När han får en mild fråga om hans anti-terrorpolitik av programledaren Chris Wallace i söndags, blev förre presidenten alldeles vansinnig (absolutely medieval) och lutade sig hotfullt fram, viftade med fingrarna mot Wallaces anteckningar och fortsatte, ja, att ljuga - och i en mycket ilsken ton.

'Och du har det där fåniga lilla leendet och du tror du är så smart', sa Clinton till programledaren och lät inför hela världen som en 6-årig flicka som var arg på en klasskamrat. Sedan fortsatte han att försöka skriva om historien genom att hävda att han hade en mycket tuffare och fokuserad approach på terrorism än någon uttolkare av hans administration funnit belägg för. Till och med boken av presidentens egen antiterrorchef Richard Clarke - som Clinton ofta har citerat - anser att Clinton var för svag för att ge order om att döda Usama Bin Ladin. Andra redogörelser är än mindre smikrande.

Han tror verkligheten själv är förvrängd emot honom, och att han kan vrida den tillbaka i en form som han anser att den ska ha. Men han har fel. Det är enbart 'sanningen' som tar av honom segern.

Han har just ägnat veckor åt att bekämpa [miniserien] för dess tolkning av hans jakt på Bin Ladin. Han visste att frågan skulle dyka up och han drog fördel av den. 43 dagar före valet fick han en möjlighet att mobilisera aktivisterna och attackera republikanerna i en kärnfråga, hur republikanerna hanterar terrorismen.

President Clinton tror att kritiken mot hans misslyckande att döda Bin Ladin är 'ett fint litet konservativt angrepp på mig' (hit job on me). Men det har han fått om bakfoten. Folk kritiserar inte hans misslyckande att förebygga 11/9 därför att de är högervridna. Det är hans misslyckande att fånga Bin Ladin som drev folk i armarna på högern.

länk
TONY BLAIRS AVSKEDSTAL TILL PARTIET. För några minuter sedan avslutade Tony Blair sitt sista tal inför Labours partikonferens. Han avslutade med att till partidelegaterna säga, ”Ni är framtiden. Gör det bästa av den.”

Blair är en underbar talare. Tillsammans med Bill Clinton och Rudy Giuliani världens bästa. Detta avskedstal blev en känslofylld tillbakablick. Och råd framförda i briljanta retoriskt formuleringar, som detta om internationell politik:

”Ja, det är ibland tufft att vara Amerikas främsta allierade.
Ja, Europa kan vara politisk huvudvärk för en stolt, suverän nation som Storbritannien.

Men tro mig, det finns inga halvhjärtade allierade till Amerika idag, och inga halvt distanserade partners i Europa.

Och sanningen är att inget vi strävar efter, från världsomspännande frihandel och global uppvärmning till terrorism eller Palestina, kan få sin lösning utan Amerika eller utan Europa.”

Det står nu helt klart att Tony Blair kommer att avgå inom ett antal månader. Han måste få en ny position i världspolitiken. En sådan ledare kan inte avvaras. Jag ser gärna att den läsare som föreslog honom till FN:s näste generalsekreterare får rätt. Han skulle också kunna bli de förste direktvalde presidenten för ett smalt och federalt EU.


Tisdag 2006-09-26 / 16.10 länk
IRAK SKAPAR INGA TERRORISTER. När USA:s högste underrättelsechef, John Negroponte, höll ett tal i natt tillbakavisade han vänsteroppositionens påståenden som sades bygga på läckor (politiskt vinklade sådana, se mer här), om att säkerhetsrapporten National Intelligence Estimate skulle hävda att Irakkriget skapade nya terrorister, en uppgift som ekoredaktionen i Sverige genast vidarebefordrade igår.

Negroponte sa att radikalismen underblåses av missnöje i arabvärlden för den långsamma takten på sociala och politiska reformer. Om terroristerna misslyckas i Irak ”eller uppfattas ha misslyckats kommer färre att inspireras att fortsätta kampen”. Underförstått: det är om USA och andra drar sig tillbaka som man verkligen hjälper terroristerna att rekrytera. Han tillade också att Irak bara är en av många fronter i det globala terrorhotet.

Ja, det är löjligt att påstå att Irakkriget skulle öka rekryteringen av terrorister. Fundamentalisterna trappade upp sina attacker mot väst under hela 1990-talet, vilket ledde fram till 11 september 2001. Och fram till dess hade ju västvärlden ignorerat fundamentalisterna. Så de pockade med andra ord på vår uppmärksamhet.

Att ignorera dem resulterade alltså i stor blodsutgjutelse. Ändå är det den strategin medievänstern vill återgå till. Ekoredaktionen och andra vill stoppa huvudet i sanden och hoppas att terroristerna ska försvinna av sig själva. Hur många tror på det?

När man bestämmer vad som ska göras, kan knappast förhandlingar vara aktuella. Återstår bara att ta striden och vinna. Det är exakt vad Bush-administrationen gör. Nu har det visat sig att konventionell militär styrka inte ensamt kan ge en snabb seger. Man måste använda andra andra metoder, också.

Men att striden måste tas råder det ingen som helst tvekan om. Att terroristerna i denna kamp försöker locka in fler, så som man gjort under årtionden, är knappast överraskande. Och att de som har en islamiskt fascistisk hållning går in i aktiv strid är heller ingen nackdel. På det sättet skiljer man ju ut de värsta elementen från övrig befolkning. De finns inte kvar på hemmaplan för att propagera. Man lockar fram dem. Avslöjar dem. Man kan ju se Irak som en stor råttfälla. För att få slut på extremismen måste den fram i ljuset och förintas.

Se mer i AP-artikeln Negroponte Says U.S. Not at Higher Risk och i Washington Post, Iraq Just One Factor, Negroponte Says.


Tisdag 2006-09-26 / 15.20 länk
SANNINGEN BAKOM MÖRDANDET I DARFUR. I Daily Telegraph skriver Charles Moore efter en rundresa i Sudan, en mycket initierad artikel om krisen i provinsen Darfur i västra Sudan och hur södra Sudan uppnår fred, This is why there is slaughter in Darfur.

Han påpekar först att gränskriget Hizbollah-Israel fick enorm uppmärksamhet trots att där endast dödades omkring 1.300 personer. Så många har dödats var 10:e dag sedan 2003 i Darfur - totalt över 180.000 döda - utan att medievänstern talat om vilka politiska konflikter som ligger bakom. Den muslimska regimen i huvudstaden, som länge gästades av Usama bin Ladin, förklarade heligt krig i syfte att införa sharialagar. Moore skriver:

”År 1990 förklarade regimen jihad mot södra delarna av landet. Man strävar efter att fördriva kristna och säkra en arabisk dominans i norr och ta kontroll över den svarta befolkningen i hela landet. I Darfur förstör man den svarta befolkningens byar genom att släppa lös Janjeweed och andra miliser.

På samma sätt som Slobodan Milosevics stor-Serbien, förklarar regimen sitt maktbegär med att återupprätta nationell enighet. I verkligheten avser regimen i huvudstaden Khartoum döda eller fördriva så många svarta som möjligt medan resten av världen undrar vad man ska göra.

Denna vecka återvända Sudans president Omar al-Bashir nöjd från FN:s öppnande. Den illa rustade Afrikansk unionens trupper förlänger sitt mandat i Darfur och FN-trupperna som alla talar om existerar inte. Det är just så han vill ha det. Det kommer att uppstå 'Libanon-förluster' många gånger om innan FN börjar agera.

Förra veckan besökte jag södra Sudan. Trots fattigdom och analfabetism, och en del milisgrupper i buskarna, råder här mer eller mindre fred ... Den i huvudsak kristna södern har stort självstyre och kommer att hålla folkomröstning om att bryta sig ur Sudan ... Ledarna för folkfronten som styr södra Sudan säger att de lägger hälften av sin budget på armén och vapen, och att det är vad folk vill. De anser att enda vägen att förhindrar krig är att vara stark nog att utkämpa ett.

Södra Sudan är unikt i modern tid eftersom man nyligen har avskaffat scharialagarna. Efter år av officiellt införd islam, i skolor, i myndigheter och på arbetsmarknaden, behöver de kristna inte längre leva under daglig skräck. Jag besökte städer där moskéer och kyrkor nu samexisterar fredligt.”

Det är genom att med vapen hålla fundamentalisterna stången som södra provinserna i Sudan överlever, medan den västra provinsen, Darfur, är skyddslös eftersom afrikanerna är muslimer och mördas av arabiska muslimer i etnisk rensning. Världssamfundet vågar inte försvara svaga muslimer, utan underkastar sig de fundamentalistiska muslimernas vilja. När den 'kristne' Milosevic mördade, då agerande man, men när muslimer mördar muslimer, då lyfter man inte ett finger. Så ser FN-logiken ut. Kan den bli mer rutten än så?


Tisdag 2006-09-26 / 15.20 länk
NY MAJORITET MED ENMANSVALKRETSAR. Jag kan inte låta bli att också peka på att en enmansvalkrets i Visby i årets val givit fortsatt röd majoritet, men med kraftigt minskad marginal, medan övriga Gotland skulle bytt från en riksdagsledamot från vänster till en från alliansen. I valet 2002 fick vänsterblocket 77 röster fler än de borgerliga, i årets val fick alliansen hela 2.384 röster fler än vänsterblocket på Gotland utom Visby.

Dessa konkreta exempel, byggda på faktiska valresultat visar att enmansvalkretsar skulle fungera utmärkt i Sverige, så som vi hade det fram till 1909. Invånarna i Visby och 'Gotland utom Visby' skulle här ha röstat på vilken person de vill se sig representerad av i riksdagen. Det blir som ”små presidentval” där kandidaterna måste söka kontakt direkt med väljarna. De valda blir också mycket medvetna om att väljarna på hemmaplan i nästa val med lätthet kan rösta in någon annan om man inte sköter sig. Idag finns inte den direkta väljarmakten. Den måste vi få tillbaka.


Tisdag 2006-09-26 / 9.05 länk
ALLT FLER FÖR MAJORITETSVAL. Det är roligt att kunna konstatera att allt fler sluter upp bakom en återgång till majoritetsval i enmansvalkretsar. Nyss var det statsvetarnestorn Olof Ruin och idag kommer Henrik Berggren i sin kolumn i Dagens Nyheter ut för denna förändring, Ju mer de förändras, ju mer lika blir de. Han skriver:

”Snarare än att ondgöra sig över det svenska partisystemet - som också har stora fördelar - är det dags att diskutera själva regelverket, det proportionella valsystemet. Det ger alltför stor makt åt partiorganisationerna på bekostnad av det direkta förhållandet mellan väljare och förtroendevald.

Det givna alternativet är majoritetsval, men inte nödvändigtvis av brittisk typ. Det klassiska argumentet för en sådan valmetod är att det skapar starka majoritetsregeringar. Men det väger - som jag ser det - lättare än den verkliga fördelen: att väljarna känner ett direkt ansvar för den person de väljer att representera dem. Och omvänt, en kandidat måste göra sig synlig och kommunicera med sina väljare.

I ett sådant system har partierna fortfarande en viktig roll att spela. Det krävs starka organisationer och inre disciplin i det parlamentariska arbetet. Men det skulle skapa en större mångfald inom riksdagen och självständigare, starkare politiker som kan artikulera sina väljares intressen och värderingar.”

98. Härlanda Antal avgivna röster	Borgerliga alliansen	Vänster- blocket
Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna	900 (349) 1.843 (2.776) 1.032 (1.318) 4.020 (2.175)
Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet		1.613 (1.275) 3.964 (4.801) 1.324 (1.792)
Summa röster	7.795 (6.618)	6.901 (7.868)
Vänsterblocket hade förlorat mandatet i valet 2006. Från att ha haft röd övervikt med 1.250 rösters marginal år 2002, tippar det över till blå övervikt med 894 röster. (Valet 2002 inom parentes.)

Ja, väljarna måste få mer makt över vilka som kommer in i riksdagen. Och för att visa hur fel Olof Pettersson och andra statsvetare som är skeptiska till enmansvalkretsar har, vill jag här presentera hur årets val skulle kuna slagit ut i en tänkt enmansvalkrets i Härlanda i Göteborg (där jag råkade växa upp). Där skedde ett skifte från vänster till högermajoritet. Därmed skulle en alliansföreträdare valts istället för en socialdemokrat. Se mer i Enmansvalkretsar, ja tack.


Måndag 2006-09-25 / 23.58 länk
EFTERVALSANALYS MED HANS ZETTERBERG. Ett seminarium ikväll ägnades åt eftervalsanalys som inleddes av professor Hans L Zetterberg (tidigare sifo-chef, chefredaktör Svenska Dagbladet). Han gjorde flera intressanta iaktagelser.

Triangulering är ju en känd teknik och den har tidigare används framgångsrikt, men då från vänster i exempelvis USA och Storbritannien. I denna valrörelse har alliansen i Sverige använt den från höger i arbetsmarknadspolitiken och i diskussionen om utanförskapet. Och man har lyckats även om triangulering är betydligt svårare i ett flerpartisystem. Man gjorde socialdemokratins paradfrågor till sina genom egna analyser. Det är förenat med stora risker att föra kampanj på motståndarnas planhalva, sa Zetterberg, men Reinfeldt, Borg och Littorin visste att man hade förnuftet och medmänskligheten på sin sida.

Strategin lyckades eftersom man gjort två innovationer. Alliansen neutraliserade flerpartisystemets brister genom att förhandla fram regeringsprogram före valet, det gjorde att det i praktiken blev två regeringsalternativ som stod emot varandra. Man avstod från att förespråka grundläggande förändringar i välfärdsstaten, men använde skatterabatter, förvärvsavdrag, för att sänka skatten för dem som arbetar.

Innovation 2 var att moderaterna var generösa mot de tre andra, genom att inte presentera någon egen politik vid sidan om alliansens, medan de andra kunde profilera sig. Centerpartiet gick längst i sin företagarprofil och uppnådde exakt den andel som utgör företagare i Sverige: 7,9 procent.

På detta sätt har de borgerliga erövrat centrum i svensk politik som annars hållits av s. Socialdemokraterna har förändrat sin strategi. Istället för att stå för att alla ska få det bättre, nöjt sig med att hävda att bidragstagarna ska få det bättre. Man har därmed givit upp centrum och gått åt vänster. Även om man inte sagt så, har socialdemokraterna genom Ams och bidrag i praktiken infört miljöpartiets kravlösa medborgarlön. Men att kräva högre a-kassa räckte inte för att vinna. Frågan är om s i opposition kommer att barrikaderna sig på vänsterkanten eller om man tänker försöka återta centrum i politiken.

Markus Uvell, vd i Demoskop, visade hur opinionen utvecklades i valrörelsen. En intressant uppgift var att andelen socialdemokratiska väljare som trodde på s-seger sjönk mellan 15 och 29 augusti från 80-procentsnivån till 60. Socialdemokratin lyckades inte mobilisera och skapa entusiasm i sin kampanj. Han pekade också på att socialdemokraterna genom sin fokusering på bidrag förlorade förvärvsarbetande. Enlig vallokalundersökningarna, Valu, 2002 och 2006 har andelen förvärvsarbetande som röstat på s sjunkit från 39 procent till 29 procent, medan man behöll sin andel bland arbetslösa, 42 resp 43 procent. Här finns hela förklaringen till den borgerliga segern: de som arbetar övergav socialdemokratin.

Patrik Engellau, Nya välfärden, tog upp en viktig aspekt i diskussionen: i förra valet trodde vi att arbetslösheten var 4 procent, i denna valrörelse visste alla att den verkliga arbetslösheten var minst 17 procent. I förra valrörelsen blev Alf Svensson utskälld, även av sina egna, när han sa att det kan finnas dom som fuskar med sjukförsäkringen. I denna valrörelse visste alla att fusket är enormt och räknas i miljarder kronor. En mer korrekt bild av verkligheten talade för de borgerliga.

Socialdemokratiske författaren Anders Isaksson tyckte man kunde sammanfatta valet som att Tillväxt-Sverige vann knappt över Bidrags-Sverige.

Förre ledarskribenten i DN, Nils-Eric Sandberg, menade att de borgerliga kan få problem att skapa de jobb man lovat, om man inte bryter löften om att inte röra arbetsrätten. Vad gör man om det visar sig att man avhänt sig de verktyg som ger fler arbeten?

Dessa analyser gör mig mer optimistisk. För även om det problem som Sandberg tar upp rent av är högst troligt, kan alliansen faktiskt ta sig an arbetsrätten. Dels därför att löftet om fler jobb måste anses överordnat allt annat, dels eftersom s knappast kan återta centrum genom att gå till storms mot reformerad arbetsrätt utan att halka än längre från centrum och ut på vänsterkanten.


Måndag 2006-09-25 / 23.20 länk
TYSK OPERA CENSURERAR MOZART - RÄDD FÖR MUSLIMSK VREDE. Ännu ett exempel på hur snabbt yttrandefriheten rullas tillbaka och är påväg att försvinna är att en uppsättning av Mozarts opera Idomeneo från 1781 stoppats i Berlin, eftersom man är rädd för att muslimer ska känna sig kränkta av att Mozart driver med alla religioner, inklusive en viss profet...

Det rapporterar AFP i German opera house cancels provocative Mohammed staging. För ett tag sedan restes krav på att en pjäs från 1741 av upplysningsfilosofen Voltaire skulle stoppas i franska staden Saint-Genis-Pouilly. Den gången svarade dock borgmästaren med att kalla på polisbevakning (se mer här).

Västvärlden är på väg att förbjuda sin egen kultur, sin egen historia och sin egen identitet. Detta därför att några galningar gapar och skriker och mördar och bränner.

Svenska medier tycker säkert Berlinoperan gör rätt som gör allt för att inte provocera. Hellre bränna Mozart än reta en fundamentalist. Friheten för konsten har inget värde om det kan uppröra muslimer - kristna får man däremot uppröra, de hotar ju inte att döda någon. Det är så nutidens moral ser ut: den som skriker högst får rätt.


Måndag 2006-09-25 / 15.40 länk
VI HAR INTE FÖR MYCKET YTTRANDEFRIHET. Flera läsare tar upp min kritik av DN-ledaren igår och försöker förklara varför DN tar upp massmord i Afrika en diskussion om yttrandefrihet i västvärlden.

Jag förstår givetvis vad DN menar med ”propaganda och indoktrinering”. Det som gör mig bestört är att DN väljer att se yttrandefriheten som ett ”problem”, man ger skäl till varför det kan vara bra att inskränka yttrandefriheten.

I denna tid då så många attackerar yttrandefriheten - och medierna i väst går i spetsen för en grotesk självcensur som leder till att friheten att yttra sina åsikter minskar och är under allt större hot - är det inte kritik av yttrandefrihet som borde stå på dagordningen. Det vi behöver nu är inte invändningar mot utan försvar av yttrandefriheten. Det är vanvett att diskutera problem med yttrandefrihet när yttrandefriheten är hotad. Det är bara att gå totalitära krafters ärenden.

DN låter som om vi redan lever i ett fascistiskt samhälle där det gäller att hålla sig väl med en våldsverkande regim. Hur kan man låta sig kuvas av fundamentalister redan innan de tagit makten? Hur kan man svika sina ideal redan innan man fått dödsdomarna över sina huvuden? Hur kan man kapitulera innan man ens blivit utmanad?!? Det är denna sorts undergivenhet som blev frihetens undergång på 1900-talet. Läs om redaktören Fritz Gerlich som - till skillnad från andra redaktörer - stod upp mot tyranniet.


Måndag 2006-09-25 / 13.55 länk
EN BLIVANDE PREMIÄRMINISTER HAR TALAT. Utifrån mitt perspektiv höll Gordon Brown ett mycket engagerat och välartikulerat tal vars intryck förstärks av hans dova basröst. Han talade om sig själv, om politiken och om sin vilja att ta sig an de konservativa och deras nya populära partiledare David Cameron.

Men han lyckades inte skingra min uppfattning om att han ligger en bit till vänster om Tony Blair. Brown använde flera av vänsterns gamla klyschor, de som Blair undvikit för att skapat sina egna. Men han stod som sagt fast i utrikespolitiken och han stod fast vid att de offentliga tjänsterna måste reformeras.


Måndag 2006-09-25 / 13.40 länk
BROWN: MEDBORGARSKAP INNEBÄR SKYLDIGHETER. Ja, vi arbetar för bättre villkor för alla. Ja, vi står för allas möjligheter att utvecklas. Men med medborgarskapet följer också skyldigheter. Alla måste följa våra lagar och visa grundläggande respekt för andra. Alla som kommer till Storbritannien måste lära sig engelska språket, ta till sig vår historia och våra värderingar.

Gordon Brown tar med andra ord upp också känsliga frågor i sitt livs tal som hålls just nu. Se mer i Sky News.


Måndag 2006-09-25 / 13.20 länk
GORDON BROWN HÅLLER SITT LIVS TAL. Alla förväntar sig att brittiske finansministern Gordon Brown ska ta över som premiärminister efter Tony Blair under nästa år. Men röster inom labourpartiet har börjat höjas emot honom. Därför är det tal han just nu inlett på partiets konferens i Manchester det viktigaste i hans politiska liv (direktsänds i Sky News).

Han inleder talet med att hylla Tony Blair och slå fast att kampen mot terrorismen måste fortsätta. Det är en kamp för demokrati och välstånd i världens fattigaste länder. Här finns inte plats för anti-amerikanism, säger han. Detta som svar till de många som spekulerat i att han skulle bryta med Blairs politik. Det budskap Brown vill ge är att labour-regeringens politik ligger fast.


Måndag 2006-09-25 / 9.50 länk
AXESS TV IGÅNG, RIVSTARTAR MED AYAAN HIRSI ALI. Igår kväll startade den markbundna digitala kanalen Axess Television. Vi som inte kan se den i TV, kan se flera program på nätet.

Och man startar med en mycket intressant debatt mellan två av den muslimska världens mest kända debattörer: Ayaan Hirsi Ali och Tariq Ramadan. Se programme på nätet: Global Axess Special.

Det var Ali som ville träffa Ramadan för att reda ut en del frågor mellan henne, som menar att islam har stora problem eftersom så många gör bokstavstolkningar, och Ramadan som presenterar uttolkningar som är moderata och som Ali gillar men kallar ”önsketänkande”.

Det blir en mycket intressant diskussion.


Måndag 2006-09-25 / 9.02 länk
USA: PRESIDENTENS POPULARITET VÄXER INFÖR VALET. Det hålls ett viktigt kongressval i USA den 7 november. Historiskt brukar det parti som innehar Vita huset förlora stort i detta mellanårsval, eftersom amerikanska väljare inte gillar att alltför mycket makt samlas hos ett parti. Och i somras kände demokratiska oppositionen segervittring över president Bush och republikanerna.

Men nu stiger presidentens popularitet. Inte till några höga höjder, men bättre än de varit på mer än ett år. Bush gör ett bra jobb, det anser nu 44 procent i mätningar för både Los Angeles Times, Bush and GOP Making Gains Among Voters och USA Today, Bush approval ratings up.

Skälet är att demokratiska partiet saknar alternativ till den politik som president Bush står för: sprida demokrati i världen för att ta udden av terrorismen. En terror som beror på förtryck och uppgivenhet i en muslimsk värld som saknar framtidshopp. Attackerna från den politiska och mediala vänstern mot Bush för att han håller kursen och vägrar ge upp i Afghanistan och Irak, ger motsatt effekt än den avsedda: presidentens popularitet stiger. Amerikanska folket är, till skillnad från europeéer, beredda att försvara friheten och upplysningen.


Måndag 2006-09-25 / 8.30 länk
FÖRTALSMEJL OCH DATAINTRÅNG. SVT m fl gör en stor grej (Folkpartispionen: Jag erbjöds jobb) av att folkpartiets partisekreterare lovat ungdomsförbundaren Per Jodenius nytt jobb sedan han sparkats för dataintrånget. Men hur är det med gärningsmannen bakom förtalsmejlen mot Fredrik Reinfeldt? Mats Lindström sparkades som valanalytiker i socialdemokratiska partiledningen när förtalmejlen avslöjtats komma från partihögkvarteret. Är han arbetslös? Vad gör Lindström idag? Hur mycket hjälp har han fått av Marita Ulvskog?


Förra veckans blogg