörmässiga och onödiga. Rushdie är en överskattad novelist ... Hans Neuenfels senaste uppsättningen av Mozarts Idomeneo var löjlig. Men är inte det just poängen? Det är enkelt att försvara konstnärer när de producerar arbete som inte förolämpar någon eller är briljanta, men inte så när någon skakar om utan smak eller talang.

Ja, påven Benediktus är en gammal akademiker; han saknar både leendet och den takt som förre påven hade, som säkert inte hade använt citat av Bysantinska lärde. Men är inte just det skälet till att vi måste komma till nuvarande påvens försvar - om inte annat för hans mod att tala om sin övertygelse när andra inte gör det?

Notera också den ständiga undertexten i denna självcensur: rädsla för radikal islam och dess grymhet i form av halshuggningar, självmordsbombningar, barbariska fatwan, upplopp ... I kontrast driver och karikerar 'modiga' europeiska artister närmast dagligen med kristna och amerikaner utan risk för bestraffning.

Tisdag 2006-10-03 / 9.30 länk
SPELMONOPOL - SÅ SVENSK ÄR BUSH. President Bush låter som en svensk politiker när han denna vecka ytterligare tar skamgrepp mot spel på internet, Bush to sign bill to prevent Internet gambling.

Politiker gör allt för att hindra denna nya spelform, varför? Därför att politiker skyddar gamla former av spel. I Sverige vill politiker skydda statliga spelbolaget. I USA får politiker kampanjbidrag från gamla etablerade spelbolag och casionon.

Med andra ord: politikers klåfingrighet kring spel och spelrestriktioner är ett utmärkt exempel på korruption där politiker avslöjar hur köpta de är.


Måndag 2006-10-02 / 23.20 länk
BAN KI-MOON BLIR GENERALSEKRETERARE I FN. Just nu uttalar sig bitr generalsekreteraren och kandidaten till generalsekreterare Shashi Tharoor i FN:s pressrum och gratulerar Ban Ki-Moon till segern i säkerhetsrådets försöksvotering och som FN:s näste generalsekreterare (se FN:s Webcast).

När de 15 medlemmarna för någon timme sedan genomförde omröstningen (tänkbar/icke tänkbar) visade det sig att ingen avvisat Ban Ki-Moon, vilket betyder att han inofficiellt är vald, rapporterar Reuters i South Korean informally chosen as next U.N. leader. Nu återstår formell omröstning i säkerhetsrådet om att lägga fram Ban Ki-Moon som deras förslag inför generalförsamlingen, som har att godkänna eller underkänna honom.

Se mer om Ki-Moon i bloggens förrförra kommentar.


Måndag 2006-10-02 / 20.50 länk
NORSK TV VISAR MUHAMMED-TECKNINGARNA IKVÄLL. TV2 i Norge sänder ikväll dokumentären Tvingad till tystnad som handlar om att det nu är ett år sedan Jyllands-Posten i Danmark publicerade de 12 teckningar som fick folkmassor i Mellanöstern att sätta eld på byggnader och bränna danska och norska flaggor (norska därför att en tidning i Norge tryckt dem. Man fick i Mellanöstern aldrig reda på att också svenska Expressen publicerat teckningarna).

I dokumentären intervjuas de inblandade om hur de påverkats.

I Dagbladet citeras TV-chefen Kåre Valebrokk som menar att situationen nu är en annan än i vintras, och att det finns anledning att sätta striden i ett sammanhang, TV 2 viser Muhammed-karikaturene i kveld. Han vill inte tala om på vilket sätt teckningarna visas i dokumentären.

Enligt norska nyhetsbyrån NTB har UD förvarnat norska ambassader i Mellanöstern, rapporterar DN.se.

Själv tycker jag det är bra att teckningarna visas, inte minst efter Mozart-censuren i Berlin. Det måste en gång för alla göras klart att västerlandets yttrandefrihet inte kan inskränkas genom våld, hot, bränder och mord. Kan man skämta om Jesus kan man också skämta om Muhammed, Buddah och andra religiösa gestalter.

Enligt nyhetsbyråer, exempelvis turkiska Zaman i Rasmussen Finds Cartoon Crisis Inoffensive, säger Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen i en bok som kommit ut på årsdagen:

- För många danskar var det svårt att förstå att teckningarna var kränkande, inklusive mig. Men å andra sidan är jag inte muslim och inte bunden till förbudet att avbilda. Jag måste ta notis om det faktum att många muslimer kan känna sig kränkta. Det betyder inte att vi ska ge efter för deras uppfattning.

Måndag 2006-10-02 / 19.15 länk
IKVÄLL KAN FN HA NY GENERALSEKRETERARE. Kofi Annan slutar 31 december, då hans andra mandatperiod som generalsekreterare i FN går ut. Under hösten ska efterträdaren utses. Säkerhetsrådet ska i kväll genomföra en fjärde försöksomröstning för att utröna vilka kandidater som man kan nå enighet om. I tre tidigare slutna försöksomröstningar har Sydkoreas utrikesminister Ban Ki-Moon, 62, fått flest röster. Men det betyder inte att det till slut blir han som säkerhetsrådet föreslår generalförsamlingen. I den tredje omröstningen fick han färre röster än tidigare. I kvällens försöksomröstning kommer det att klargöras om någon av de permanenta medlemmarna röstar emot Ki-Moon, vilket skulle betyda att han faller bort. Om inte är han i praktiken klar som Annans efterträdare, rapporterar BBC i Race for new UN chief nears end.

I Times beskrivs Ki-Moon som en skicklig yrkesdiplomat, frontrunner for the top UN job. En lågmäld man med hårda nypor när det behövs. I sitt tal vid generalförsamlingens öppnande sa han: ”FN måste först reformeras. Organisationen lider av oförmåga att sätta upp prioriteringar och göra val. FN måste lova mindre och leverera mer.”

Näst flest röster har nuvarande bitr generalsekreteraren Shashi Tharoor, 50, från Indien fått. Han har sedan 1978 arbetat inom FN-systemet. På tredje plats i tidigare omröstningar har Thailands dåvarande vice premiärminister Surakiart Sathirathai, 48, kommit. Hans kandidatur har försvagats efter statskuppen då en militärjunta tog över makten i Thailand. Fyra har Jordaniens FN-ambassadör Prins Zeid al-Hussein blivit och femma FN-tjänstemannen Jayantha Dhanapala, 68, från Sri Lanka.

I senaste Sunday Times, Succession contenders, förespråkas Goh Chok Tong, premiärminister 1990-2004 i Singapore. Han förstår terrorismens hot, men har samtidigt goda kontakter med både Iran och Israel. Kan bli en brygga mellan öst och väst, skriver tidningen som samtidigt menar att Ki-Moon är kompetent med tråkig.


Måndag 2006-10-02 / 17.33 länk
VEM LIGGER BAKOM DEN BORGERLIGA SEGERN? I Expressen skriver Roland Poirier Martinsson idag om Chefredaktören som ordnade maktskiftet och nyhetssiten Realtid.se beskrev nyligen domaren och förre statssekreteraren Krister Thelin: Han är Alliansens okända pappa.

Sommaren 2004 tog Svenska Dagbladet upp frågan om nödvändigheten av att samla den borgerliga oppositionen inför valet 2006. Och naturligtvis har det stor betydelse att en av landets ledande tidningsredaktioner driver på.

Men nog har många andra faktorer spelat in. Viktigast är naturligtvis partiledarna själva och deras beredskap att i grunden förändra synen på sitt eget uppdrag: från sektledare i det egna lilla partiet till statsmän som vill leda landet.

Och den förnyelse som Fredrik Reinfeldt startade som ny partiledare kunde sammanfattas i ett ord: ”valbarhet”. Något han beskrev på ett möte som refererades här i bloggen i januari 2004: Metodisk förnyelse. En tung byggsten för att uppnå målet om valbarhet är naturligtvis att det finns ett trovärdigt regeringsalternativ, inte bara trovärdiga moderater.

En annan nödvändig förutsättning var att centerpartiet lämnade sitt velande mellan borgerligt och socialdemokratiskt samarbete i riksdagen. Denna centerförnyelse skildras av Evin Rubar i SVT-dokumentären Högerhoppet. Där framgår partiets smärtsamma och konfliktfyllda väg från nära s-samarbete på 1990-talet till dagens borgerliga profil. Utan denna förnyelse i centerpartiet hade det inte funnits någon allians.

Under vintern 2003/2004 förde flera debattörer fram förslaget om en skuggregering som borde matcha s-statsråden. I Timbro-tidskriften smedjan.com skrev jag i januari 2004 en starkt kritisk artikel om den svaga borgerliga oppositionen, Partierna hotar demokratins vitalitet:

”Thorbjörn Fälldin är undantaget från regeln och den ende borgerlige politiker som förpassat socialdemokratin i opposition under två mandatperioder i sträck. Han är också den ende som satsat hela sin prestige och personliga kraft på att ena den borgerliga oppositionen så att man kunde ställa ett samlat borgerligt alternativ gentemot socialdemokraterna i valrörelse efter valrörelse. Priset för honom var högt – kritiken mot honom inom det egna partiet blev stark. Men han hade Sveriges bästa för ögonen, inte bara det egna partiets. Han var en nationell ledargestalt. Svenska folket fick genom honom ett tydligt alternativ till socialdemokratin.

Ingen annan partiledare har vågat göra det Fälldin gjorde – sätta landet framför partiet. Därför har de borgerliga varit en lätt match för varje socialdemokratisk partiledare som, i kontrast till de borgerliga sektledarna, med stor auktoritet och självklarhet, har kunnat framträda som statsman värdig folkets förtroende.”

Här är vi tillbaka i det jag tror var det svåraste strategiska beslutet hos alla fyra partiledarna: att överge den gamla tjänstebeskrivningen om nyttomaximering för det egna partiet, för att anta ett större - och svårare - uppdrag att se sig som en del i ett samlat regeringsalternativ.

Paradoxalt nog kan den borgerliga segern med 48,2 procent av folkets röster (bara överträffad av Fälldin 1976, då hans regeringsunderlag byggde på 50,8 procent av rösterna) sökas i att moderaterna gjorde ett katastrofval 2002 och att centerpartiet hade två katastrofval bakom sig 1998 och 2002. Utan dessa kriser hade de aktiva i de båda partierna förmodligen inte godkänt de dramatiska förändringar i profil och tonvikt som Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson genomfört. Och utan dessa profilförändringar hade alliansen inte kunnat bli den framgång den nu blev.


Måndag 2006-10-02 / 9.08 länk
FÖRNYAD RIKSDAG? I dag tar för första gången de nyvalda riksdagsledamöterna plats i den ombyggda plenisalen - för upprop och val av ny talman, Per Westerberg (m). I morgon sker det högtidliga öppnandet. På torsdag utser man Sveriges nye statsminister - Fredrik Reinfeldt (m). Och på fredag presenterar statsministern sin regering och regeringsdeklaration.

Med andra ord, det är den enda vecka på året då riksdagen faktiskt står i fokus. Norra Västerbotten skriver i ledaren Ny riksdag i nytt rum om den förnyelse som gamle talmannen genomfört i hopp om att riksdagen ska återta lite av uppmärksamheten:

”Vad den nya inredningen och utformningen av plenisalen kan betyda, återstår att se. Men sämre än tidigare kan det inte bli. Förhoppningsvis blir det som Björn von Sydow har velat - att riksdagens betydelse som debattforum och demokraticentrum förstärks. ”

Jag tror ju inte nya möbler och nya debattregler ändrar på något. Vad som krävs är riksdagsledamöter som valts direkt av folket, inte personer som i total anonymitet smyger in i riksdagen via de kollektiva partilistorna. Det är en skandal att majoriteten av riksdagsledamöterna är totalt okända för alla utom det egna partiets innersta krets. Ska man vara förtroendeval borde man också behöva söka folkets förtroende, var och en. Bara genom att införa majoritetsval i enmansvalkretsar får vi färgstarka riksdagsledamöter som är beredda att ta för sig, av makten och i debatten.


Måndag 2006-10-02 / 8.38 länk
INTERNET-PIONJÄR SÄTTER MEDIETONEN. Drudge Report är en nyhetssite med många miljontals besök varje dag - och drivs från en lägenhet i Miami. Därifrån kan Matt Drudge skicka chockvågor genom det amerikanska samhället. Hans första stora scoop var att avslöja Bill Clintons affär med Monica Lewinsky 1998.

Nu skriver ABC News, en av de tre stora amerikanska TV-kanalerna, Drudge Report Sets Tone for National Political Coverage. Man har intervjuat både medieföreträdare och politiska analytiker. De är eniga om att Drudge sätter agendan i amerikansk politik. Man citerar en ny bok, The Way to Win av bla ABC-direktör Mark Halperin, som jämför Matt Drudge med Walter Cronkite - det legendariska nyhetsankaret när televisionen var ny och ung.

Drudge Report är ingen blogg i vanlig mening. Han startade innan det konceptet kom. Hans webbsite är uppbyggd som en nyhetsbyrå, vilket retat många medier. Men Matt Drudge har visat sig ha en otrolig förmåga att få veta politiskt viktiga eller intressanta nyheter före andra. Allt fler väljer att läcka just till Drudge, för om han tar upp det får det omedelbart stor spridning över hela kontinenten.


Måndag 2006-10-02 / 8.12 länk
SPRÄNGT GREENPEACE-FARTYG KAMPANJFRÅGA. Som en komet har Ségolène Royal stigit inom franska socialistpartiet och är nu en populär kandidat inför presidentvalet i maj. Men nu har det uppstått komplikationer: hennes bror Gérard var som fransk underrättelseofficer inblandad när den socialistiska regeringen sprängde Greenpeace-fartyget 'Rainbow Warrior' i New Zealand 1985 och en person dog. Frågan har aktualiserats av ett tredje syskon, Antoine, rapporterar Independent i 'Rainbow Warrior' returns to haunt French candidate Royal.

Fransk politik är som ingen annan.


Förra veckans blogg