Statsminister Thorbjörn Fälldin lämnade regeringsdeklarationer till riksdagen efter trepartiregeringens tillträde 1976, vid riksdagens öppnande 1977 och 1978, därefter vid trepartiregeringens tillträde efter valsegern 1979, samt vid riksdagens öppnande 1980, vid regeringsombildning i maj 1981 och vid riksdagens öppnande 1981. [1]

Fälldins regeringsförklaringar

1.

Statsministerns regeringsförklaring 8 oktober 1976 (pdf)



Inledning:
Med fasthet och ansvar skall vi föra en politik i hela folkets intresse.

Nyckelformulering:
Kärnkraften är förenad med stora problem och risker. Främst gäller det hanteringen av det använda bränslet och det högaktiva avfallet. Satsning på kärnkraft kan inte ske, om inte dessa risker bemästras på betryggande sätt. I nuvarande läge måste ställas som villkor att kärnkraftsaggregat, som för närvarande är under byggnad, inte får tas i drift, om inte det berörda kraftföretaget dels kan förete godtagbart avtal om upparbetning av utnyttjat kärnbränsle, dels kan visa hur och var en helt säker slutlig deponering av det högaktiva avfallet kan ske. Barsebäck 2, som är färdigt, tas ur drift om avtal om upparbetning icke företetts före den 1 oktober 1977.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Samhällsekonomin och utrikeshandeln påverkas alltjämt ofördelaktigt av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. Det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft har dessutom försvagats. Kostnaderna har ökat snabbare än jämförbara länder och inflationen ligger kvar på en oacceptabelt hög nivå. Handels- och bytesbalansen har inte förbättrats på det sätt som tidigare förutsetts. Industriproduktionen utvecklas svagt. Den svenska ekonomin står således inför svåra problem.


2.

Statsministerns regeringsförklaring 4 oktober 1977 (pdf)



Inledning:
Sveriges alliansfria utrikespolitik skall trygga vårt lands självständighet och demokratiska samhällsordning.

Nyckelformulering:
För ett litet land med stor utrikeshandel är det angeläget att en fri världshandel bevaras och ansatserna till ökad protektionism tillbakavisas. Denna inställning präglar bl a det svenska uppträdandet i GATT-förhandlingarna som nu går in i ett intensivskede.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Den ekonomiska utvecklingen i stora delar av industrivärlden är fortfarande svag. Påfrestningarna på den svenska ekonomin är betydande. Genom kostnadsstegringarna har såväl exportindustrins som hemmamarknadsindustrins internationella konkurrenskraft allvarligt försvagats ... De för svensk ekonomi ytterst ogynnsamma yttre förhållandena kräver en stram ekonomisk politik, kombinerad med kraftfulla insatser för att stärak det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft.

Avslutning:
Regeringen är fast besluten att i enlighet med de riktlinjer för mandatperioden som helhet, som lades fram i den vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen, söka finna samförståndslösningar i hela folkets intresse.


3.

Statsministerns regeringsförklaring 3 oktober 1978 (pdf)



Inledning:
Sveriges alliansfria utrikespolitik skall trygga vårt lands självständighet och demokratiska samhällsordning.

Nyckelformulering:
Trots mycket stora arbetsmarknads- och industripolitiska insatser och trots att den totala sysselsättningen fortsatt att öka har arbetslösheten särskilt i yngre åldersgrupper stigit. En huvuduppgift blir därför liksom hittills att fullfölja kampen mot arbetslösheten.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Den svenska ekonomin passerade vid mitten av 1978 en vändpunkt. Industriproduktionen, som har fallit i mer än tre år, började åter att stiga. Nedskrivningen av den svenska kronan och borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften har tillsammans med ansvarsfulla löneavtal medfört att en väsentlig del av Sveriges förlorade internationella konkurrenskraft har kunnat återställas ... En förutsättning för att uppnå dessa resultat har varit en relativt stram ekonomisk politik. Den privata och statliga konsumtionen har begränsats.

Avslutning:
Regeringen är fast besluten att i enlighet med de riktlinjer för mandatperioden som helhet, som lades fram i den vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen, söka finna samförståndslösningar i hela folkets intresse.


4.

Statsministerns regeringsförklaring 12 oktober 1979 (pdf)



Inledning:
Regeringens arbete grundas på en strävan att tillvarata människors initiativ, ansvar och idealitet. Regeringen vill trygga en socialt styrd marknadsekonomi med många företag, ett spritt ägande och valfrihet för den enskilde.

Nyckelformulering:
För att begränsa det framtida skattetrycket, bereda ett realt utrymme för avtalsförhandlingar och undvika en snabb inflation krävs ekonomisk tillväxt och en stark återhållsamhet med offentliga utgifter. Statens budgetarbete skall därför präglas av yttersta återhållsamhet med nya utgifter och av noggrann prövning av gamla.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Det internationella ekonomiska läget är bekymmersamt och kommer sannolikt att så förbli under de närmaste åren. Sveriges ekonomi har i betydelsefulla hänseenden förbättrats sedan 1976, men fortfarande kvarstår såväl inre som yttre balansproblem, som kraftigt förvärrats av de stigande oljepriserna.

Avslutning:
De utmaningar Sverige står inför under de kommande åren kräver enligt regeringens meing både en bred insikt om de verkliga svårigheterna och en bestämd vilja till ansvarstagande och samförstånd från alla grupper i vårt land.


5.

Statsministerns regeringsförklaring 7 oktober 1980 (pdf)



Inledning:
En stabil ekonomi utgör grunden för fortsatt välfärd, rättvisa levnadsförhållanden för alla och tryggad sysselsättning.

Nyckelformulering:
Statsbudgeten för innevarande budgetår präglas av stor återhållsamhet med nya utgifter. Som tidigare aviserats föreläggs riksdagen inom kort ett omfattande åtgärdsprogram, inriktat bl a på att åstadkomma besparingar i den statliga verksamheten.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Internationell strukturomvandling och fortsatt kraftiga oljeprishöjningar under 1979 och 1980 har skärpt handels- och bytesbalansproblemen. I den offentliga verksamheten kommer obalansen till uttryck i en alltför snabb utgiftsökning och ett mycket stort statligt budgetunderskott. Sverige brottas i likhet med andra industriländer med snabb inflation. Sysselsättningen har däremot kunnat hållas på en hög nivå.

Avslutning:
Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att möta dagens problem och att trygga morgondagens välfärd. Svenskt näringsliv är i grunden starkt. Den tekniska kompetensen är hög. Det finns en utvecklad tradition av samarbete inom samhälle och arbetsliv ... De utmaningar Sverige står inför under de kommande åren kräver både en bred insikt om de verkliga svårigheterna och en bestämd vilja till ansvarstagande och samförstånd från alla grupper i vårt land.


6.

Statsministerns regeringsförklaring 22 maj 1981 (pdf)



Inledning:
Sverige är ett av världens rikaste länder.

Nyckelformulering:
Uppgörelsen om skatterna [med socialdemokratin] utgör ett bra exempel på hur politiska partier med skilda ideologiska utgångspunkter i praktisk politik kan bidra till samförståndslösningar i vitala frågor. Skattereformen [efter den sk 'underbara natten'] utgör ett centralt inslag i en offensiv ekonomisk politik ... Reformen kommer att uppmuntra arbete, produktiva insatser och sparande.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Sveriges ekonomiska läge är allvarligt. Den kris som har drabbat hela den västliga industrivärlden har nått också oss. Obalanserna i vår ekonomi är svåra. Vi konsumerar för mycket och producerar för lite. Vi importerar för mycket och exporterar för lite.

Avslutning:
Detta är en god grund för samarbete och samförstånd och för en politik i hela folkets intresse. En sådan politik innebär ökat inflytande för den enskilda människan. Den skapar förutsättningar för jämlika och rättvisa levnadsvillkor i hela landet. Den bygger på att människor i samverkan förmår forma ett bättre samhälle.


7.

Statsministerns regeringsförklaring 6 oktober 1981 (pdf)



Inledning:
I en konfliktfylld värld måste alla bidra till att främja avspänning, nedrustning och fred. Vi måste värna om de mänskliga fri- och rättigheterna.

Nyckelformulering:
I avvaktan på reella framsteg i nedrustningsarbetet kräver den svenska alliansfria utrikespolitiken, som syftar till neutralitet i krig, ett för våra förhållanden starkt totalförsvar ... Situationen i Polen inger oro. Vi följer med sympati det polska folkets strävanden för ökad demokrati. Det polska folket måste utan yttre inblandning självt få avgöra sin politiska framtid.

Ekonomiskt omvärldsanalys:
Den ekonomiska krisen i världen har inneburit att utvecklingsländerna, särskilt de allra fattigaste, har fått sin situation ytterligare förvärrad. Sverige kommer att fotsätta att lämna ett omfattande utvecklingsbistånd ... Det gäller också att stärka dessa länders ställning i den internationella handeln, förbättra deras livsmedels- och energiförsörjning samt att möjliggöra en snabbare utveckling av det egna näringslivet ... Regeringen har för kort tid sedan lagt fram ett omfattande program för att få fart på den svenska ekonomin. Bättre balans mellan import och export, stabilare valutaförhållanden och utsikter till lägre inflationstakt gör det nu möjligt att satsa offensivare på investeringar för framtiden och därmde skapa ökad sysselsättning.

Avslutning:
Bördorna måste bäras solidariskt och framtidsfrågorna lösas i samverkan. På dessa grundvalar bygger regeringen en politik i hela folkets intresse.




[1] Källa: Riksdagstrycket,
Riksdagsbiblioteket:
- Riksdagens protokoll 1976/77, nr 4
- Riksdagens protokoll 1977/78, nr 2
- Riksdagens protokoll 1978/79, nr 2
- Riksdagens protokoll 1979/80, nr 10
- Riksdagens protokoll 1980/81, nr 2
- Riksdagens protokoll 1980/81, nr 149
- Riksdagens protokoll 1981/82, nr 2