Alla dessa teorier har ett gemensamt: förövarna var egentligen offer. De måste ha varit så förtryckta och så förstörda av samhället att de slog tillbaka. Det är slående hur ivrigt vi håller fast vid detta förövare-som-offer-tema. Det är slående hur snabbt vi såg massakern som ett bevis på att det måste varit någonting ruttet med högstadieskolan i Columbine.

Det som grabben verkligen uttryckte var förakt. Han var äcklad av alla idioter omkring sig. Det var inte utfall från någon som blivit trakasserad. Det var utfall från någon som kände sig besitta en messiasliknande överlägsenhet, som trodde sig mäktig att straffa hela mänskligheten för dess vidriga underlägsenhet. Det må se ut som hat, men det handlade mer om att förminska andra människor.

Om dagens självmordsbombare är offer för förtryck, är lösningen att minska vår västerländska dominans och på det sättet minska anledningarna till att bli våldsam. Men om gärningsmännen drivs av omättlig drift att dominera och härska, då är vårt enda val att bekämpa dem till döds.

Lördag 2004-04-24 / 9.59
STOPPA! KROSSA! KRÄV! Den svenska politiska kulturen blir allt märkligare. Politiker vill framstå som handlingskraftiga, men verkligheten är komplex. Resultatet blir att riksdagsledamöter sprutar ut hundratals pressmeddelanden varje vecka om allt mellan himmel och jord. Om allt de inte kan påverka, men genom pressmeddelanden skapas en illusion om att deras ord betyder något.

Ta ett pressmeddelande ur högen: i går eftermiddag sände Kalle Larsson (v) och Marianne Eriksson (v) ut ett, med en allvarsam och uppfordrande rubrik.

Stöd folkfronten - demokrati och mänskliga rättigheter i Nepal nu!

Till vem är pressmeddelandet riktat? Till de ansvariga för förtrycket i Nepal? (Och vem tror att de bryr sig) Till svenska regeringen? (Men det står ingenting om vad som ska göras, bara att Kalle och Marianne ”protesterar”) Till svenska folket? (och vad ska VI göra åt att Kalle och Marianne inte har något bättre för sig än att kludda på papper?) Till svenska medier?

Ja! Där har vi det! Kalle och Marianne vill få en notis i någon tidning så att de kan sätta upp pressklipp på anslagstavlan och säga: Vi har minsann gjort nåt!


Lördag 2004-04-24 / 8.49
MOT KVOTERING - AV MÄN. Konstfack har till största delen kvinnliga sökanden. Men förslag om att kvotera in män möts med motstånd - av kvinnor. Lektor Nina Ulmaja säger till DN-Kultur att det kan bli könsdiskriminerande:

- Vi måste ta hänsyn till många faktorer i antagningsprocessen men när vi jämför likartade sökanden så får inte könet vara avgörande. Det får inte vara lättare att komma in för att man är man.

Men naturligtvis gäller denna logik bara när meningen slutar med ”man”. Kvotering och könskamp gäller bara när kvinnor gynnas. Så fort kvotering och jämställdhet betyder att män skulle lyftas fram, ja, då upphör genast behovet av jämställdhet.

Även JÄMO som är tillsynsmyndighet för lagen om likabehandling av studenter svävar på målet när en man plötsligt kan bli gynnad av kvotering:

- Lagen tillåter positiv särbehandling om skolan har en policy att uppnå en jämn könsfördelning, men meritskillnaderna får inte vara för stora. Om vi, i det här fallet, skulle få in en anmälan från en kvinna som inte blivit antagen så tittar vi på meritskillnader mellan henne och de män som antagits. Om vi anser att meritskillnaderna är för stora så måste skolan visa att de inte agerat diskriminerande.

Alltså: kvinnor kan könsdiskrimineras även om de helt dominerar en högskola. Men aldrig män. Feminismen är ett sjukt mentalt monster.


Fredag 2004-04-23 / 9.14
WIDAR HAR NÖTTS NER. Det är sorgligt att läsa Widar Anderssons inlägg i DN. Jag har inte uppfattat honom som en robot, styrd av Partiet, utan som en socialdemokrat som tänkt själv. Han, Ulf Kristersson (m) och jag skrev Ett brutet löfte för många år sedan. Då kritiserade vi partiernas slutenhet. I dag låter Widar som vilken sosse som helst när han gör en stor sak av partibeteckningar och menar att den viktigaste uppgiften för den som blir vald är att ”arbeta tillsammans med sin partigrupp”. Jaha. Är det inte att företräda väljarna? Partier är ett jävla skit som gör att eliterna isolerar sig i kotterier och sekter. Om det hade Sveriges förste - och störste - statsminister Louis De Geer helt rätt.


Fredag 2004-04-23 / 8.00
VAD IRAK HANDLAR OM. Den färgstarke senatorn John McCain sammanfattar USA's engagemang i Irak:

I Irak strålar våra säkerhetsintressen och våra värderingar samman. Irak är testet för en generation, för Amerika och för vår roll i världen. Sådana utmaningar har tidigare generationer av amerikaner klarat hedersamt. Det är nu vår tur att demonstrera att vår styrka, förädlad av våra principer, är den största kraften för det goda på denna jord. Iraks förvandling till en trygg demokrati och aktör för frihet i hela Mellanöstern är utmaningen i vår tid. Vi kan lyckas. Vi måste lyckas.

Att jämföra med andra världskriget och Amerikas befrielse av Europa är rätt. Även om vi i Europa är fler än araberna i Mellanöstern, så har befolkningarna där inte mindre anledning att bli befriade från tyranniet än vad vi var i Europa för 60 år sedan.


Fredag 2004-04-23 / 8.00
ISLAMOFASCISMENS ANSIKTE. Muslimer ur medelklass i London samtalar på café om hur de vill se terrordåd i London. ”Jag hoppas Mujahideen kommer till London och dödar tusentals.” Trots att de är födda i London och har bra jobb anser de sig inte vara britter: ”Jag är en muslim som bor i Storbritannien, och jag är lojal endast mot Allah”. Säkerhetspolisen anser att inhemska terrorhot är allvarligast och svårast att upptäcka i förväg. En av de unga muslimerna svarar aggressivt: ”Jag vill varna polisen. Islam är inte som kristendomen, där man vänder andra kinden till. Islam tillåter hämdaktioner.”


Torsdag 2004-04-22 / 22.23
JOURNALISTERNAS JOURNALIST Bob Woodward har haft en särställning i Washington sedan han var en av de två unga journalister som ensamma gjorde de avslöjaden som ledde till Watergate-skandalen och president Nixons avgång. När han nu släpper sin bok Plan of Attac blir mediegenomslaget enormt. Idag publiceras den sista artikeln i en serie artiklar som omfattar 146.000 tecken(!) och som dominerat Washington Post varje dag den senaste veckan. Lägg till det att han medverkat i alla viktiga samhällsprogram, som 60 minutes i CBS och Larry King Live i CNN.

Men det finns fog för uppmärksamheten. Woodward har fått intervjua president Bush i flera timmar och 75 nyckelpersoner i administrationen om beslutsprocessen fram till Irakkrigets start i mars 2003. Varför har vi nästan inte hört någonting om detta i svenska medier? Ja, boken ger en robust bild av Bush-administrationen...

Av artiklarna blir vi påminda om att USA var i lågintensivt krig med Irak redan när Bush trädde till. Clinton upprätthöll flygförbudszonerna i Irak som FN beslutat om efter Gulfkriget 1991, medan Saddam Hussein ständigt sköt mot bevakningsplanen. Militärledningen gillade inte situationen. Bush gick till FN och Hans Blix sändes som inspektör till Irak.

Till säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice hade Hans Blix sagt att han inte hade något emot att USA höll det militära trycket uppe. ”Hur länge tror han att jag kan göra det?” svarade Bush när Rice vidarebefordrat vad Blix sagt. ”Ett år? Det kan jag inte. USA kan inte stå i detta läge medan Saddam leker med inspektörerna”, sa Bush och fortsatte om Saddam: ”Han verkar bli mer självsäker, inte mindre. Han manipulerar det internationella systemet igen.”

- Ja, svarar Rice, och det är inte bara Amerikas trovärdighet som står på spel, det är trovärdigheten för alla, om den här gangstern kan lura det internationella systemet. Att låta detta hot i denna del av världen spela volleyboll med världssamfundet på det här sättet kan komma att slå tillbaka mot oss i framtiden.

Woodward menar att det var efter detta samtal i början av januari 2003 som Bush bestämde sig. Det är en omdiskuterad slutsats. Men den visar ett skäl för krig som inte diskuterats av alla dem i Sverige som så gärna vill lyfta fram FN och det internationella samfundet: världsamfundet hade tappat all trovärdighet om Saddam fått fortsätta dribbla, muta och lura FN. Hade Bush inte gått i krig hade FN rasat samman på samma sätt, och av samma skäl, som NF (Nationernas Förbund) gjorde det på 1930-talet.


Torsdag 2004-04-22 / 15.38
RÄDDA SJUKVÅRDEN FRÅN LANDSTINGEN. PJ Anders Linder kan konkretisera systemkritik:

Modellen att dela upp Sverige, med en befolkning mindre än Londons, i ett 20-tal regionala sjukvårdsrevir och bygga upp skattefinansierade fullskalemonopol inom vart och ett av dessa har aldrig varit rimlig. Nu håller den på att bli helt vettlös. Landstingsmakten måste avvecklas, skattefinansieringen kompletteras, individen sättas i centrum.

Ingen hade trott att ett så korkat system kunde skapas, om det inte vore så att det är den verklighet vi lever i.


Torsdag 2004-04-22 / 13.15
EFTER PARTIERNA. Min framtidsessä om partierna har väckt frågan om jag inte är inkonsekvent. Dels välkomnar jag moderaternas nya mer utslätade skatteprofil av rena maktskäl, dels förlöjligar jag partierna därför att de ligger så nära varandra och förutspår att alla borgerliga partier går in i socialdemokratin.

Javisst. Skillnaden är tidsperspektivet. Moderaternas utslätning sker av ett skäl: att kunna vinna valet 2006 och därmed krossa enpartistaten. Det är viktigare än någon sakfråga fram till 2006. Det handlar om att rädda demokratin från en situation där staten och socialdemokratin är ett.

Men tittar man framåt på lite längre sikt, så behöver Sverige en helt ny rörelse som saknar varje band till den välfärdsstat som byggdes upp på 1900-talet. Alla nuvarande partier, också m, är så intimt förknippade med välfärdsstaten att de mentalt aldrig kommer att frigöra sig från den. Samtliga riksdagspartier sitter fast i 1900-talet. Framtiden måste nya rörelser ta hand om.

Uppslutningen bakom försvaret av 1900-talets statsmodell kommer, av naturliga skäl, att avta med tiden. Då blir det logiskt att de som lever kvar på 1900-talet sluter sig samman för att försvara sina personliga och sina väljares statsprivilegier. Mot dem ställs ett framtidsinriktat parti för dem som inte profiterar på staten och som inte skräms av globalisering, som står för meritokrati istället för rättigheter utan skyldigheter, som upprätthåller rättsstaten men inte en bidragskorrumperad välfärdsstat.

Det hände i England på 1850-talet (då kyrkans privilegier utmanades av ett nytt liberalt parti lett av William Gladstone), så varför skulle inte välfärdsstatens privilegier kunna utmanas på 2010-talet i Sverige...?


Torsdag 2004-04-22 / 12.36
ANTIGLOBALISTERNA I SKÅNE gillar Nordkorea? I listan över vilka som är med i Skåne Social Forum - finansierat av oss skattebetalare genom Sida - finns Svensk-Koreanska föreningen med. Den föreningen försvarar Nordkorea mot påståenden om missförhållanden och förtryck:

Norra Koreas samhällssystem är icke-kompromissande socialistiskt ... Det koreanska folket har utformat sitt eget ekonomiska och politiska system, som skiljer sig från andra länders. Därför förtalar och smutskastar man [Nordkorea] och försöker tvinga landet att genomföra marknadsekonomiska reformer.

Är Nordkorea en tänkbar förebild som alternativ till globalisering?


Onsdag 2004-04-21 / 20.31
ÄR VÄNSTERN DÖD? Nyliberalismen har dödförklarats hur många gånger som helst, senast av Göran Persson på mellankongress. Men frågan är om det inte finns andra idésystem som befinner sig närmare det tillståndet. I alla fall om vi får tro Rasmus Fleischer som i början på året drog igång debatten om nationalvänstern i Arena och idag går i polemik mot kritiken han fått i Expressen.

Han menar att få försök att motivera de nationella ställningstagandena har gjorts bland dem som kände sig träffade av hans artikel. Istället har man - på typiskt vänstermanér, skulle jag vilja hävda - gått till angrepp på den som lyfter fram en obehaglig sanning. Naturligtvis försvarar man sig genom att ”stämpla alla som försöker hitta vägar för vänstern bortom det nationella som maskerade liberaler”. Vad skulle vänstern vara utan konspirationsteorier?

Fleischer har också fått höra att det ”bara är till skada” att ifrågasätta vedertagna premisser. Vänstern i bred mening har ju ändå makten i Sverige, varför då bråka om framtiden?

Mest lovande tecken på vänsterns död är negationens logik, alltså att alltid tycka tvärtom mot borgerliga:

När nationalvänstern låter negationen av liberala ståndpunkter vara sin politiska kompass, överlåts problemformuleringsprivilegiet till motståndaren ... Instinktiv negation ligger också bakom vänsterns allmänna förtjusning för begrepp som ”hejda”, ”kyla ner”, ”tygla” och ”gjuta olja på vågorna”.

Denna logik skapar en nationalvänster som är - konservativ. Fleischer påpekar att dagens vänster karaktäriseras av ”brist på visioner och offensiva strategier”, stöter ”paranoiiskt [bort] varje försök att diskutera framåtblickande projekt” och, jo, visar ”fientlighet mot nya idéer”!

En sådan vänster borde inte ha någon chans. Men man vet ju aldrig. I vilket fall håller den politiska kartan i Sverige på att ritas om. Rejält.


Onsdag 2004-04-21 / 13.58
VÅRDKONSUMENTINDEX. Äntligen börjar vårdkonsumenternas perspektiv att analyseras och lyftas fram i ett Vårdkonsumentindex. Naturligtvis sker det inte av offentlig sektor, utan av näringslivets tankesmedja Timbro.


Onsdag 2004-04-21 / 13.58
GÖRAN GREIDER har rätt om detta:

Nu har Tony Blair till slut sagt ja till en brittisk omröstning [om EU-konstitutionen] - och därmed borde pressen öka på svenska politiker att lämna sin Ja-till-allt-i-EU- bunker och möta folket.

Onsdag 2004-04-21 / 9.26
SVT GÖR TERRORDRAMA. Med TV-serien West Wing (Vita huset) som förebild börjar snart SVT inspelningen av dramasatsning som kallas Kommissionen (hopplös titel). Den ska utspela sig efter en terrorattack där hela riksdagshuset bombas till grus.

Låter som en spännande idé. Men klarar svensk TV av det? Kommer det inte bara att bli en löjlig hyllning av en socialdemokratisk regering? Lite lugnad blir man av att den ska sändas våren 2005 och inte valåret 2006. Men den kan ju bli ”försenad”.


Onsdag 2004-04-21 / 9.26
OSERIÖS USA-RAPPORTERING. En stor nyhet de senaste dagarna i USA är att Bush tar klar ledning över Kerry i CNN/Gallup med 6%, i TIPP/IBD med 4% och i ABC News med 5%. Svenska medier håller tyst - raka motsatsen mot vad man gör när Bush tappar i någon mätning. Sakligt? Balanserat?


Onsdag 2004-04-21 / 7.47
UPPREPAS INTE TILLRÄCKLIGT ofta, det som hävdas i insändare av Fredrik Saweståhl, Muf:

Vad socialdemokraterna tycks ha svårt att inse är att tillväxt inte skapas på en sossekongress ... Tillväxt skapas av enskilda individer, entreprenörer och företag.

Onsdag 2004-04-21 / 7.35
UPPREPNING I OÄNDLIGHET. Det börjar bli löjligt nu. Efter varje händelse heter det att ”de anti-amerikanska och anti-istraeliska stämningarna växter” i arabvärlden. Senast i dagens SVD av korren Bitte Hammargren. Man frågar sig, har arabländerna någon enda gång inte hatat Israel och USA? Jag skulle vilja se de svenska utrikeskorrespondenterna bevisa det. Sanningen är att de alltid hatat Israel och gått till flera anfallskrig, det första dagen efter Israels bildande 1948. Eller menar våra svenska medier att dessa anfallskrig i syfte att utplåna Israel har skett av kärlek?


Tisdag 2004-04-20 / 16.10
”RIKASTE” POLITIKERNA i Stockholm har kartlagts av gratistidningen Stockholm City: Helena Bonnier (m) är allra rikast med en årsinkomst på 1.513.200 kr och en förmögenhet på 3,7 miljoner kronor. Tre av de sju främsta är sossar som tjänar runt 400.000 kr om året. Min reaktion var att räkna om dessa rikemän/kvinnors löner till dollar. Det blir ungefär 52.000 dollar. En ytterst modest lön i USA. Jag kan bara sorgset le åt insikten att Sverige blivit så fattigt att de som i medier utmålas som ”rikast” skulle ses som allt annat än det i marknadsekonomiska delar av världen.


Tisdag 2004-04-20 / 14.10
DAGS FÖR SLÖJFÖRBUD. I vanlig feghet har SVT i sin mångfaldspolicy inte tagit ställning till om programledare ska få bära slöja.

- Frågan är fortfarande öppen och det är en viktig fråga för oss att få SVT att förstå att åsikter inte sitter i klädseln, säger Anders Bergstrand, som handlägger ärendet på DO, till TT.

Jasså, men varför är då vissa klädesstilar som förknippas med nazismen förbjudna? Slöjan är ett politiskt ställningstagande, inte religiöst. Religionen ställer inget krav på slöja, det gör däremot de fundamentalister som förnekar att kvinnor är lika mycket värda som män. Slöjan står för en livsstil som är extremt intolerant. Om SVT släpper fram det budskapet är man mycket illa ute.

Man kan också undra hur naiva och okunniga DO är. Känner man inte till att Frankrike av detta skäl inför slöjförbud och att Tyskland diskuterar samma sak? Detta efter mönster från muslimska Turkiet, som haft slöjförbud i 80 år.


Tisdag 2004-04-20 / 10.52
FLER FÖRKLARINGAR till vårdkrisen lyfts fram i debattartikel i Göteborgs-Posten i dag:

Det är inte bara frågan om neddragningar av resurserna. Utan egentliga förhandlingar har psykiatrin på många håll ålagts ta emot så kallade straffriförklarade, det vill säga kriminella patienter och därjämte flyktingar i kris. På vissa psykiatriska enheter kan de senare belägga upp mot 50 procent av vårdplatserna.

Just detta med ansvar för sociala ambitioner, som egentligen inte är medicinska, tynger sjukvården på fler än det här beskrivna. Allt politiskt korrekt babbel om ”folkhälsoarbete” drar resurser från medicinsk vård. Se vidare Landstingen stjäl från de sjuka.


Tisdag 2004-04-20 / 8.33
DAGENS CITAT kommer från ledare i Sydsvenskan som berör miljöpartiets enorma inflytande i tillväxtfientlig riktning trots att partiet är det minsta i riksdagen:

Men något är ruttet i riket när valsystemet leder till att ett pysslingparti får så stor makt.

Den millimeterrättvisa proportionaliteten i valsystemets matematik ger groteskt oproportionerligt utslag i politisk makt för vågmästare. Enmansvalkretsar skulle råda bot på det.


Måndag 2004-04-19 / 20.12
YRKESARMÉ - JA, TACK. Intressant att moderaterna ställer upp på generalernas förslag om att ersätta den urvattnade värnplikten med en yrkesarmé. Motiven är också de rätta: med nuvarande världsläge bör de som tränas också kunna skickas ut på uppdrag i skarpt läge - och det kan bara ske av fri vilja. Plikten är överspelad. Dessutom är kunskapsnivån nu så hög att några månaders värnplikt inte duger.

”FRAMTIDSESSÄ” (eller varning för lång kommentar):
Måndag 2004-04-19 / 20.12
NYA POLITISKA PLATTFORMAR behövs i vår tid. Europafrågan visar tydligt att de gamla politiska skiljelinjerna inte längre gäller. Visst kan vi fortfarande se värderingar som kan kallas höger och vänster, men vår nya tid knyter ihop frågor på ett helt nytt sätt och då kan man på samma värdegrund göra helt olika bedömningar.

Själv upplevde jag folkomröstningen 1994 som en dörröppnare för den då yngre generationens partister (60-talisterna) att mötas friare över partigränserna. Vi som ville ja hittade likar i de andra partierna, på samma sätt som nejsägarna hittade sina. Nya nätverk uppstod.

På ett märkligt sätt revs dessa nät sönder inför EMU-omröstningen, då helt nya kontakter knöts. Många jasägare hade nu mer gemensamt med vissa nejsägare än med andra jasägare. Och tvärtom.

Också inrikespolitiskt håller ett skifte på att ske. I den vridning mot gammel-reglerings-vänster som under det senaste året skett inom det borgerligt-kapitalistiska Sverige (moderaternas nedtonade skatteprofil och Svenskt Näringslivs allians med socialdemokratin) har Mattias Bengtsson och Johan Norberg skrivit om nödvändigheten av nya plattformar för den frihetliga kampen - som på ett sätt i dag är vänster i meningen kamp mot översitteri (som idag stavas socialdemokrati, inte aristokrati) och för de enskilda människornas frihet.

Jag har plockat fram Roy Jenkins Gladstone-biografi därför vår tid blir alltmer lik 1850-talets England. Då kastades den tidens sedan mer än ett halvt sekel etablerade partier - Whig och Tory - och därmed alla ideologiska allianser och aktörer in i en turbulent tid. Partierna löstes upp och de som förut varit bittra motståndare hamnade plötsligt på samma sida - och tvärtom.

Viktiga sakfrågor var protektionism, imperialism och religionsfrihet - alltså ämnen som också idag kan sägas vara centrala orosskapare: nationens förhållande till omvärlden (både handel och människors rörlighet, då imperiet, nu EU) och sociala strukturer inom landet (då kyrka, nu välfärdsstat).

Det handlar om att väga och prioritera gamla värderingar och idéer i ett nytt samhälle med nya villkor (då industrialismens framväxt, nu globaliseringen).

Därför behövs en diskussion som på ett plan rör samma värderingar som förr, men de konkretiseras i ett nytt och okänt sammanhang. För att skapa ett starkt och hos en bred opinion accepterad agenda krävs att frihetliga krafter kan mötas och diskutera i former som i förhållande till det gamla samhället står fria, obundna och prestigelösa. I 1850-talets turbulenta England spelade gentlemannaklubbar som Carlton Club, Reform Club, Brook's Club, White's Club en viktig funktion för att vid sidan om den direkta maktutövningen i Parlamentet diskutera hur principer och värderingar rangordnas och inbördes ska tolkas med de nya förutsättningar som industrialismen framkallade.

När gamla mönster bryts upp hamnar ideologiska aspekter i ny dager. Protektionistiska Tory splittrades då representanter för den nya handelsklassens styrka och frihandelsidéer växte och de nya näringarna konkurrerade med det gamla prästerskapets makthavare. Den mot prästerskapet modest reformvänliga aristokratin i Whig hade sin identitet i motståndet mot de gamla makthavarna och när betydligt radikalare reformivrare dök upp inom Tory blev partiet obsolet.

Gladstone och Disraeli tillhörde i ingången av 1850 samma parti, Tory, men kom att bli de två ledande kombattanterna under andra halvan av 1800-talet. Disraeli skapade ett nytt konservativt parti med basen i överklassen som med Bismarcksliknande välfärdsstrategi försökte värva arbetarklassen med viss statsexpansion i kampen mot det liberala parti för medelklassen som Gladstone skapade.

I en helt oseriös, men underhållande parallell, skulle man kunna säga att socialdemokraterna motsvarar Tory och de borgerliga Whig. Framöver kan man då räkna med att de mest konservativa i socialdemokratin fortsätter försvara 1900-talets välfärdsstat långt in i 2000-talet trots allt större missnöje med välfärdsstatens ökande ineffektivitet. Parollen blir "vi vet vad vi har, men inte vad vi får".

Alla övriga partier upphör, eftersom deras hittillsvarande identitet varit att på marginalen kritisera socialdemokratin. Marginell kritik intresserar ingen i framtiden. Kärnan i dagens borgerliga partier - alltså nuvarande riksdagsledamöter, kommunpolitiker och ombudsmän - ansluter sig till socialdemokratin för att försvara välfärdsstaten och sina personliga privilegier.

Istället växer en ny allians fram som motståndare till socialdemokratin. Dit går den halva av borgerligheten som inte tillhör välfärdsstatens elit och förenas med den halva av vänsterblocket som tröttnat på statens översitteri. Den nya alliansen bejakar globaliseringen och vill röja upp det som dagens borgerliga inte vågar ta i: att avskaffa välfärdsstatens bidrags-, privilegie- och regleringssystem som konserverar det gamla och hindrar det nya. Alliansen syftar till att befria medborgarna så att de får behålla lönen för mödan av sitt arbete och därmed kan använda sin nästan fördubblade löner i handen till att skapa trygghet och välfärd efter egna önskemål.

Socialdemokratin blir privilegiepartiet för dem med arbetsfria inkomster (från politiska generaldirektörer till socialbidragstagare). Alliansen blir partiet för dem som arbetar och producerar (från sjukvårdsbiträdet till Kamprad). För är det inte egentligen här dagens politiska skiljelinje går? Mellan de nya privilegierade och de som är korkade nog att arbeta?


Måndag 2004-04-19 / 18.22
ENGELSMÄN FOLKOMRÖSTAR? I morgon kommer, enligt Sky News, premiärminister Tony Blair att annonsera folkomröstning om EU-konstitutionen. Därmed ska åtta EU-länder låta medborgarna avgöra. Varför skulle inte vi svenskar också få säga vårt? Partierna är knappast representativa i denna fråga.


Måndag 2004-04-19 / 18.22
YTTERLIGARE EU-LISTA till parlamentsvalet i juni har dykt upp: ”EU-motståndarna”. En tvärpolitisk lista som vill att Sverige ska gå ur unionen. På listan står Jörgen Bengtsson (c), fd chefredaktör för Hudiksvalls Tidning, vilket lett till uteslutningskrav från distriktsordförande Anders W Jonsson. Bengtsson kontrar: ”Jag har också varit centerpartist längre än Jonsson”. Härligt Grönköpingsmässigt!


Måndag 2004-04-19 / 12.17
POLISER FINNS - NÄR DE INTE BEHÖVS. Under helgens vårvärme ville Tewes konditori i Söderhamn låta gästerna njuta av solen och plockade fram utemöblerna. Men då dök polis upp och beordrade bort möblerna, eftersom servering utomhus inte går an före 1 maj, enligt den lokala förordningen, oavsett vädret.

Misshandel, inbrott och huliganer har polisen aldrig tid med - men att trakassera vanligt folk är ofarligt, kräver ingen högre kompetens och hinns alltid med.


Måndag 2004-04-19 / 8.29
S-KONGRESS I SAMMANDRAG. Följande citat av Anders Jonsson i SVD räcker:

...kronprinsessan Ulrica Messing [höll] ett tal som var så fyllt av självklarheter att man kan undra över att kongressombuden inte revolterade när den knappa talartiden användes så illa.

Måndag 2004-04-19 / 7.59
EU BÖRJAR RASA SAMMAN. Inte nog med att utvidgningen skapar reaktioner, i form av övergångsregler, mot unionens grundsyften, att öka öppenheten. Nu använder ledande aktörer, som kommissionens ordförande Romano Prodi, EU i inrikespolitiska syften. I repliken Platt om Prodis plattform visar Svenska Dagbladet att Prodi's uttalanden i EU's namn är gjorda för att stärka hans ställning i Italien, till vars inrikespolitik han tänker återvända. EU har blivit arena för andra syften än det gemensamma bästa - och i så fall en arena vi inte behöver. När ska EU sluta vara lekstuga för eliten?


Måndag 2004-04-19 / 7.59
”TRAPPAR UPP” VÅLDET? Återigen heter det i svenska och västerländska medier att varje insats mot terrorister, i detta fall Hamasledaren Rantissi, innebär ”en eskalering av våldet” som Sydsvenskan skriver. Men blodiga fakta visar motsatsen. Det är när demokratins krafter slår hårt tillbaka som terrorn minskar.

Så varför framförs större indignation när åtgärder mot terrorister vidtas än vid terrordåd? Har terrorister något slags våldsmonopol här? Har deras våldsaktioner större legitimitet? Är det därför medierna så ivrigt kommer att kritisera polisen nu på 1:a maj när nya huliganhorder kommer att slå sönder någon del av centrala Stockholm? Våldsmonopolet har övergått från ordningsmakten till våldsverkarna. Är det så klokt?