Margaret Thatchers 11 parlamentsval [2005-04-05] Nu när val i Storbritannien utlysts till 5 maj ger det ett utmärkt tillfälle att illustrera hur enmansvalkretsar fungerar i praktiken. Och samtidigt berätta lite mer om Margaret Thatcher genom att använda henne som fallstudie. Hon föddes 13 oktober 1925 i den lilla staden Grantham i östra England, där fadern var specerihandlare. Trots små ekonomiska resurser och det faktum att hon var kvinna, fick hon möjlighet att studera vid Oxford (1943-47), men inte juridik som hon önskat, utan kemi. Hon arbetade sedan som kemist, men politiken hade blivit hennes stora intresse under studierna. MARGARET ROBERTS kandiderar till parlamentet i Dartford Valdag Valresultat Förlustmarginal i röster (procent) 1. 1950, 23 feb Sittande parlamentsledamoten Norman Dodds (labour) omväljs. Men Dodds majoritet minskade med 6.077 röster, från att ha haft 19.715 fler röster till att få 13.638 fler röster än konservativa kandidaten Margaret Roberts. Hon ökade de konservativa rösterna med 7.539 jämfört med major Grubb i valet 1945. I valkretsen röstade 67.629 personer. -13.638 (-20,2) 2. 1951, 25 okt På riksplanet vinner Winston Churchill premiärministerposten. Men i Dartford omväljs labours Norman Dodds med ett övertag på 12.334 röster mot Margaret Roberts, som dock ytterligare knappar in med 1.304 röster. Roberts vinner 3.270 fler röster och Dodds 1.966 fler. 67.854 röster avgivna. -12.334 (-18,2) 1955, 26 maj Som nygift småbarnsmamma ställer Thatcher inte upp i valet 1955 Källa: Dartford Chronicle, 1950 och Dartford Chronicle, 1951 I parlamentsvalet 1950 blev hon nationellt uppmärksammad som yngsta kvinnliga kandidat efter det att hon som 24-åring valts ut att kandidera för Dartford, en stadsdel i södra London. Hennes möjligheter att bli vald var mycket små. Dartford var ett säkert fäste för labourpartiet. Den sittande parlamentsledamoten vann lätt, men Margaret Roberts (flicknamnet) såg till att ordentligt minska gapet mellan labour och tory. Vid majoritetsval i enmansvalkretsar väljer partiernas lokalavdelningar, inom vissa ramar, vilken person som ska få förtroendet att kandidera för partiet. Om partiet tidigare haft svagt väljarstöd i valkretsen väljer man gärna ett ungt stjärnskott som inget har att förlora men som får en eftertraktad chans att testa sin politiska förmåga - både i att formulera budskap och att ta folk. Margaret Roberts hade aldrig bott eller arbetat i Dartford och hade därför svårt att slå ut en sittande och välkänd parlamentariker från labour. Men hon fick erfarenhet i att möta väljarna och möjlighet att visa vad hon gick för. När det blir nyval mindre än två år senare utser lokalavdelningen i Dartford henne till kandidat på nytt. Det konservativa partiets ledare, Winston Churchill, vann valet och blir premiärminister, men Margaret förlorar i sin enmansvalkrets, även om hon än en gång knappar in på labourkandidaten. Eftersom premiärministern när som helst (dock senast 5 år efter förra valet) kan offentliggöra ett allmänt val som hålls inom en månad, måste partierna lokalt i valkretsarna snart efter ett val börja urvalsprocessen för att utse sin kandidat inför nästa val. Inför väljarna kan man inte lansera hur okända namn som helst. Det är en tanke som aldrig faller våra svenska partier in. Här är så gott som alla kandidater anonyma och okända för väljarna. Några månader efter valet 1951 gifter sig Margaret med Denis Thatcher och 1953 föder hon tvillingar. Därför kandiderar hon inte i parlamentsvalet 1955. Under 50-talet tar Thatcher jur.kand utöver tidigare examen som kemist. 1956 ber hon partiet att få anteckna sitt namn på listan över dem som står till förfogande och vill kandidera men saknar valkrets. Stadsdelen Finchley i norra London är en säker konservativ valkrets och de sökte en ny kandidat till nästa val. Margaret Thatcher har genom sina två tidigare valrörelser i London skaffat sig meriter som gör att hon utses. Och när val utlyses 1959 blir hon parlamentsledamot, 34 år gammal. MARGARET THATCHER kandiderar till parlamentet i Finchley Valdag Valresultat Vinstmarginal i röster (procent) 3. 1959, 8 okt Thatcher nominerades i säker valkrets med 69.123 röstberättigade. Valdeltagandet blev 80,8%. Thatcher fick 29.697 röster (53,2%) mot labourkandidaten Deakins som fick 13.437 röster (24,1%) och liberalernas kandidat Spence som fick 12.701 röster (22,8%). +16.230 (+29,1) 4. 1964, 15 okt Thatcher omväljs med 24.591 röster (46,6%) mot liberalernas Pardoe som fick 15.789 röster (29,9%) och labours Tomlinson som fick 12.408 röster (23,5%). Valdeltagande 78,2%. +8.802 (+16,7) 5. 1966, 31 mars Thatcher omväljs med 23.968 röster (46,5%), labour 14.504 röster (28,1%), liberalerna 13.070 röster (25,4%). Valdeltagande: 75,3%. +9.464 (+18,4) 6. 1970 18 juni Inför valet tillhör Thatcher partiledningen och omväljs med 25.480 röster (53,8%), labour 14.295 (30,2%), lib 7.614 (16,1%). Valdelt: 65,3%. +11.185 (+23,6) 7. 1974, 28 feb Inför valet är Thatcher utbildningsminister. Även om valkretsen ändrats omväljs hon med 18.180 röster (43,7%) mot labours 12.202 (29,3%) och liberalernas 11.221 (27,0%). Valdelt: 77,7%. +5.978 (+14.4) 8. 1974, 10 okt Inför nyvalet, bara ett halvår senare, är Thatcher miljötalesman i opposition. Hon vinner med 16.498 röster (44,0%), labour 12.587 (33,6%), lib 7.384 (19,7%). Valdelt: 69,4%. +3.911 (+10,4) 9. 1979 13 maj Som premiärministerkandidat får Thatcher i sin valkrets 20.918 röster (52,5%). Hade dessa väljare inte valt henne, hade hon inte kunnat bli premiärminister. Labourkandidaten fick 13.040 röster (32,7%), lib 5.254 (13,2%). Valdelt: 71,8%. +7.878 (+19,8) 10. 1983 9 juni Som premiärminister får Thatcher 19.616 röster (51,1%) mot labourkandidatens 10.302 röster (26,8%), lib 7.763 (20,2%). Valdelt: 69,0%. +9.314 (+24,2) 11. 1987 11 juni Som premiärminister får Thatcher 21.603 röster (53,9%), labour 12.690 (31,7%), lib 5.580 (13.9%). Valdelt: 69,4%. +8.913 (+22,2) (1992) Finchley Edward Hartley-Booth tog över som konservativ kandidat i valkretsen när Thatcher efter avgången som premiärminister utsågs till överhuset. Han vann mandatet med 21.039 röster (51,2%) mot labour 14.651 (35,7%), lib 4.568 (11,1%). Valdelt: 77,7%. +6.388 (+15,5) (1997) Finchley När labour vann valet, vann man också Thatchers gamla valkrets. Labours kandidat Rudolph Vis fick 23.180 röster (46,1%) mot konservative kandidaten John Marshall som fick 19.991 (39,7%) och lib 5.670 (11,3%). Valdelt: 69,5%. -3.189 (-6,3) (2001) Finchley Åter vann labours Rudi Vis med 20.205 röster (46,3%), mot konservative Marshall med 16.489 röster (37,8%), lib 5.266 (12,1%). Valdelt: 57,3%. -3.716 (-8,5) (2005) Finchley En mycket knapp seger för labourledamoten Rudi Vis: bara 741 röster. Han fick 17.487 röster (40,5%) mot konservative Andrew Mennear, som fick 16.746 röster (38,8%). Liberaldemokraternas kandidat fick 7.282 (16,8%). Valdelt: 61,9%. -741 (-1,7) Källa: Political Science Resources och Times. Stadsdelen Finchley har vuxit snabbt sedan 1950-talet och gränserna för valkretsen har ändrats. I dag har den nära 86.000 röstberättigade som utgör en ovanlig mix: andelen icke-vita är stor, 21 procent, främst medborgare med indisk bakgrund. Här finns också en stor judisk befolkningsgrupp, enligt BBC. Samtidigt är medelinkomsten högre och arbetslösheten lägre än snittet för landet. 75 procent av arbetskraften är tjänstemän, vilket är mer än snittet. Andelen hyresrätter är liten, under 10 procent av bostäderna. För att bli vald hade Thatcher att övertyga de nära 70.000 röstberättigade som bodde i valkretsen 1959. Valdeltagandet blev över 80 procent, och av dessa röstade 53 procent på henne. Under hela sin karriär kandiderade Thatcher i Finchley, som alltså utser henne till parlamentet 1959-1992. I varje val, också när Thatcher var premiärminister skulle det räcka om 5000 väljare i stadsdelen Finchley bytte till labour för att fälla henne - inte bara som parlamentsledamot utan också som premiärminister och partiledare. Det är en underskattad demokratisk styrka i att även partiledares mandat är direkt beroende av folket. Så är det inte i Sverige, där partiledare inte behöver söka förtroende hos väljarna lokalt. Eftersom de står överst på kollektiva listor är deras plats i riksdagen så gott som säker. Även om Thatcher stiger i graderna och kommer med i oppositionens skuggregering och sedan blir utbildningsminister 1970, måste hon hela tiden behålla kontakten med medborgarna i Finchley så att hon kan behålla och helst öka förtroendet i stadsdelen. Hennes stöd i valkretsen pendlar mellan 43 och 53 procent och hon har som lägst 10 procentenheters övertag mot labourkandidaten. Störst stöd får hon i det som blev hennes sista val, 1987: 53,9 procent, mot labours 31,7 och liberalernas 13,9 procent. När Thatcher har avgått vinner de konservativa ett val till i valkretsen, men under Tony Blairs ledning på riksplanet har valkretsen valt labourkandidaten Rudolph Vis i de två senaste valen. Om tory ska vinna regeringsmakten anses det nödvändigt att de vinner i en valkrets som Finchley, som är relativt välmående. I senaste valet låg man 8,5 procent, eller 3.716 röster, efter labour. Det krävs alltså att övertyga ytterligare 2.000 personer i Finchley för att stadsdelen ska byta ut sin parlamentsledamot från labour till en från tory. Dick Erixon (uppdaterad 2006-09-03) Så kan svenska enmansvalkretsar se ut