Dick Erixon


Dick Erixon:
Kommentarer 18 - 24 okt 2004

Söndag 2004-10-24 / 19.53
KERRY VÅGAR INTE MÖTA WOODWARD. I vintras lät sig president Bush intervjuas i två dagar av den tuffaste av alla Washingtons journalister, Bob Woodward (som avslöjade Watergate). När Woodward ville intervjua John Kerry drog denne först ut på svaret för att till slut säga nej. Därför publicerar Woodward i dagens Washington Post de frågor som Kerry vägrar svara på.


Söndag 2004-10-24 / 19.25
REPRIS PÅ TRUMAN 1948? Det finns flera likheter mellan valet som sker om 9 dagar och det som genomfördes 1948. Sittande presidenten Harry Truman ansågs av många vara en olyckshändelse. Han hade i sista stund kastats in som Roosevelts vicepresident i valet innan och saknade därmed legitimitet som president. Precis som många demokrater anser att Bush saknar legitimitet eftersom han inte vann flest röster i förra valet. Truman fattade mycket tuffa beslut, som att fälla atombomber över Japan. Bush tog det tuffa beslutet att invadera Irak.

I opinionsmätningarna ligger Bush inte alls lika illa till som Truman 1948: alla ansåg det givet att utmanaren, New York-guvernören Thomas Dewey, skulle vinna stort, vissa mätningar sa 52 procent mot bara 37 procent för Truman. President Bush leder, men inte alls betryggande. Och kampanjerna mot honom är de värsta som någon president utsatts för.

Trots att han var starkt nederlagstippad vann Harry Truman klart:
303 mot 189 av elektorsrösterna. Det anses allmänt vara historiens största valöverraskning.

En förklaring till Trumans seger kan också ge Bush segern nästa vecka: etablissemanget stod bakom Dewey 1948, på samma sätt som de står bakom utmanaren John Kerry i år. Medierna sympatiserade med Dewey då, på samma sätt som de gör med Kerry nu. Truman uppfattades som en man av folket, utan stora gester men med en vilja av järn. Ungefär som Bush. Medan Dewey sågs som en stropp, en överklassens representant. Precis som Kerry.

I vallokalen, när beslutet definitivt skulle tas, valde väljarna omval av en president de kände och respekterade, framför en ny som var mer glamorös och hade stöd hos eliterna.

Även om jag inte sett någon annan göra den här parallellen, så känns den alltmer möjlig. En överraskande tydlig seger för Bush är inte alls utesluten. Och man tror inte mindre på den möjligheten efter att ha läst Victor Davis Hanson's kolumn i National Reveiw.


Söndag 2004-10-24 / 15.56
EUROPEISK KOLLEKTIVISM. Ett antal märkliga motsättningar som är mer vanlig i Europa än i USA: Europeisk politisk elit försvarar blodiga diktatorers rätt att vara med och bestämma i FN, men vill kasta ut Rocco Buttiglione från EU-kommissionen därför att han är troende katolik. Det är alltså värre att stå för kristen moralsyn än att ägna sig åt mord och förtryck. En riktigt snurrig syn på världen.

En annat märkligt fenomen är att de politiskt korrekta har väldigt svårt att förstå att någon som är homosexuell, som jag, kan hålla på president Bush, som är emot gayäktenskap, och nu försvarar yttrandefriheten och motsätter mig yrkesförbund för nominerade EU-kommissionären Rocco Buttiglione, som tycker homosexuella handlingar är synd. Lustigt nog är det ofta sådana som kallar sig liberaler, socialliberaler mer precist, som uttrycker stor förundran. Såväl i mejl som, tidigare, från exempelvis riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp) och DN/Expressen-skribenten Isobel Hadley-Kamptz (se
politiskt korrekta fördomar).

För mig tyder denna förundran på att man i grunden inte är individualist, utan stenhård kollektivist. Man ser livet och politiken som en intressekamp där det intresse som ligger gruppen närmast är viktigare än allt annat. Grupptillhörigheten avgör vilka åsikter man har - inte det egna intellektet, de individuellt framväxta värderingsmönstren och den personliga tolkningen av vad som är viktigast här på jorden. Socialliberaler är så fångade i kollektivistiska tankemönster att de inte alls kan begripa att en homosexuell person kan anse att det finns större ting i livet än att mässa om högst privata angelägenheter.

Eller som kongressmannen Matt Skinner svarar när Josh i TV-serien Vita huset frågar honom hur han som gay kan vara republikan:
- Jag delar de flesta åsikterna i den republikanska plattformen. Jag tror på lokalt självbestämmande. Jag är för individuella rättigheter snarare än grupprättigheter och kvotering. Jag tror att fria marknader leder till fria människor och att landet behöver ett starkt försvar. Mitt liv behöver inte handla om att vara homosexuell. Det behöver inte enbart handla om det.
Kollektivister förstår inte det här. Kollektivister - kommunister, socialister, socialliberaler - ser människor enbart som delar av grupper, aldrig som självständigt tänkande individer som vägrar att reducerar sig till grupp- och därmed girigt intressetänkande.


Söndag 2004-10-24 / 11.03
GOOGLE-MILJADÄRER. Grabbarna som startade sökmotorn Google, Sergey Brin och Larry Page, var redan rika, men i veckan steg Google-aktierna i höjden. Var och en av dem är nu värda
6,5 miljarder dollar (ca 47 miljarder kr). Och det är dom värda! Dels enligt marknaden, dels enligt oss som fått våra liv berikade genom att så otroligt mycket snabbare hitta spännande information och underhållande trivialia.


Söndag 2004-10-24 / 10.33
APROPÅ FN-DAGEN: LÄGG NER FN. Det är alltid vanskligt att ställa upp på bandade intervjuer eftersom de kan klippas ihop hur som helst. Risken är särskilt stor när man som intervjuoffer står för radikala och kontroversiella idéer. Men inslaget i radions
Godmorgon världen, på temat Världen utan FN, blev nu på morgonen rättvisande. Mina poänger gick fram: Nationernas Förbund ersattes efter andra världskriget med Förenta Nationerna som nu borde ersättas med Demokratiernas Förbund. FN har spelat ut sin roll. Idag legitimerar man diktaturer genom att låta dem komma med i 'gänget' i FN-skrapan. Där har man samma ställning och status som demokratier. Det är moraliskt fel. Och det leder till att FN inte agerar där man borde agera. Som i Darfur, Sudan.


Söndag 2004-10-24 / 10.18
MEN VARFÖR CHE när man kan välja Reagan?
Viva La Reagan Revolucion


Lördag 2004-10-23 / 20.13
ALTERNATIV CHE-TRÖJA. Bloggen
Mothugg undrar om man får kräkas på Che-tröjorna. Men i kommentarerna länkas till butik som säljer en alternativ T-tröja: Musse 'Che' Pigg. Den behöver man inte spy på.

Här direktlänk till Che-bilden.


Lördag 2004-10-23 / 20.13
BLOGG-SFÄREN VÄXER. Antalet bloggar blir fler. Därför har högerspalten organiserats om något för att lyfta fram fler länkar till bloggar med svensk anknytning.


Lördag 2004-10-23 / 17.41
NAGELBITANDE JÄMNT I USA. Även om president Bush i de
nationella opinionsmätningarna och i vadslagningen har en liten men klar ledning över utmanaren John Kerry, är hans ledning förvånande marginell i de jämna delstaterna. Och det är där valet avgörs. Tabellen med jämna delstater har nu uppdaterats. Den visar att det inte är helt otänkbart att Bush denna gång kan få flest röster av folket, medan Kerry vinner flest elektorer och blir president...


Lördag 2004-10-23 / 10.47
BLOGGAR KONKURERAR UT MEDIER. På en punkt är bloggarna mer än ett komplement till de stora massmedieorganisationerna i den amerikanska valrörelsen: i analyserna av opinionsmätningarna är de bättre än mediernas kommentatorer. New York Post
skriver:
Här finner vi så bländande analyser av mätningar att de pseudo-professionella analyserna av de stora tidningarnas och CNN's guru William Schneider hamnar i skuggan.
Man lyfter särskilt fram bloggaren Gerry Daly i Daly Thoughts, bloggaren Dave Wissing i Hedgehog Report och bloggaren Jay Cost i The Horserace Blog.

Daly Thoughts har exempelvis räknat ut att John Kerry, med nuvarande opinion, behöver 9,6 miljoner förstagångsväljare (i alla åldrar) för att kunna ta in president Bush ledning. Det betyder att valdeltagandet skulle behöva öka med nästan 10 procent. Horserace Blog har granskat de svarta väljarnas svar i mätningar och konstaterar att Kerry ligger så långt efter Al Gore i de svartas stöd att, om alla andra variabler blir exakt desamma som år 2000, president Bush kommer att vinna med en miljon röster.


Lördag 2004-10-23 / 10.02
BUSH- & KERRY-MINISTRAR. Tidningen National Journal publicerar två långa artiklar som ingående spekulerar om tänkbara ministrar, dels i en
andra Bush-administration, dels i en första Kerry-administration.

Nu ska man inte göra alltför stor sak av ministrar i USA. De har en svagare ställning i en republik med president än i en parlamentarisk demokrati. Exempelvis konstaterar tidningen att presidentens säkerhetsrådgivare Condoleezza Rice's ord väger tyngre än utrikesministerns, att presidentens inrikesrådgivare Margaret Spellings har större inflytande över utbildningspolitiken än utbildningsministern och att presidentrådgivaren Karl Rove hade större inflytande om ståltullarna än handelsministern. Men det är ju alltid kul att spekulera...

Tidningen menar att Bush inte kommer att göra rent hus. De flesta kommer att sitta kvar. Möjligen kan Collin Powell avgå, och då är FN-ambassadören John Danforth ett hetare namn än Condoleezza Rice, eftersom det ju på ett sätt är ett steg ner för henne.

I en Kerry-administration nämns, vilket är ovanligt i våra flerpartisystem, att republikaner kan komma att ingå i regeringen. Detta trots den smutsiga valrörelsen. John Kerry har själv nämnt republikanske senatorn John McCain som tänkbar försvarsminister. Republikanen John Danforth kan få fortsätta som FN-ambassadör. Utrikesminister anses Richard Holbrooke kunna bli, den tuffe Balkanförhandlaren som Carl Bildt hade svårt att dra jämt med.


Fredag 2004-10-22 / 22.25
SENASTE FRÅN JAY LENO. Han är suverän just nu (från
Tonight Show):
I onsdags var en av de största dagarna i historien: Castro föll. Den dåliga nyheten är att han reste sig upp.

Castro sa han var okej eftersom han på Kuba har tillgång till den bästa sjukvården i världen. Faktum är att han färdades dit i ilfart på deras snabbaste åsna.

Båda kandidaterna försöker under de sista veckorna före valet att skrämma väljarna för att få röster. Och de gör ett ganska bra jobb. Väljarna är förskräckta över att de den 2 november faktiskt måste välja en av dem. Kan det bli mer skrämmande än så?

Kerry-kampanjen har meddelat att de kommer att ha 10.000 advokater vid vallokalerna i de viktigaste delstaterna. Okej. Hoppas att ingen halkar eller faller på trottoaren utanför vallokalen, för den som gör det kommer att begravas levande i visitkort.

Valrörelsen blir bara fulare och fulare. Teresa Heinz Kerry sa att hon inte visste om Laura Bush någonsin haft ett riktigt jobb. Laura Bush gav svar på tal - hon sa att hon varit fullt upptagen med att uppfostra tre barn - Barbara, Jenna och George W.

John Kerry gick på jakt häromdagen. Han sa han dödat en gås. Han tog inte med sig Teresa på jakten eftersom han var lite rostig och därför rädd att han skulle döda den gås som lägger guldägg.

Enligt ABC har republikaner vildare sexliv än demokrater. Uppenbarligen gjordes denna undersökning medan Bill Clinton låg på sjukhus. Hans frånvaro drog ner hela snittet för demokraterna.

Fredag 2004-10-22 / 17.58
POLITISKA DATASPEL. Flera
spel presenteras av Comedy Central, exempelvis Carl Rove's White House Whack 'Em där det gäller att med golfklubba stoppa demokrater innan de når Vita huset. Löjligt, men småkul.


Fredag 2004-10-22 / 17.58
DEMOKRATER FÖR BUSH. Stephen Green
listar, inte utan slagfärdighet, ett antal kloka demokrater i Tech Central Station.


Fredag 2004-10-22 / 16.12
NYVUNNA KÄRLEKEN TILL KERRY. New Republic's
redaktörer, varav Andrew Sullivan är en (han har varit chefredaktör, är nu 'senior editor'), kan rimligen inte säga som det är: för att inte tappa ännu fler av våra prenumeranter, som i huvudsak är demokratiska väljare, måste vi ge officiellt stöd för Kerry som president, även om vi egentligen inte vill. Istället försöker man hitta sätt att slingra sig ur de intressanta och givande argument man levererat under 3 år, för att ansluta sig till John Kerrys flipp-flopp-politik. I all sin tragedi är lojalitetsförklaringen ändå underhållande med alla sina nödargument:
[Efter 11 september] gillade detta magasin vad vi hörde från George W Bush. Han sa att Amerika var i krig - inte enbart med en organisation, utan med en totalitär ideologi. Och han lovade att besegra islamistisk totalitarism på samma sätt som vi besegrade europeisk totalitarism, genom att sprida demokrati.
Exakt så. Och vad kan i vår tid vara viktigare än detta? Jo, Bush har varit alltför självsäker!
Den röda tråden i presidentens sinnelag (spirit) har präglats av en ideologisk tvärsäkerhet som varit obekymrad om empiriska bevis, intellektuell nyfikenhet och öppen debatt.
Om man, som Bush, leder en kamp mot en ny totalitär världsåskådning, är det då läge att ordna stormöte och ständigt diskutera vilken insats man ska göra härnäst? Menar New Republic att Franklin D Roosevelt och Winston Churchill skulle ha lagt fram sina krigsplaner för allmänt beskådande och debatterande? Tror någon att demokratin isåfall vunnit andra världskriget? Stora militära operationer kräver hemlighetsmakeri. Och när trupper går i strid med vetskapen om att de kan tvingas offra sina liv, är det nog en nödvändighet att landets högsta ledare tydligt demonstrerar att de själva tror på operationerna. Varför annars riskera unga soldaters liv?!

Tyvärr blir tidningens argument ännu värre:
Man kan inte göra Mellanöstern mer demokratisk medan man gör den mer anti-amerikansk.
Va? Skulle vilja höra New Republic framföra detta argument till Roosevelt och Churchill: Ni får inte gå så hårt fram mot Tyskland, det gör bara tyskarna mer anti-amerikanska... Vilket skitsnack. Om man vill utrota en ny totalitär lära, som man själv jämför med nazism och kommunism, då är det väl självskrivet att man möter motstånd! Jamen, om man inte lyssnar på de totalitära ledarna, måste man väl kunna lyssna till folket? Hur många tyskar skulle, innan det tusenåriga riket rasat samman, kunnat säga att en amerikansk invasion vore önskvärd...? Tänk! Självklart: inte en tysk skull tala högt om det. Varför ska vi då plötsligt räkna med att araber skulle göra det?

Det här kravet på att man inte får göra något utan att be om lov, eller som tidningen skriver ”Man kan inte leda världen utan att lyssna på den”, visar att man inte alls tar läget på allvar. Man kan ju inte be de totalitära krafterna om lov att slå ut dom... Jamen man kan lyssna på andra, i detta fall Frankrike. Återigen, hur skulle det rådet uppfattats av Roosevelt och Churchill: innan ni bombar tusenåriga riket måste ni få tillstånd från Sydamerika och Afrika, parter som står utanför slagfältet. Varför då? Vad är meningen med att ”lyssna” om det handlar om ett krig mot nya totalitära krafter? Antingen slår man ut dessa krafter, eller gör man det inte.

Såväl demokratiska partiet som Europa utgår ifrån att man både kan äta kakan och ha den kvar. Det hade varit ärligare av New Republic att säga att vi har ändrat oss, vi tycker inte längre att väst behöver besegra den islamistiska totalitarismen. Vi kan leva med den, så som den starkt isolationistiska opinionen kring ”Amerika First” förhöll sig till 1930-talets totalitära krafter. Det är en logisk hållning. Men istället för strider i Irak, skulle vi få en situation där ständigt nya terrorattacker inträffar i väst med oräkneliga offer. Den defaitismen tycker ju jag är för djävlig.


Fredag 2004-10-22 / 12.02
SULLIVAN HAR GJORT BORT SIG. Jag tycker det är synd att se hur en fritänkande person som Andrew Sullivan kan låta sig malas ner i valkampanjen. Han är en viktig faktor bakom bloggarnas framgång som opinionsbildare i USA, men nu, när han till sist,
ger sitt stöd till demokratiske presidentkandidaten John Kerry, då gör han det inte i bloggen utan i sin gamla tidning, New Republic. Att han skulle halka in hos Kerry är inte förvånande, eftersom han sedan i somras blivit alltmer kritisk till Bush. Följden har blivit alltmer ologiska resonemang (se blogg 19 okt).

Synd att somliga inte står emot trycket (inte minst kommersiellt, New Republic har som demokratiskt magasin tappat många prenumeranter när man intagit en mer självständig linje). Som tur är finns många andra vänsterintellektuella som står på sig och gillar Bush-administrationens radikala demokratiska imperialism, inte minst Christoffer Hitchens, som bidrar med spännande infallsvinklar och breddar debatten.


Fredag 2004-10-22 / 10.40
KOMMUNISMEN SYNS FRÅN RYMDEN. Via
satellitfoto syns det kommunistiska lyckoriket Nordkorea tydligt: det är bäcksvart. En bild säger mer än tusen ord. (Tipstack: Eudoxa).


Fredag 2004-10-22 / 10.04
FN TAR INTE AVSTÅND FRÅN TERRORISM. Efter terrordådet i skolan i Beslan antog FN's säkerhetsråd resolution 1566 (
pdf). Men, som TV-kanalen Al Jazeera kunde rapportera redan i första meningen, hade resolutionens text mot terrorism mjukats upp avsevärt efter invändningar från Algeriet och Pakistan.

Handläggningen av denna resolution har granskats av Amerikan Enterprise Institute som finner att FN är tyst om terrorism:
Denna månad röstade säkerhetsrådet för att fördöma terrorism. Resolutionen föreslogs av Ryssland som fortfarande är i sorg efter attacken i en skola i Beslan, och en enhällig omröstning kanske kan ge någon tröst. Men den slutliga texten och förhandlingarna bakom scenen som var nödvändiga för att säkra en uppgörelse erbjuder ingen förtröstan för de som bryr sig om att vinna kriget mot terrorismen.

Förklaringen till misslyckandet är att Islamiska konferensen (Organization of the Islamic Conference, OIC), som består av 56 nationer av FN's 191 medlemsländer, försvarar terrorism som en rättighet.

Efter omröstningen försökte USA's FN-ambassadör John Danforth sätta resolutionen i bästa möjliga ljus. Han sa att resolutionen ”slår fast det enkla faktum att den metvetet utförda massakern av oskyldiga aldrig kan rättfärdigas av några skäl. Aldrig.”

Men fakta är att den inte slår fast något sådant. Så heller ingen annan FN-resolution någonsin.
Förklaringen är att FN inte definierat vad terrorism är. Under 8 år har OIC blockerat den självklara definitionen: attacker som dödar civila.
Islamska konferensen insisterar på att terrorism inte ska definieras av dådets måltavlor utan av dådets syfte. Med denna ståndpunkt kan inget dåd i syfte att uppnå 'nationell frihet', oberoende av hur bestialiskt, slumpmässigt eller hur hjälplösa offren är, anses vara terrorism.
Genom sin passivitet och tystnad ger Förenta Nationerna sitt medgivande till terrorism. Något att tänka på inför FN-dagen...


Fredag 2004-10-22 / 9.06
CLINTON TILL FN?
Rykten har börjat cirkulera om att USA's förre president Bill Clinton vill bli generalsekreterare i Förenta Nationerna. Därifrån skulle han kunna sabotera en andra presidentperiod för George W Bush, säger ryktet. Vilket säger hur lite de som sprider det här förstår om politiken. Några sådana maktmedel har inte FN. Och om Clinton använder medierna, kan de nationer som ogillar FN-chefens agerande strypa organisationens aktionsradie dramatiskt. Alla maktmedel ligger hos nationerna. Och det allra mest uppenbara: med ett sådant syfte, att sabotera USA's utrikespolitik, skulle Clinton aldrig bli utnämnd. Ryktet är väl en annan sida av de paranoida stämningar som råder i Bush-hatarlägret. Igår visade SVT en annan sida (se gårdagen) av hur desperat Bush-motståndet blivit.


Fredag 2004-10-22 / 0.23
JAY LENO-CITAT. Dags för några monologer från
Tonight Show:
  • Gnistorna flög omkring när Al Gore anklagade president Bush för att låta religionen påverka politiken. Och George W Bush replikerade att Al Gore är förbannad bara därför att 'Gud gjorde mig till president'.
  • Al Gore sa också i sitt tal häromdagen att 'presidenten styr av kärlek till makten'. Ni vet, i motsats till Gore's chef [Clinton] som styrdes av 'kärlekens makt'.
  • I en intervju har Teresa Heinz Kerry sagt att hon inte trodde Laura Bush, som arbetat som skolbibliotekarie i nio år, någonsin haft ett 'riktigt jobb'. Jag ska säga er någonting. Om du är en bibliotekarie gift med George W Bush har du det hårdaste jobbet på denna jord.
  • De som försvarar Teresa Heinz Kerry säger 'åh, hon säger bara de där sakerna ibland därför att hon är så excentrisk'. Vet ni vad excentrisk betyder? Det är när någon är galen, men också rik. Man ser aldrig någon excentrisk uteliggare. Det heter aldrig om den gamle mannen som urinerar på gatan - 'Åh, han är bara excentrisk'. Nej, han är bara en lustig knäpp snubbe.


Torsdag 2004-10-21 / 22.31
KERRY TÄNKER DEKLARERA SEGER HUR DET ÄN GÅR. Även om Kerry
förlorar på valnatten den 2 november tänker han hävda att han vunnit. 10.000 advokater, John Edwards polare, står redo att överklaga vartenda valresultat i delstaterna.

Om han gör så, kan det vara slutet för demokratin. Anarki uppstår om ingen har folklig legitimitet som president. Det handlar inte bara om dåliga förlorare, de respekterar inte folkets beslutanderätt. USA blir en ny weimarrepublik.


Torsdag 2004-10-21 / 22.09
SVT DOKUMENT PARANOIA. SVT
sänder just nu ännu en fransk s k ”dokumentär” som är lika full av hat mot Bush som någonsin Michael Moores filmer - och med samma omsorg om fakta. Det görs jämförelser med Hitler och Goebbels - och mänger med tokstollar får slänga ur sig sina privata anklagelser, utan att de någonsin bevisas. Konspirationsteorierna och den paranoida tonen gör att de svenska privatspanarna efter Palmemordet framstår som genier. När en medieorganisation som SVT sänder sådan här dynga talar man om vilken kvalitetsnivå man ligger på.

Det finns mycket som kan diskuteras i internationell politik. Vi är på väg in i ett nytt skede i världshistorien. Mycket ställs på ända. Nya variabler, nya perspektiv ställer krav på omfattande diskussioner. Men att då stiga ner i ett träsk av paranoida tvångsföreställningar och konspirationsteorier för liksom inte frågorna framåt. Det är bra sjukt.


Torsdag 2004-10-21 / 20.09
TYNGD: ALLIANSEN vs REGERINGEN. KG Bergström gjorde i Rapport analysen att en fyrpartiregering med automatik får tyngre politiker än en enpartiregering. Detta eftersom de fyra partierna i praktiken bara får med några få namn i partiledningen, medan om ett parti ensamt ska tillsätta 20-22 ministrar blir det en del lättviktiga och oerfarna.

Bergströms analys är riktig - om ”tyngd” definieras som politisk erfarenhet på riksnivå. Ingen borgerlig regering kommer att utse en kommunal skolstyrelseledamot (Ibrahim Baylan) eller en stadsdelsnämndspolitiker (Jens Orback) till ministrar.

Samtidigt kan man tvivla på vad alliansens utrikespolitiska gruppen kan uppnå. De tre EU-parlamentarikerna Carlsson, Malmström och Wijkman är kända för sina sociala nätverk och fluffiga söndagstal, men mindre för skarpa analyser och handlingskraftiga strategier. Utrikespolitik är mer än mingel på cocktailpartyn. Vad säger de exempelvis om EU-dokumentet A Human Security Doctrine for Europe (se blogg
3 okt)? Den 4:e ledamoten i gruppen är riksdagsräven Agne Hansson som har full koll på nationella intressen och svensk tradition i dessa frågor. Men Sveriges gamla neutralitetspolitik ger inte mycket vägledning för framtiden - och för de frågor gruppen ska diskutera enligt direktivet:
”terrorism och de nya hoten, klimatfrågan, FN:s framtid, Sveriges roll i EU, Sveriges närområde i Norden och Östersjön, det svenska försvaret i Europa och världen, Sveriges relation till USA, Sveriges roll i mellanöstern, fattigdomsbekämpning, bistånd och utvecklingssamarbete samt handelsfrågor.”
En borgerlig regering har inget att vinna på att deklarera en ny utrikespolitisk linje, det skulle bara skapa oro och minska möjligheterna till regeringsskifte. Men det vore intressant om gruppen kunde göra en ärligare och öppnare analys av säkerhetspolitiken än vi tidigare sett i Sverige.


Torsdag 2004-10-21 / 16.30
ALLIANSENS LAGUPPSÄTTNING. Det som slår en när man ser vilka personer som ingår i de
sex arbetsgrupperna som ska förbereda det borgerliga maktskiftet, är att ett tydligt generationsskifte skett. De flesta är födda på 1960- och 70-talen. En annan skillnad jämfört med Göran Pessons regering är att alla utom fem har hämtats ur riksdagen.
Moderaterna:
Mikael Odenberg (finans), ordf, 1953
Gunilla Carlsson (utrikes), ordf, 1963
Sten Tolgfors (skola), 1966
Kristina Axén Olin (välfärd), 1962
Sven Otto Littorin (företagande), 1960
Beatrice Ask (justitie), 1956

Folkpartiet:
Jan Björklund (skola), ordf, 1962
Johan Pehrson (justitie), ordf, 1968
Karin Pilsäter (finans), 1960
Cecilia Malmström (utrikes), 1968
Erik Ullenhag (välfärd), 1972
Anna Grönlund (företagande), 1971

Kristdemokraterna:
Maria Larsson (välfärd), ordf, 1956
Mats Odell (finans), 1947
Inger Davidson (skola), 1944
Anders Wijkman (utrikes), 1944
Per Landgren (företagande), 1958
Peter Althin (justitie), 1941

Centerpartiet:
Åsa Torstensson (företagande), ordf, 1958
Roger Tiefensee (finans), 1967
Sofia Larsen (skola), 1972
Agne Hansson (utrikes), 1938
Kenneth Johansson (välfärd), 1956
Johan Linander (justitie), 1974

Torsdag 2004-10-21 / 15.15
TVÅ FRÅGOR SOM KAN AVGÖRA VALET. Thomas Friedman menar att det amerikanska presidentvalet
avgörs av två frågor. Om John Kerry: Förstår denne man att vi har verkliga fiender? Hittills har han inte givit något övertygande svar, och borde ägna all kraft sista veckan åt att ge ett trovärdigt svar.

Om president Bush: Förstår denne man att vi är på fel spår i Irak? Bush-administrationen har ställt till det i utrikespolitiken och presidenten försökte knappast i debatterna att förklara hur han ska reda ut det, menar Friedman.

Centrala frågor, helt klart. Men medan Kerry verkligen måste försöka besvara frågan, behöver Bush inte ge sitt svar förrän Kerry uppnått trovärdighet. Och att någon politiker i slutskedet av en valrörelse skulle börja tala om brister i sin strategi är för mycket begärt.


Torsdag 2004-10-21 / 14.58
BOSSE, INTE BO. Det är lite märkligt att Göran Persson presenterade sin nye vice statsminister som 'Bo' Ringholm. Han är faktiskt döpt till 'Bosse'.


Torsdag 2004-10-21 / 14.58
TOPPA LAGET, SA PERSSON och gav Mona Sahlin en
ny titel: samhällsbyggarminister. Vilken är det i ordningen? Det började med arbetsmarknadsminister 1990. Sedan jämställdhetsminister och vice statsminister, idrottsminister, småföretagarminister, regionalpolitisk minister, transportminister, estoniaminister och nu senast demokratiminister, integrationsminister och jämställdhetsminister, igen.


Torsdag 2004-10-21 / 10.55
MUF FÅR NY ORDFÖRANDE. Eftersom Christoffer Fjellner blivit EU-parlamentariker föreslås nu
Johan Forssell till ny förbundsordförande.
- Moderata Ungdomsförbundet ska hålla högerflanken i svensk politik när det gäller ett konsekvent försvar för frihetens idéer. Den flank som just nu riskerar förloras i den svenska borgerligheten, säger Johan Forssell i ett pressmeddelande.
Ja, när moderpartierna på borgerliga sidan koncentrerar sig på att vinna val är det viktigt att ungdoms- och studentförbunden ännu mer prioriterar den långsiktiga idédebatten och diskussionen om värderingar. Mer pragmatiska partier behöver inta alls stå i motsatsställning till tuffare idédebatt. Det handlar om två olika perspektiv, ett kortsiktigt och ett långsiktigt.
Torsdag 2004-10-21 / 10.05
CASTRO FALLER. Den gamle diktatorn och tyrannen Fidel Castro
föll illa när han gick av scenen efter ett tal i går. Förebådan om regimens framtid?


Torsdag 2004-10-21 / 9.54
MER, MOORE! MER! Michael Moore åker runt och talar om presidentvalet. Till stöd för John Kerry. Tror han. I verkligheten bekräftar han de anklagelser som republikanerna försöker smeta in Kerry i: att han är ”liberal”, vilket ju i Amerika starkt associeras med vänster, politisk klåfingrighet och förmynderi. Enligt lokaltidningen Register Guard i Oregon
sa Moore följande:
There's a reason that they're saying Kerry is the No. 1 liberal in the Senate ... It's because he is the No. 1 liberal in the Senate.
Ljuv musik i republikanernas öron. Som taget ur en av deras reklamfilmer. Man kan undra hur väck Moore är på politik...


Torsdag 2004-10-21 / 8.54
KOFI ANNAN FÖRKLARAR. FN's generalsekreterare försöker förklara bort mutskandalen. Claudia Rosett är i Wall Street Journal
inte nådig mot FN's agerande:
Men om meningen är att rädda FN från att bli världens största bananinstitution, finns flera betydelsefulla frågor att ställa om varför generalsekreteraren Kofi Annan anser det 'otänkbart' att otyglat korruption skulle påverka FN's kärnuppgifter.


Onsdag 2004-10-20 / 16.26
FOX MINST OBALANSERAD. Det sprids rykten i så kallade dokumentärer om att TV-stationen Fox News skulle vara propagandakanal för Bush och republikanerna. I så fall är de tre stora TV-stationerna rena PR-byråerna för John Kerry. Det ansedda medieforskningsinstitutet Center for media and public affairs har publicerat en ny
studie som granskar nyhetsförmedlingen under september månad.

Fox News visar sig vara minst obalanserad. Man hade visserligen större andel positiva inslag i sakfrågebevakningen om Bush, 30 procent, än om Kerry, 28 procent. Men denna obalans var liten i jämförelse med de tre traditionella kanalerna (ABC, CBS, NBC), som hade mer fördelaktig rapportering om Kerry: 41 procent för Kerry, 23 procent för Bush. När kommer en riktig dokumentär, som avslöjar mainstreammediernas vänstervridning?


Onsdag 2004-10-20 / 15.02
JAN GUILLOU HÄNGER INTE MED. Han börjar framstå som lite gaggig, den gamle vänsterradikalen. I senaste kolumnen i Aftonbladet hävdar han att formuleringen ”demokratisk imperialism” först lanserades av PM Nilsson i Expressen. Men det är fel, konstaterar Erik Stattin i bloggen
mymarkup och länkar till denna hemsida. Rätt ska va rätt. Att så många finner formuleringen absurt gör det kul. Den är nyttig, eftersom den är minst sagt tankeväckande.


Onsdag 2004-10-20 / 13.35
FOTBOLLSKLUBBARNA VÄRDA BERÖM. Få delar av civilsamhället är så levande som idrottsföreningarna, inte minst fotbollsklubbarna. Deras insatser är föredömliga. Och stödet för min känga mot dagens DN-ledare (se nedan) är starkt, visar responsen. Ett exempel:
DN:s huvudledare visar vilka "liberaler" det är som jobbar på tidningen egentligen. Det är en fin image de klär på sig, men rimmar illa med vad de egentligen säger. Ena dagen skrattar man åt Schymans idiotiska förslag om mansskatt, nästa dag ska de straffa hela fotbollssverige och ännu hellre AIK, för att 20 idioter leker apor. [Man] föreslår högre biljettpriser(!), det är som att höja hyrorna i Tensta för att stoppa stenkastningen mot bussarna. [När] individer begår brott, då ska de straffas och inte hela kollektiv.
Sverige lider av den socialistiska (synonymt med 'socialliberala') sjukan: den som gör något bra ska bestraffas. Företag åker på ansvar för politiska mål som inte har med deras uppgift att göra. Föreningar som sätter folk i rörelse genom idrott bestraffas för huliganism som de inte är ansvariga för. Däremot går de som verkligen utför de avskyvärda handlingarna alltid fria. De bär inget ansvar, utan kan lugnt skylla på gruppsykos. Något de har gemensamt med socialister och socialliberaler...


Onsdag 2004-10-20 / 9.50
GUPP I GATAN. Vad gör man när någon uttrycker en åsikt man delar, men hela grejen är väldigt svår att ta på allvar. Som
huvudledaren i Göteborgs-Posten idag: Gupp ingen patentlösning.

Varje gång jag är i Göteborg retar jag mig på att man hela tiden kör i gupp som medvetet lagts ut av kommunen för att göra bil- och bussresor så obekväma som möjligt. Det är gupp ta mig faan överallt i Göteborg. Som om kommunen försöker säga: stanna hemma! Vad ska du ut och åka för?! Man kan också undra varför kommunen alls asfalterar gatorna; kunde lika gärna återgå till grusvägar med kälskott. Det måste ju vara billigare.

Vad gör man? Fnissar. Men håller med. Göran Johansson! Ta bort dina förbannade gupp!


Onsdag 2004-10-20 / 8.58
TYPISK DEMOKRATISK VÄLJARE. Skådespelaren Matt Damon säger till
Boston Herald: ”Jag skulle betala 1 miljon dollar får att få Kerry till Vita huset”. Hette partiet demokraterna? Men det är alltså inte bara miljadären George Soros som vill köpa presidentposten åt John Kerry.


Onsdag 2004-10-20 / 8.27
SOCIALA INGENJÖRER BEGRIPER INGENTING.
Huvudledaren i Dagens Nyheter kräver efter Råsunda-upploppet: ”Våldsverkarna inom idrotten måste stoppas. Det behövs ekonomiska incitament. Riskklubbar bör tvingas att deponera pengar...” Stön. Ekonomiska incitament? Riskklubbar? Så typiskt för socialliberaler. De vill inte ta ordet moral i sin mun. De vill inte ta tag i rötäggen som utför handlingarna. Nej, bygg en fin social konstruktion kring klubbar, kring kollektivet, och låt andra ta smällen än dem som utfört gärningarna. Så snällt! Så förstående! Så tramsigt! Ska ordning och reda återupprättas krävs det att vuxenvärlden, inklusive DN-skribenter, agerar, sätter gränser och håller på dom. De som plankar i tunnelbanan ska åka fast och straffas. Det måste bli tydligt vad som går an i samhället och vad som är oacceptabelt. Och de som agerar oacceptabelt ska omedelbart tvingas ta personligt ansvar för sina handlingar.


Onsdag 2004-10-20 / 8.09
HÖGRE PROFIL FÖR RICE. Washington Post
konstaterar att nationella säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice gör fler framträdanden i valrörelsen än någon av hennes företrädare. ”Hon låter som en kandidat”, är ett omdöme om ett av hennes tal. Är det ett tecken på att hon i en ny Bush-administration kommer att lämna tjänstemannajobbet för att bli minister? Ja, det är svårt att inte hoppas på det...


Tisdag 2004-10-19 / 23.58
APROPÅ INGENTING kommer här några citat ur skaderapporter till försäkringsbolag mm (
källa):
  • Jag kolliderade med en stillastående spårvagn som kom från andra hållet.
  • En fotgängare kolliderade med min bil och for under den.
  • Olyckshändelsen orsakades av att vägen kröktes.
  • Den döde kom cyklande från vänster.
  • Jag hade kört bil i 40 år när jag råkade somna vid ratten.
  • Den här fotgängaren visste ju inte vilket håll han skulle springa, så jag körde på honom.
  • Jag somnade vid ratten och vaknade på sjukhuset.
  • Jag vet inte vems felet var, och vi båda fumlade, tvekade och kolliderade.
  • Mitt enda vittne är den som körde på mig och hans historia stämmer inte med min.
  • Jag återvände hem, men tog fel på hus och törnade mot ett träd som inte fanns på min tomt.

Tisdag 2004-10-19 / 20.28
CLINTON ”FÖRST”? DN-kultur visar sin
totala okunnighet om USA när de idag skriver om Bill Clinton att ”han som en av de fösta någonsin tog sig till Vita huset genom egna bedrifter”, i meningen att han kom från fattiga förhållanden. Vilket absolut nonsens. Ronald Reagan växte upp med små omständigheter och en alkoholiserad far. Richard Nixon kom från blygsamma förhållanden och en familj utan studievana. Harry Truman startade som butiksbiträde. Abraham Lincoln växte upp med stampat jordgolv. Dagens Nyheter och dess kulturredaktion kanske ska slå upp vad ordet historia betyder...


Tisdag 2004-10-19 / 20.28
ANDREW SULLIVAN är världens främste bloggare och har alltid intressanta synpunkter. Trots att han varit framgångrik redaktör för vänstermagasinet New Republic har han analyserat politiken självständigt och inte sällan försvarat president Bush. Självständigheten kommer av att han är invandrad britt, gay och katolik. Som amerikansk medborgare vill han nu inte ta ställning för varken Bush eller Kerry. Och jag får intrycket av att han känner sig
lite trängd när alltfler smarta vänner till honom inom vänstern nu deklarerar att de tänker rösta på Bush:
Sarah Baxter, Greg Dejerejian and others rightly point out the superior worldview of the Bush administration in response to terror. But that really isn't the issue this time around. The issue is: even if they see the world the right way, are they capable of pursuing their policies competently? I cannot believe that anyone fairly reviewing the shambles that is the Iraq occupation can have any real confidence in this administration's ability to meet logistical means to ideological ends ...

Do you trust them to make the right decisions? Do you trust them to subject their own beliefs to scrutiny? That's the first issue in this election, before we get to the question of Kerry.
Självklart har Sullivan rätt i att man kan ha kritik mot hur Bush-administrationen hanterat Irakkriget. Men när han menar att man ska ta ställning till om man litar på Bush, innan man överväger om Kerry skulle klara det bättre, blir det riktigt fånigt. Frågan som valet innebär för amerikaner är ju: litar du mer på Kerry än på Bush? Det är ju den frågan som väljarna till sist har att avgöra. Och då borde svaret vara självklart. Men av någon anledning vill Sullivan inte sätta ner foten. Ovanligt för att vara han.


Tisdag 2004-10-19 / 14.37
POLITIKER ÄLSKAR MÖRDARE OCH TJUVAR. Krama barn i valkampanjen, som i USA? Nej. Politiker i Sverige kramar hellre våldsverkare, tjuvar och mördare. Justitieminister Thomas Bodström (s), justitieutskottets ordförande Johan Pehrsson (fp) och allt vad de ansvariga heter, sätter de kriminellas väl och ve långt före vanliga människors rätt till trygghet. Igår tog ligisterna över
Råsunda, idag mördas åttaåring på väg till skolan. Pendeltåg, bussar och skolor vandaliseras och saboteras. Bostadsinbrott och bilstölder är något man får räkna med, däremot ingen reaktion alls från rättssamhället.

Den politiska klassens snobbism träder fram i sin totala skam. Det finns EN uppgift som staten aldrig kan lämna ifrån sig: upprätthålla lag och ordning. Den uppgiften struntar man fullständigt i. Politikerföraktet ökar. Med rätta. Den utveckling vi ser är katastrofal. Vill man skydda sig får man snart skaffa skjutvapen och sköta skyddet själv.


Tisdag 2004-10-19 / 14.37
FINNS INGET 'KANSKE' I HANS RÖST. Också Wall Street Journal
rapporterar om hur alltfler lojala demokrater säger att de ska rösta på president Bush. Som den medelålders läraren Carol Del Tufo i den traditionellt starka demokratiska delstaten New Jersey: ”Jag röstar på Bush ... Han är stark och det finns inget 'kanske' i hans röst”. Eller socialarbetaren Sue Crawley i Florida som ska rösta på Bush: ”Jag tror han gör det bästa av situationen och det som behöver uppnås nu. Ibland kan jobbet inte slutföras på fyra år.”

Det ser ut som om valet blir en folkomröstning om säkerhetspolitiken och där har Bush ett klart övertag framför Kerry.


Tisdag 2004-10-19 / 13.46
INKOMPETENT KAMPANJ. Inte nog med att hip-okratin (se förrförra kommentaren) gör väljarna tveksamma till Kerry på grundval av värderingar. Han driver en inkompetent kampanj också. David Brooks
skräder inte orden i dagens kolumn i New York Times (som officiellt stöder Kerry):
Ingen kunde anat hur inkompetent, simpel och extrem Kerry skulle bli i denna sista fas av kampanjen. I detta skede attackerar smarta kandidater sin motståndare på ett sätt som ökar de tveksamheter väljarna redan har om denne. Otroligt nog går Kerry till attack på ett sätt som ökar väljarnas tveksamhet mot honom själv.
Det vi ser är Michael Moore-effekten. Demokraternas aktivister är så Bush-hatande att deras presidentkampanj inte kan hålla sig, utan går till billiga och vidriga angrepp. Här i bloggen (se 11 aug) har fenomenet kallats: It's Michael Moore, stupid!.


Tisdag 2004-10-19 / 11.30
ARNOLD'S REVOLUTION FORTSÄTTER. Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger ger sitt stöd till en folkomröstning som revolutionerar valsystemet till delstatsförsamlingen. Istället för att de två stora partierna håller interna primärval, som hittills resulterat i vänsterextrema politiker i demokraterna och extremkonservativa i republikanerna, vill Arnold att alla väljare i en första omgång ska kunna rösta på alla som kandiderar. I en andra omgång ställs de två kandidater som fått flest röster emot varandra.

Naturligtvis är partierna rasande över att de på detta sätt förlorar makt. Men Arnold
svarar: ”Båda partierna har bett mig att inte stödja Förslag 62 ... Jag kom inte till [guvernörsämbetet i] Sacramento för att göra partierna glada.”

I presidentvalet tror ju inte jag på denna modell, men lokalval är något annat. Där kan en utdragen process i två omgångar inte göra samma skada som på nationell nivå. Schwarzenegger menar att lobbyister haft för stor makt i de lokala nomineringsprocesserna. Genom öppna val kan mer balanserade, libertarianska politiker (som han själv) väljas. Arnold är lika med Action.


Tisdag 2004-10-19 / 9.22
HIP-OKRATI. Mortimer Zuckerman
analyserar i US News & World Report det många i svenska medier inte förstår: varför ser det återigen ut som att det demokratiska partiet kommer att förlora ett amerikanskt val? Ekonomin är inte på topp och Irakkriget drar ut på tiden. John Kerry borde vinna över George W Bush hur enkelt som helst. Men sedan 1960-talet har demokraterna släppt den traditionella arbetarklassens frågor för att istället driva en radikal kulturkamp som mer talar till de nya, ”hippa” eliterna:
Strävan hos den nya vänstern att försvaga förtryckande auktoriteter slutade med att alla auktoriteter frättes sönder. Oroliga över upplösningen av den ordning, det sammanhang och den moraliska gemenskap som de förlitat sig på, avvisade amerikanerna Woodstock-hedonismen, i vilken individuella val och gränslösa personliga uttryck övertrumfade allt annat. Hollywood kom att bli urtypen för denna narcissism och avståndstagande från sedvanliga värderingar. Amerikaner tröttnade på den nya radikala kulturen som krävde förändring och såg i den nya vänstern ett förakt för medel-Amerika och dess värderingar, vilket visades i att fäder övergav sina familjer, i nedvärderingen av äktenskapet, i viljan att låta barn växa upp utan klar moralisk vägledning - allt det som, enligt dem, ledde till ökad kriminalitet, drogmissbruk och att människor började agera som samhällets offer hellre än att acceptera ansvar för sina egna handlingar…

Demokratiska partiet blev alltmer förknippat med de nya eliterna i informationens och underhållnings tidevarv - de som enligt Joel Kotkin ingår i "hip-ocratin"; välutbildade personer, high-tech pampar, Hollywood-kändisar, finanshajar på Wall Street och den akademiska världens representanter [och journalistkåren, skulle man kunna tillägga] - en ny social elit, betydligt mer vänster än landet som helhet. Dessa nya eliter röstar också demokratiskt …

Mot denna bakgrund är John Kerry en gudasänd gåva för republikanerna. Hans image och personlighet saknar folklighet och har svårt att skapa kontakt med de erfarenheter och värderingar som präglar arbetar- och medelklassens människor … Medel-Amerika ser dessa välutbildade vänsterradikaler som en styrande elit, en samling snobbar som ser ner på ordinära medborgare från sina höga positioner - en överklass som tror den vet bättre och är mer sofistikerad än vanligt folk … Den avsky för eliter som en gång i tiden omvandlades till misstro mot konservatism, omvandlas nu till misstro mot vänsteridéer.
Denna sorts elitism ser vi också, om än i mindre exhibitionistiska former, hos svensk socialdemokrati. De saknar kontakt med sina ursprungliga väljare. De borgerliga borde lära av republikanerna, som nu har många låginkomsttagare som sina kärnväljare, också det något som svenska medier inte velat förstå (se blogg 6 sept).


Tisdag 2004-10-19 / 9.10
VÄNSTERVRIDNA MEDIER. Det är inte bara i Sverige som medierna stöder vänsterpolitiker. Också i USA är partiskheten tydlig när det gäller positiva nyheter för demokraternas John Kerry jämfört med president Bush. Det visar Center for media and public affairs (
CMPA) i en studie (pdf) utförd 1/6-2/9. Av reportage om Kerry var i snitt 67% positiva och bara 33% negativa, medan reportage om Bush var positiva i mindre än 40% av fallen medan över 60% var negativa.

Andel positiv vinkling av resp kandidat:
ABC ............... Bush 45%, Kerry 55%
CBS ............... Bush 44%, Kerry 69%
NBC ............... Bush 27%, Kerry 64%
Newsweek .... Bush 6%, Kerry 75%
Time .............. Bush 38%, Kerry 67%



Måndag 2004-10-18 / 20.43
GOTT BETYG FÖR TEAM AMERICA. Grabbarna bakom
South Park hade i fredags USA-premiär för sin nya satiriska dock-långfilm Team America. Andrew Sullivan recenserar:
Parker and Stone are now indisputably the comic geniuses of their generation. The point of the movie is not nihilism - it's sanity. Sanity against the moronic ra-ra pro-Americanism of many in the Bush camp, who seem blind to any empirical evidence, prudence, or skepticism in their attempt to protect us from Jihadist terror; and sanity against the moronic Sontagian left that fails to see any danger in the first place (except that from president Bush, of course). I doubt if Alec Baldwyn, or Arec Bardwyn as Kim Jong Il calls him, will ever recover from this brilliant skewering. Or the dumb-as-a-post Matt Damon. Or Hans Brix. The scene between the Swedish do-gooder and the little NoKo nutjob should be mandatory in every introductory class for international relations. I nearly bust a gut in the movie theater, to the consternation of the hairy one and a couple of companions. But then I'm a sucker for "r" and "l" jokes and I was brought up on "Thunderbirds." The song, "Everyone has AIDS," deserves to win an Oscar. And I say that as someone just a couple hundred T-cells away from AIDS. Fuck yeah.

Måndag 2004-10-18 / 20.27
VÄNSTERRÖST FÖR BUSH. Sarah Baxter, som varit redaktör för vänstermagasinet New Statesman
skriver i Times att hon tänker rösta på president Bush. I detta val är jag en enfrågeväljare, skriver hon och fortsätter:
Jag vill inte att de globala terroristerna och kvinnohatande fundamentalisterna ska få fira Bush's nederlag ... det skulle bli segerfester runt om i den odemokratiska arabvärlden. Fler 'martyrer' skulle stiga fram, ivriga att utföra sin insats för att få västvärlden på fall. Fundamentalisterna agerar på lång sikt: gör Kerry?

Måndag 2004-10-18 / 19.17
GUD? NEJ, JEFFERSON OCH LOCKE. I den initierad artikeln
Vad Bush tror på i New York Times berör Paul Kengor diskussionen om presidenten låter Gud styra utrikespolitiken. Han skriver:
Mr Bush believes that God has implanted a desire for freedom in all human hearts. "I believe God wants everybody to be free", he said in the presidential debate on Wednesday. In this case, "everybody" means Christians, Jews, Muslims and so on. Thus, he believes that Middle Eastern Muslims can be and should be free, because that is God's desire for them.

Now this is where critics can forge a substantive critique of the influence of Mr Bush's faith on policy ... [But] those who contest this principle need to realize that Mr Bush's thinking is not that different from the system of belief embraced by the founders - particularly the notion that all human beings are "endowed by their Creator" with certain unalienable rights, one of which is liberty. Jefferson and John Locke subscribed to that, as did Republicans like Lincoln and Reagan and Democrats like Woodrow Wilson and John F. Kennedy. So have liberal and conservative thinkers and leaders over generations.
Även om George W Bush upprepar gamla visdomsord uppfattas han som provocerande, efterom han säger dem i ett nytt sammanhang, i en ny dramatisk tid. Det förut okontroversiella budskapet ställer plötsligt, i sitt nya sammanhang, krav på handling, vilket det inte gjort på länge. Bush-kritikerna är förbannade för att Bush med hjälp av de ord kritikerna själva yppat förut, tvingar på dem slutsatser i utrikespolitiken de inte tänkt sig behöva dra.


Måndag 2004-10-18 / 18.40
TERRORISM & PROSTITUTION. Presidentkandidaten John Kerry tog i en intervju förra söndagen upp terrorism och prostitution i samma andetag och talade om ”besvär” (nuisance) (se blogg
13 okt och 15 okt). De som försvarat jämförelsen menar att Kerry syftade på att terrorism, på samma sätt som besväret med prostitution, inte går att utrota. Man kan tolka Kerry lite hur som helst, men Mark Steyn ger en vass kommentar i Chicago Sun-Times:
Vilken märklig jämförelse. Den representative terroristen kan inte se med blida ögon på att hans martyrdöd jämförs med de dekadentas och otrognas sexindustri, men inte heller vi andra borde vara nöjda med uttalandet ... Analogin med prostitution låter som en odeklarerad kapitulation. Detta vid sidan om den basala bristen i argumentet: Om någon böna i ditt bostadshus arbetar som prostituerad, då är det ett besvär - kondomer i hissen, torskar i entrén; om islamister ockuperar skolan och dödar dina barn, då är, även om det bara sker en gång på några år, 'besvär' knappast rätt ord.

Måndag 2004-10-18 / 15.51
KOMMER NÅN IHÅG ATTAC? Svenska medier har inte gjort det, men väl Daily Telegraph: bevakat European Social Forum, en konferens med vänsteraktivister som i helgen samlades i London och drog ett antal tusen personer till olika seminarier och en demonstration. Elizabeth Day gör
fyndiga iakttagelser:
Jon står vid en stor hög med posters och förklarar att han med kraft motsätter sig kapitalismen. Hans ögon lyser passionerat när han får berätta om hur man kan kollektivisera samhället. ”Vi söker ekonomiska alternativ till de destruktiva kapitalistiska krafterna” säger han glatt och drar ett bloss på den handrullade cigaretten.

”Ursäkta mig” säger en man och håller upp en posters. ”Är den gratis?” Jon tittar skeptiskt på honom ”Nej. Den kostar 5 pund.”
Elizabeth Day konstaterar att motsägelsefullheten är enorm. Och att aktivisterna inte är särskilt eniga. Faktum är att de verkar hata varandra. ”Alldeles för många här är reformister, inte radikaler”, säger 19-åriga Laura Cyroulnik från Paris. ”Jag har inte tid för reformer. Jag är här för att mobilisera de revolutionära kommunisterna”.

När Day på nära håll betraktar ett konstverk, blir hon tillsagt att stå utanför markeringen. Day svarar ”Men jag är anarkist”, vilket möts med ett stön ”Jag bryr mig inte. Du får backa”. Slutsats: På European Social Forum uppför sig även anarkister väl.


Måndag 2004-10-18 / 15.34
DIREKTVALD PRESIDENT? NÄ, TACK. Historieprofessorn Alexander Keyssar är i Boston Globe förvånad över att kraven på
direktval av amerikansk president inte blev större efter förra valet, då Al Gore vann antalet röster men inte fick flest elektorer. Händer det igen om två veckor, då kommer kraven säkert att bli starkare, hoppas han.

För mig är det märkligt att han inte mer berör nackdelarna med ett avskaffande av elektorerna. Det är ju inte bara så att de mindre delstaterna skulle tappa inflytande, utan att amerikanska presidentval skulle drabbas av mängder med presidentkandidater. Precis som Frankrike. För att inte stå med en president som bara 20 procent av folket stöder, måste USA, i likhet med Frankrike, införa presidentval i två omgångar. Och senaste franska valet blev ju en fars, eftersom medborgarna inte tog första omgången på allvar. Därför gick Nationella frontens Jean-Marie Le Pen till final mot Jacques Chirac. Är verkligen den franska soppan bättre än elektorer? Knappast.