Bloggarkiv:
i hjärtat rebell

Dick Erixon:
Kommentarer 10 - 16 april 2006

Påskdagen 2006-04-16 / 18.01 länk
ATT BOMBA ELLER INTE BOMBA, DET ÄR FRÅGAN. Konservativa veckomagasinet Weekly Standard ger inte samma grafiska skildringar av blodbad (se förra kommentaren), men ger andra viktiga aspekter på Iran.

Och den ger lite, lite hopp. I artikeln To Bomb, or Not to Bomb - That is the Iran question skriver Reuel Marc Gerecht, vid AEI, efter att ha talat med franska regeringsföreträdare, att Europa, när det gäller Iran, kanske låter bli att vara lika bångstyriga mot USA som man var om Irak:
Européerna - åtminstone fransmän, tyskar och britter, om inte italienare - kommer att agera något bättre, främst därför att Frankrike, trots deras låt-gå-cynism och deras Gaullistiska stolthet gentemot USA, har utvecklat ett starkt förakt för prästerskapet ... Frankrike kan till och med leda krav på sanktioner mot Teheran - i så fall ett häpnadsväckande historiskt ögonblick för den femte republiken, som vanligtvis förenar sig med regimer i muslimska Mellanöstern eller intar en profitvinnande neutralitet, särskilt när USA är involverad på andra sidan.
Och bara om detta sker har väst vunnit över Iran. För bakom det så överdrivet publika tillkännagivandet från Iran om att de har anrikat uran, döljer sig en smart taktik att försöka skrämma Europa till tystnad.
Summera allt detta, och den aktuella iranska offensiven, framförd av både Rafsanjani, som européerna helt klart hade hoppats skulle stoppa detta program, och Ahmedinejad, är taktiskt briljant. Om inte Rafsanjanis och Ahmadinejads retorik och handlingar nu provocerar fram mer beslutsamhet från Europas sida (och om inte detta gör det, kommer inget att göra det), kommer inga effektiva sanktioner att kunna ske.
Rafsanjani är den sluge politikern som var Irans president 1989-97 och som lyckades splittra västvärlden genom att lurade skjortan av Europa med sin moderata framtoning och löfte om 'dialog mellan civilisationer', något amerikanerna inte gick på. Samtidigt satte man full fart på sitt nukleära program i största hemlighet. Nu har Rafsanjani backat upp den hökaktiga retoriken från Ahmedinejad och sagt att 'en enda atombomb räcker för att förinta Israel'. Detta chockartade svek från Rafsanjani mot Europa tillsammans med Ahmedinejads våldsamma hotfullhet hoppas man slutgiltigt ska disillusionera och för alltid i skräck paralysera de svaga och fega européerna.

Reuel Marc Gerecht går sedan igenom alla argument mot att bomba Iran - och avfärdar dem. Ju mer man vet om den muslimska världen, desto löjligare framstår en del av de varningar som vissa debattörer framför. Ta till exempel att 1,2 miljarder muslimer skulle förenas mot USA. Artikelförfattaren frågar retoriskt om någon tror att sunniarabiska wahhabiter skulle lyfta ett finger för att hjälpa shiamuslimska persier i Iran därför att de blir av med möjligheten att skaffa kärnvapen och därmed övertrumfa araberna?

Gerecht menar, mot bakgrund av Irans mörka historia, att bevisbördan borde ligga på dem som är beredda att låta Iran bli en kärnvapenmakt. De som däremot inte är villiga till detta, måste vara ärliga och erkänna att diplomati och sanktioner inte kommer att lyckas, och att vi kan komma att behöva gå i krig för att stoppa en sådan djävulsk regim att skaffa det värsta vapen vi känner till.


Påskdagen 2006-04-16 / 15.01
länk
AHMADINEJADs DEMONER. Flera amerikanska veckomagasin ägnar nästa veckas nummer åt Iran. Mest skrämmande är att läsa center-vänstertidskriften The New Republic som i detalj beskriver ungdomsorganisationen Basiji som skapades av ayatolla Khomeini 1979, och därigenom blottlägger självmordsmentaliteten hos stora grupper i befolkningen och som skoningslöst utnyttjas av prästerskapet och Irans politiska ledning.

I Ahmadinejad's Demons skriver Matthias Küntzel, statsvetare och författare i Hamburg, om hur Khomeini skickade ut tonåringar för att med sina kroppar röja minfält i kriget mot Irak som startade 1980. Det blev obeskrivligt blodiga scener. Den halvofficiella dagstidningen Ettelaat skrev att sådana scener i fortsättningen skulle undvikas:
Innan barnen [i fortsättningen] går in på minfält kommer de att svepa sig i lakan och de kommer att rulla sig fram över marken, så att deras kroppsdelar inte flyger iväg när minan exploderar och därför blir lättare att bära till sina gravar.
Idag råder ingen nationell skam över det som hände på 1980-talet, utan ökad stolthet, skriver Küntzel. Nuvarande presidenten Ahmadinejad har varit instruktör för ungdomar i Basiji, en organisation som för mig framstår som kusligt lik Hitler Jugent. Varför användes barn på detta sätt? Küntzel förklarar:
I början på kriget sände inte prästerskapet in människor för att röja minfälten, utan djur: åsnor, hästar och hundar. Men taktiken visade sig vara värdelös: 'När några åsnor hade sprängts i bitar sprang resten iväg i skräck', rapporterar Mostafa Arki i boken Eight Years of War in the Middle East. Åsnornas reaktion var naturlig - rädslan för döden är normal. Men Basiji-ungdomarna marscherade villigt och utan klagomål rakt in i döden.
Jag ryser när jag läser det här. Det visar hur fundamentalistisk regimen är och vilket starkt grepp om folket man har. Vilka människor i sina sinnens fulla bruk går frivilligt in på ett minfält för att sprängas till döds? Och i tiotusental?!

Artikeln ger svar: Fram till 1800-talets mitt var det vanligt att goda shiamuslimer, under Ashura-festivalen, dunkade sina huvuden i marken så att man fick så svåra skallskador att man dog. Detta var ett sätt att hedra imamen Hussein, sonson till profeten Muhammed, som dog i strid i Karbala år 680. Självplågeriet sker idag genom att man slår sig blodig med kedjor och piskor.

Denna passiva form av religiöst självplågeri omtolkades av ayatollan Khomeini så att goda muslimer offrade sina barns liv i aktiv strid - mot Yazid, imamen Husseins motståndare i slaget vid Karbala. Rollen som Yazid hade Saddam Hussein i 1980-talets krig mot Irak.

Västvärlden har här att möta totalt irrationella krafter som så djupt indoktrinerat sin egen befolkning att den utan vidare är beredda att offra sina liv för landets ledning. Det är en energi och en brutalitet som kommer att vara extremt svår att stoppa om den väl får sätta igång sin offensiv - särskilt om de har tillgång till kärnvapen. Den terrorbalans och avskräckning som var kalla krigets logik fungerar naturligtvis inte här. Det handlar om vem som får initiativet: om västvärlden är passiv kan vi komma att anfallas med kärnvapen. Ska vi göra som på 1930-talet och vänta tills friheten och demokratin nästan har förlorat, innan vi börjar försvara våra värden? Eller ska vi ingripa innan det gått så långt?


Påskdagen 2006-04-16 / 14.01
länk
LEIJONBORGS MORALREGLER. Flera läsare är nyfikna på vad jag tycker om folkpartiledarens debattartikel i helgen, S moral inte lägre än vår. Och jag gillar den. Särskilt självinsikten i formuleringen: ”Att makt korrumperar är, menar jag, inte en socialdemokratisk brist, utan ett allmänmänskligt fenomen. Makt kan förvrida moraluppfattningen även för en folkpartist.”

Retoriskt skickligt är det också att formulera etiska normer som 'Lex Anna Sjödin', 'Lex Bosse Ringholm', osv. Budskapet blir glasklart.

Och det är här - i förtroendefrågan om regeringsduglighet - som valet troligen kommer att avgöras. Till sitt sakpolitiska innehåll ligger den borgerliga alliansen nu så nära socialdemokratin att det är svårt att se en tydlig politisk skiljelinje. Då blir det för väljarna en fråga om regeringsduglighet: vem kan sköta staten bäst de kommande åren?

De borgerliga har fått chansen när svenska folket har ifrågasatt socialdemokratin, som under Olof Palmes vänsterradikalisering under mitten av 1970-talet och efter Ingvar Carlssons regeringskris 1990. Samma känsla finns i luften nu: 'vad fan håller sossarna på med?'. Leijonborg gör därför rätt i att erkänna politikers makthunger och visa att man vill försöka begränsa korruptionen.


Påskdagen 2006-04-16 / 9.28
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT (7). Till skillnad från dagens partiledare var Thorbjörn Fälldin tydlig om försvaret. I tal och regeringsförklaringar sa han ofta att det för Sverige krävs ”ett för våra förhållanden starkt totalförsvar”. En uppfattning han fick bekräftad då den sovjetiska kärnvapenbestyckade ubåten U-137 gick på grund i Gåsöfjärden utanför Karlskrona i oktober 1981. Mitt i all dramatik hände plötsligt något som gjorde läget än mer allvarligt. I boken En bonde blir statsminister (Bonniers 1998) berättar Fälldin för Arvid Lagercrantz:
Innan vi hade fått informationen om kärnvapen var jag på riksdagsgruppens sammanträde en dag. En vaktmästare kom till mig och säger att jag har telefon. Det var ÖB som sökte mig. Han berättade att man på radar upptäckt två fartyg ute på internationellt vatten som hade kurs in mot Gåsöfjärden. Militären hade också kunnat avlyssna radiotrafik mellan u-båten och det ryska moderfartyget, som låg ute på internationellt vatten tillsammans med andra sovjetiska marina enheter. Den fråga som ställdes var om u-båten var klar för hämtning. På det svarade man ifrån u-båten, att det var man ...

ÖB måste få besked. Jag kom fram till att här fanns inget val, så jag sa: 'Håll gränsen!'.
Svenska territoriet skulle försvaras. Fälldin medger att det här var den händelse som tar priset i dramatik under hans statsministertid. På frågan om Fälldin trodde att det skulle kunna bli krig, svarar han: ”De första timmarna såg jag en uppenbar risk att Sovjet skulle komma in och försöka hämta u-båten.”

(Se SVT:s arkiv: Fälldins presskonferens i Rapport 29 oktober 1981.)


Påskafton 2006-04-15 / 14.16 länk
SATIR I SOVJET: HAMMAREN OCH SKÄMTET. I eftermiddag går en repris i SVT av dokumentären Hammaren och skämtet. Det är nog den bästa dokumentärer jag sett på flera år. Den handlar om hur människorna i kommunistregimerna i öst överlevde förtrycket: genom att driva med makten. Här är några av vitsarna:
Ronald Reagan återberättade det ryska skämtet om när en kommunistkommissarie frågade bonden:
- Och hur är det med potatisen?
- Åh, vi har massor - om vi travade dem på varandra skulle de nå ända upp till Guds fötter.
- Stopp! I Sovjetunionen har vi ingen Gud.
- Och ingen potatis heller, svarade bonden.

Två polacker i kön till livsmedelsbutiken:
- Min son ska spela Wilhelm Tell i skolan.
- Va kul. Men var ska han få tag på ett äpple?

På väg till skolan:
- Farmor, varför bär du alltid ryggsäck?
- För att spara energi, de har gjort om min pacemaker - den går på kol.

Nyhetsuppläsaren i Östtysk TV meddelar:
- Idag hölls det länge emotsedda 100-metersloppet mellan USA:s John F Kennedy och Sovjetunionens Nikita Chrusjtjov. Sovjetledaren tog en respektabel silvermedalj, medan den amerikanske presidenten tyvärr kom näst sist.

Påskafton 2006-04-15 / 14.11 länk
SATIR: IRAN-PROBLEMATIKEN LÖSER SIG SJÄLV? Tecknaren Stuart Carlson i Milwaukee Sentinel önsketänker?




Påskafton 2006-04-15 / 13.48
länk
KRAV I TYSKLAND: PORTA IRAN-PRESIDENTEN FRÅN FOTBOLLS-VM. Efter Ahmadinejads förnyade hot i går om att förinta ett annat land höjs röster i tyska regeringspartierna för att förhindra honom från att besöka Irans landskamper under fotbolls-vm i Tyskland.
- Det vore önskvärt om regeringen via diplomatiska kanaler gjorde klart att ett besök av Ahmadinejad inte är önskvärt, säger kristdemokraternas gruppledare i parlamentet Wolfgang Bosbach till Die Welt, rapporterar Deutsche Welle.

- Man borde göra det klart för Ahmadinejad att han borde avstå från att besöka Tyskland, säger Hans-Peter Uhl, inrikespolitisk talesman för kristdemokraterna.

- EU borde backa upp Tyskland och förklara honom persona non grata, säger Georg Brunnhuber, talesman för kristdemokraterna på delstatsnivå.
Ja, vem i sina sinnens fulla bruk vill möta en sådan figur? Porta honom. (Jag vet! Det är egentligen en larvig markering, men med den undergivenhetsfundamentalism som råder i Europa får man vara glad för det minsta lilla som Europa vågar göra i form av markering mot totalitära galningar.)


Påskafton 2006-04-15 / 13.30
länk
FRAMGÅNG I AFGHANISTAN: TERRORISTER DÖDADE. I mejl påpekas att DN.se på förstasidan just nu visar bild på kistor och civila som står bredvid, tillsammans med rubriken 'Över 50 döda i Afghanistan'. Ingressen börjar: 'Minst 56 personer dödades'. Allt framställs på ett sätt som gör att läsaren ska tro att det handlar om civila. Först när man läser noggrannare visar det sig vara dödade terrorister, talibaner. Alltså: ett demokratiskt samhälle har försvarat sig mot en terrorattack och framgångsrikt oskadliggjort angrepp på demokratin. Detta framställer DN som en negativ nyhet. Ännu ett exempel på den moraliska normupplösning som relativismen innebär.


Påskafton 2006-04-15 / 13.30
länk
GE VÅLDSVERKARNA ALLT DE VILL HA, ANNARS ÄR DET DITT FEL OM DE BRÅKAR. Relativismen håller på att göra anarki av västvärlden. Och relativismen är värre ju högre upp i samhällseliterna vi kommer. Idag skriver den gamle sovjetkramande diplomaten och etablissemangsrösten Sverker Åström på SVD-Brännpunkt (pdf) att terrororganisationen Hamas omedelbart måste få sina mångmiljardbidrag av EU - alltså av oss skattebetalare. Om inte, kan de bli ännu mera våldsamma. ”EU och Sverige tar på sig ett tungt ansvar.”

Alltså: om någon hotar att slå sönder ditt hem och skära halsen av dig, ska du ge dem allt de vill ha. Och ger du inte våldsverkarna detta, är det DITT FEL att de begår brott.

Hur förtvivlat sjukt får svenskt etablissemang bli?! Den moraliska normupplösningen är fullbordad i utrikespolitiken. Och regeringens ”särskilda utredare”, som Masoud Kamali, gör allt för att etablera samma relativistiska helvete också inom landets gränser.


Påskafton 2006-04-15 / 10.44
länk
DEKLARATIONER FÖR BUSH & CHENEY OFFENTLIGGJORDA. AP rapporterar att deklarationer för president- och vicepresidentparen för förra året offentliggjorts:
Laura och George W Bush
inkomst ............. $735.180
skatt ................ $187.768
välgörenhet ......... $75.560

Lynne och Dick Cheney
inkomst ............ $8.819.006
skatt ................. $529.636
välgörenhet ...... $6.869.655
Skulle vilja veta hur mycket svenska politiker med miljonlöner skänker till kyrkor, föreningar och annan välgörenhet...


Påskafton 2006-04-15 / 10.44
länk
SVENSK-IRAKISK UNGDOM: USA MÅSTE STANNA I IRAK. I Aftonbladets 'Ungt val' kan man läsa, Svensk-irakiske John, 20, manar till tålamod:
Som irakier grämer det mig att det finns personer som angriper USA för kriget men egentligen avskyr dem för de marknadsekonomiska och individualistiska principer som landet står för. Ni som demonstrerar mot kriget ni bryr er inte om irakierna, för hade ni gjort det så hade ni ställt upp och hjälpt till att bygga upp landet.

Vissa fördömer kriget för att det skulle vara illegitimt för att det bryter mot FN:s folkrätt. Det som sker inne i en stat är statens interna angelägenhet.

Men när kvinnor och barn slaktas inne i ett land och det är sanktionerat av dess regering så är det vår skyldighet att reagera. Folkrätten skyddar stater och regeringar inte folken. Därför ska inte folkrätten erkännas när en regering dödar sin egen befolkning.

Påskafton 2006-04-15 / 8.48 länk
KISSINGER: STRATEGI OM FÖREBYGGANDE MER ACCEPTERAD NU. Förre utrikesministern Henry Kissinger skriver i helgen i International Herlald Tribune, American strategy and pre-emptive war. Han menar att presidentens nyligen uppdaterade Strategi för nationell säkerhet (se mer här) och den däri inkluderade strategin om förebyggande insatser, väckte mindre kritik nu än 2002, när den först presenterades.
När doktrinen om förebyggande insatser först presenterades blev den attackerad för att stå i konflikt med de allmänt accepterade principerna i det internationella systemet, som har utvecklats över tre århundraden och som bar upp Förenta Nationernas stadgar 1945.

2006 års strategiska rapport mottogs med mindre fientlighet eftersom andra länder nu har haft mer erfarenhet av nya hot - och delvis tack vare en mer försonlig amerikansk diplomati som givit nya möjligheter för konsultation. Ett motvilligt erkännande har utvecklats om att principen om förebyggande kan byggas in i modern vapenteknologi eftersom existerande regler är föråldrade.

Det finns ett inneboende dilemma i den förebyggande strategin: när möjligheterna att handla är som störst, är kunskaperna som minst. När kunskaperna är stora, har möjligheten att förebygga oftast försvunnit.

Hade man lyssnat på Churchills tidiga varningar hade den nazistiska plågan kunnat stoppas till en relativt liten kostnad. Ett årtionde senare blev priset för kravet på säkra kunskaper tiotals miljoner döda.
Se där. Till och med kungen av internationell stabilitet, realpolitik och det nationella särintresset - Henry Kissinger - har börjat förstå den neokonservativa doktrinen. Det talas ofta om att de neokonservativa förlorat sitt inflytande eftersom befrielsen av Irak stöter på så svåra problem. Det är fel. Att de neokonservativa inte ensamma talar om denna strategi och hamnar i strålkastarljuset, utan att allt större delar av etablissemanget inkorporerar doktrinen i det utrikespolitiska tänkandet, är ju tvärtom ett tecken på hur stort deras inflytande varit som idégivare och kritiker av det gamla tänkandet.

Det är också intressant att Kissinger nämner Churchill och förspelet till andra världskriget. Precis som Churchill blev kallad krigshetsare blir nu de som varnar för Iran kallade krigshetsare. Och man glömmer att Tyskland då inte hade ett så fruktanvärt vapen som atombomben till sitt förfogande. För iranska regimen räcker det att lyckas en gång, så har man uppnått den apokalyps man eftersträvar.


Påskafton 2006-04-15 / 8.48
länk
FÖRNYADE HOT FRÅN IRAN: ISRAEL 'SNART FÖRINTAT'. Nyhetsbyrån AP rapporterar i Iran Leader: Israel Will Be Annihilated:
Irans president gjorde åter utfall mot Israel under fredagen och sa det var 'närmar sig utplåning' (heading toward annihilation), bara dagar efter det att Teheran spred oro om sitt nukleära program genom att hävda att man framgångsrikt anrikat uran för första gången. President Mahmoud Ahmadinejad kallade Israel ett 'permanent hot' mot Mellanöstern som 'snart' ska bli befriat.
Vem har lust att vänta och se om detta är tomma ord eller framfört på allra största allvar?!

Se också Al Jazeera i Israel “serious threat” to Islamic world, Independent i Ahmadinejad speech inflames tension och Reuters i Ahmadinejad says "Zionist regime" a threat.


Påskafton 2006-04-15 / 8.48
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT (6). I en tid då alla talade om enbart det materiella och statens ansvar, var Fälldin inriktad på att beskriva och värna det civila samhället:
Vi bygger ett ekonomiskt och socialt trygghetsnät. Det är nödvändigt att förbättra det. Men ändå möter vi i samhällsutvecklingen problem, som det är svårt och kanske omöjligt att bemästra med detta. Det har blivit allt svårare för många att uppleva gemenskap med sina medmänniskor och ta ansvar för samhället som helhet ... Dessa problem kan väl inte helt fångas in med ett politiskt åtgärdssystem. Mycket beror på personliga attityder, värderingar och religiösa föreställningar. Men hela problemkomplexet är viktigt för vår politiska debatt ...

Men orsaken till utvecklingen är till mycket stor del centraliseringen, koncentrationen av människor. Vi håller på att få ett splittrat livsmönster, som ställer människor värnlösa ... De som växer upp i koncentrationsområdena har svårt att få en konkret uppfattning om vuxenvärlden och samhället, om vad föräldrarna arbetar med. De ser inte arbetet på nära håll och får svårt att förstå dess nödvändighet och glädje ...

Familjemedlemmarnas möjligheter att umgås med varandra begränsas. De människliga kontakterna i bostadsområdena blir små liksom möjligheterna och viljan att engagera sig i föreningsliv och i kultur- och fritidsaktiviteter. Vi måste forma livsmiljöerna bättre efter människors fysiska och psykiska förutsättningar, efter familjens, hemmets och den sociala gemenskapens villkor och behov.

Ur rikstingstal i Lidköping 16 juni 1974.
Man ser här hur Fälldin inom ramen för den rådande sociala ingenjörskonstens dogmer, där staten kan ordna allt, vill ge plats och utrymme för andra institutioner, som familj, hem och föreningsliv. Olof Palme sa att 'politik är att vilja', medan Fälldin säger att 'mycket beror på personliga attityder'. Fälldin ser människorna, Palme såg makten.


Långfredag 2006-04-14 / 10.14 länk
BOMBA IRAN 'OACCEPTABELT'? William Kristol frågar i Weekly Standard, Is the America of 2006 more willing to thwart the unacceptable than the France of 1936?
På våren 1936 - för 70 år sedan - ockuperade Hitlers Tyskland Rhenlandet. Den socialistiske premiärministern i Frankrike, Léon Blum, fördömde det som 'oacceptabelt'. Men Frankrike gjorde ingenting. Inte heller britterna. Eller USA.

I ett föredrag förra året citerade Christopher Caldwell den framstående tänkaren Raymond Aron och hans dom: 'Att bara säga att någonting är oacceptabelt är att säga att man accepterade det'. Aron konstaterade att premiärminister Blum till och med var stolt över att man inte gjorde motstånd. Blum sa, 'Ingen vill använda militär styrka. Det visar på mänsklighetens moraliska utveckling.' Aron kommenterade 1936: 'Denna moraliska utveckling betyder slutet för Frankrikes utrikespolitik och en nästan säker väg mot krig'. [Aron flydde med de Gaulle till England när Frankrike föll och var redaktör för motståndsrörelsens tidning.]

Idag är det president Bush som (upprepade gånger) säger att Irans 'utveckling av kärnvapen är oacceptabel'. Detta eftersom, förklarar presidenten, ett Iran med kärnvapen 'utgör ett allvarligt hot mot säkerheten i världen' ...

Givet iranske presidenten Ahmadinejads senaste uttalanden och handlingar borde det vara uppenbart att det inte är 'ett tecken på moralisk utveckling' - för att använda socialisten Blums fras - att ge efter för mullorna. Det är inte 'moralisk utveckling' att skjuta seriös planering för militärt anfall på framtiden ... när den iranska regimen ytterligare förstärkt sin position, gjort våra vänner i regionen mer desillusionerade och allierade [i Europa] mer förvirrade efter åratal av fruktlös diplomati än vad de skulle vara om större klarhet och beslutsamhet fanns nu.
Ja, självklart borde ett omfattande anfall mot Iran planeras. Om Iran inte ger vika, måste anläggningarna kunna bombas. Det är omöjligt att slå ut alla, men genom bombanfall kan man fördröja anrikningen av uran och därmed skjuta tidpunkten för en färdig Irans atombomb på framtiden.


Långfredag 2006-04-14 / 8.24
länk
THATCHER: MORALFILOSOFI PÅ KRISTEN GRUND. En dag som denna lyfter jag gärna fram en bloggkommentar från 2004, där ett av Margaret Thatchers bästa tal diskuteras. Hon gör en rakbladsvass analys om frihet, moral och kristendom. Underbart.


Långfredag 2006-04-14 / 8.24
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT (5). Eftersom det är långfredag vill jag visa att Thorbjörn Fälldin var en av få partiledare som öppet talade om att svensk kultur bygger på kristen grund:
Jag vill också tillägga att kristen livsåskådning och humanism är en omistlig tillgång för vårt samhälle. Centerpartiet slår vakt om denna samhällsetiska grund.
Ur rikstingstalet i Luleå 17 juni 1973.


Skärtorsdag 2006-04-13 / 20.08 länk
SOUTH PARK CENSURERAD. Gårdagens avsnitt av den populära animerade satirserien South Park censurerades av TV-kanalen/distributören Comedy Central när skaparna - Trey Parker och Matt Stone - infogade en teknad karaktär som föreställde profeten. De relevanta klippen här i bloggen visar svart platta som döljer Muhammed.

Det är exakt samma censur som drabbade chefredaktör Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning när han skrev ofördelaktigt om Tyskland under andra världskriget. Där staten censurerat en artikel lämnade Segerstedt spalterna vita, så att läsarna kunde se att tidningen censurerats. Vi lever alltså i samma anda nu, som under andra världskriget.

National Reviews medieblogg har intervjuat ansvariga på TV-kanalen:
Jag har just talat med en talesman för Comedy Central. Jag frågade om gårdagkvällens episod av South Park där texten 'Comedy Central har vägrat att sända bilder av Muhammed i sin kanal' visades precis när profeten Muhammed väntades träda fram. Är detta något som Comedy Central har beslutat, eller är det ett skämt (i South Park vet man aldrig)? Det visade sig vara korrekt. Det var ett beslut av TV-bolaget. Om det fanns några oklarhet, så avgör det saken. Comedy Central censurerade bilderna.
Se mer i E!, "South Park" Censored och tidigare i bloggen här.


Skärtorsdag 2006-04-13 / 19.28
länk
PRESSKLUBBEN: OMVÄRLDENS REAKTION PÅ IRAN. SVT24:s Pressklubben avhandlade den allt allvarligare situationen i Iran sedan regimen deklarerat att man nu anrikar uran. Hur ska vägen mot kärnvapen förhindras? Ska världssamfundet anfalla Iran? Mitt budskap var:
- Den som bäst beskrivit situationen var senator John McCain, som kan bli USA:s näste president, när han sa 'Det finns bara en sak som är värre än ett militärt ingripande, och det är att Iran kommer över kärnvapen'.
Självklart är ett anfall mot Iran ingenting önskvärt med alla de civila offer som blir följden, men värre än ett angrepp är faktiskt att den regimen får tillgång till och möjlighet att använda kärnvapen. Jag motiverade det så här:
- Om man kommer till en sådan attack är det för att förhindra ett världskrig, helt enkelt. Jag tror inte på att en inre opposition har utrymme att agera, det är en auktoritär regim som förtrycker sitt folk. Och den nye presidenten Ahmadinejad tillhör en messiansk sekt som tror att den 12:e imamen, Mehdi, ska kommat tillbaks om man provocerar fram en apokalyps i världen. Regimen är en, ja, det är religiösa galningar, helt enkelt, som lever bortom all logik och rationalitet. Så att prata om att man inte ska reta dem och att förhandla med dem fungerar inte mot en sådan regim.

Är det en galenskap i paritet med Hitlers?

- Ja, jag är lite orolig över den diskussion vi förde här förut, för den liknar väldigt mycket den man hade på 1930-talet. Reta inte upp den tyska regimen, utan håll er lugna. Och Chamberlain viftade ju med ett avtal, 'Peace in our time. Vi gör upp! Jag har förhandlat med den tyske kanslern. Vi har fred'. Inom ett år var det världskrig. 50 miljoner människor dog.

- Man kunde ha stoppat den här regimen redan 1936 när dom började röra på sig i Rhenlandet, den demilitariserade zonen.

Nu säger man att det var precis vad man borde ha gjort då.

- Ja, och jag tycker det här liknar mycket den situationen. Det är en regim utan allt sunt förnuft. Det går inte föra ett resonemang med en sådan regim. Inslaget om vapenupprustningen vi såg här visar att det bara är militära maktmedel som räknas.
Det enda positiva halmstråt jag kunde lyfta fram, och jag önskar verkligen att de fanns många fler, var att EU och särskilt Frankrike varit tydligare i sina uttalande om att det får inte komma till den utveckling att Iran skaffar sig kärnvapen. En intressant iakttagelse med tanke på att Frankrike så hårt agerade mot Irakkriget. När det gäller Iran har man en hårdare ton. Sedan kan man ju fråga vad den är värd, med tanke på att några vänsterstudenter med lite gap och skrik på gatorna kunde fälla regeringens offensiv för att minska arbetslösheten. Om just detta skriver idag Gerard Baker i den läsvärda artikeln: US Faces Coalition of Unwilling on Iran.


Skärtorsdag 2006-04-13 / 9.30
länk
SATIR: 'INTE LÅNGT KVAR'. Tecknaren Peter Brookes står för dagens teckning på ledarsidan i London Times, på temat Irans president Mahmoud Ahmadinejad:


Skärtorsdag 2006-04-13 / 8.30
länk
IRAN KAN BYGGA ATOMBOMB PÅ 16 DAGAR. Nyhetsbyrån AP har rapporterat att en iransk talesman för det nukleära programmet, Mohammad Saeedi, informerat IAEA om att Iran tänker bygga 54.000 centrifuger för att anrika uran.

USA:s statssekreterare i icke-spridningsfrågor, Stephen Rademaker, förklarar att ”Med dessa 50.000 centrifuger kan de producera tillräckligt högt anrikat uran för en atombomb på 16 dagar”, rapporterar Bloomberg i Iran Could Produce Nuclear Bomb in 16 Days.

Det går helt enkelt inte skilja på civil och militär anrikning, om Iran väl får tillgång till denna process i industriell skala.


Skärtorsdag 2006-04-13 / 8.11
länk
BORGERLIGA MÅSTE VÅGA TALA DYGDER. Johan Eriksson för i sin blogg ett intressant resonemang om Fälldin:
... något som slår mig när jag läser [Fälldin-citaten] är att de bottnar i en välgenomtänkt uppfattning om vad som utgör det goda samhället. Därmed får utspel som berör äganderätt, decentralism, eller något annat, en avsevärd tyngd som jag tycker saknas bland dagens borgerlighet.

Vi har helt enkelt blivit fega. Vi vågar inte värdera dygder och tydligt, ens för oss själva, måla upp en helhetsbild av hur samhället bör se ut. Därför fastnar också de politiska debatterna i petitesser och smådetaljer: skall den och den försäkringen vara på si eller så många procent, skall det bidraget vara på si eller så många kronor, och så vidare.
Ja, det har för liberaler varit en dödssynd att måla upp hur samhället 'bör' se ut. Men jag menar att väljarna i en demokrati har rätt att få veta hur förtroendevalda ser på framtiden i övergripande perspektiv. Att ge sin personliga bild av hur samhället bör utvecklas behöver ju inte alls betyda att man tänker tvinga fram den med lagar och förordningar. Men vad man ser som ett gott samhälle måste också liberaler tala om. Principerna måste kläs i en levande berättelse.


Skärtorsdag 2006-04-13 / 8.05
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT (4). Kärnkraftmotståndet är ju välkänt, men i dessa dagar då Iran avser skaffa sig kärnvapen i skydd av påståenden om att man bara bygger 'fredlig' kärnkraft, kan man inte annat än ge Thorbjörn Fälldin rätt i att kopplingen kärnkraft-kärnvapen är ett allvarligt problem:
Vad som särskilt bekymrar oss nu är de risker för en stor och snabb spridning av atomvapen som kan bli följden av handeln med civila kärnenergianläggningar. För närvarande har ett 50-tal länder kapacitet att via kärnreaktorer framställa atomvapen … Värre ändå är att stora exportländer förefaller vara fullt beredda att förse det ena landet efter det andra med atomvapenkapacitet.
Ur rikstingstalet i Ystad 20 juni 1976


Onsdag 2006-04-12 / 21.45 länk
KRAFTWERK. Ibland är det riktigt kul att plocka fram och lyssna till Kraftwerk, denna fenomenala tyska musikgrupp som starkt kom att influera all modern musik, som disco, funk, syntpop, house, trance, techno och hiphop.

Jag gick i gymnasiet när deras tre album Trans-Europe Express (1977), Man Machine (1978) och Computer World (1981) nådde Sverige och började spelas på discotek. De utgjorde en klar kontrast till Donna Summer, Boney M, Village People och alla andra storheter som regerade inom disco och pop. Då gillade jag inte Kraftwerk för de är inte lätta att dansa till. Men när de släppte Tour de France 2003 skaffade jag mig den ena efter den andra CD:n av deras gamla album, för jag upptäckte att jag hade många minnen kopplade till låtarna och att de har en märkvärdig kvalitet som gör att man kan lyssna på dom.

Kraftwerk tar ju också upp det som var de stora nyheterna i samhället då: miniräknarna kom, radioaktiviteten från kärnkraften var en av de största politiska frågorna överhuvudtaget, riskerna med datorernas och robotarnas intåg diskuterades (och Olof Johansson var faktiskt "dataminister" 1979-82) och tågluffning var något alla ungdomar gjorde genom Europa då. Bättre än Kraftwerk har nog inget kulturfenomen fångat den speciella tiden i 1980-talets början, speciell iallafall för mig. Den tidens samhällsdebatt känns grymt föråldrad, otidsenlig och smått bisarr, men märkligt nog inte Kraftwerks musik om den.

På deras officiella hemsida finns ett pottpurri i Klingklang musikvideo


Onsdag 2006-04-12 / 18.54
länk
SATIR: VARFÖR INTE LITA PÅ IRAN? Tecknaren Clay Jones behandlar Irans trovärdighetsproblematik:


Onsdag 2006-04-12 / 17.40
länk
OS 1936, VM 2006. Irans president har annonserat att han eventuellt vill besöka fotbolls-vm i Tyskland för att se Irans landslag spela. Socialdemokratisk utrikespolitisk expert säger till Europas största tidning Bild: ”Herr Ahmadinejad gör bäst i att stanna hemma”, under rubriken Galningen från Teheran. Tysklands regering avser dock att vara en ”god värd”. Källa: UPI.


Onsdag 2006-04-12 / 15.20
länk
IRAN-KRISEN EN 'KUBA-KRIS I SLOW MOTION'. I Washington Post citerar David Ignatius i sin kolumn An Iranian Missile Crisis? den kände Harvardprofessorn Graham Allison, som skrev den i statsvetenskap numera klassiska Essence of Decision: Explaining the Cuban Missile Crisis (första utgåvan utkom 1971).

Allison menar att den nu eskalerande Iran-krisen är som ”Kubakrisen 1962 i slow motion”. Om något, så understryker denna liknelse allvaret och den potentiella risken som Iran-krisen nu utgör, skriver Ignatius.

President Kennedy fick i oktober 1962 råd från både duvor, som ville ge efter för Sovjetunionens kärnvapenexpansion i USA:s omedelbara närhet, och från hökar som ville flygbomba kärnvapenmissilerna på Kuba innan de kunde avfyras mot USA. Presidentens män fann dock en totalt ny och oprövad lösning: blockad och löfte om borttagande av amerikanska missiler från Turkiet (i Sovjetunionens närhet) om missilerna på Kuba försvann.
Bush-administrationen behöver genomföra liknande övningar i kreativt tänkande. Militära planerare kommer att leta fram mål (som de måste, i en så allvarlig konfrontation som denna). Men Bush-rådgivarna - och framför allt presidenten själv - måste söka vägar ut ur den upptrappningens logik som leder Amerika och Iran mot krig. Jag finner tröst i det faktum att bland utrikesminister Condoleezza Rices främsta rådgivare finns Philip Zelikow, en expert på Kubakrisen som är medförfattare till Allisons andra upplaga av Essence of Decision.
Självfallet ska omvärlden - inte bara USA, utan Ryssland, FN och EU - söka finna alla tänkbara vägar att desarmera Iran som hot utan att bomba landets nukleära anläggningar.

Men Ignatius har fel när han citerar Jimmy Carters säkerhetsrådgivare Zbigniew Brzezinski, som menar att USA skulle förlora sin ställning i världen om man bombade Iran. Brzezinski har också totalt fel när han hävdar att 'tiden är på vår sida' och att 'mullorna är inte Irans framtid, utan dess förflutna'. Det där är livsfarligt önsketänkande som associerar till Neville Chamberlain som trodde att man kunde förhandla med Tysklands fürer.

Är det något upptrappningen till andra världskriget visade, så är det att man inte kan lita på politiska galningar. De drivs inte av rationella överväganden. Ignatius frågar retoriskt i sin kolumn: ”vem i sina fulla sinnens bruk vill ha krig?” Nej, ingen. Men problemet är att Irans president inte är vid sina fulla sinnens bruk. Han tillhör ett fanatiskt ledarskap som lever i en religiös låtsasvärld, långt bortom sunt förnuft och rationalitet.

Jag är övertygad om att Iran mycket väl kan komma att använda kärnvapen om de får tillgång till sådana. Frågan är hur man förhindrar detta. Förhandlingar är meningslösa. Sanktioner är meningslösa. En bytesaffär, som den med sovjetledaren Nikita Chrustjev, är utesluten eftersom byteshandeln var möjlig därför att Chrustjev agerade rationellt och inte hade självmordsbombarens mentalitet, så som Irans ledarskap. Det krävs något annat. Helst något annat än bomber. Men om inget annat finns måste Irans anläggningar bombas.


Onsdag 2006-04-12 / 8.32
länk
ÅTALET MOT LIBBY FALLER SAMMAN? Plame-gate fortsätter. Men medan Dagens Nyheter pumpar ut vänsteroppositionens partiska anklagelser, Bush alltmer snärjd i CIA-härvan, skriver Washington Post att åklagaren tvingats ändra sina åtalspunkter, en svår prestigeförlust: Prosecutor in CIA Leak Case Corrects Part of Court Filing. Tidningen påpekar att Libby inte är under utredning för att ha läckt, utan för att inte korrekt för åtalsjury återgivit vad han sagt till journalister. Något som alltså inte heller åklagaren visar sig ha gjort...


Onsdag 2006-04-12 / 8.12
länk
FAMILJEN ÄR EN HÖRNPELARE I SAMHÄLLET. Elise Claeson har en läsvärd kolumn i Svenska Dagbladet idag, om just familjen: Därför blev vi så reaktionära (pdf).

Hon pekar på hur hemkära svenskar har blivit, att en allt större del av inkomsten läggs på heminredning och att ännu ett nytt hem-familj-trädgårdsmagasin, Family Living, startade förra veckan.
Vi har blivit ett folk av hemmamysare, hemmafixare och - kärnfamiljsromantiker. 'Kärnfamiljen biter tillbaka - åtta av tio drömmer om mamma, pappa, barn' meddelar nya tidningen Fokus. I resten av värden kallas sånt family values, ett ord som i Sverige förknippas med kristen ultrahöger. Såna är vi inte i vårt fina land. Väl? ...

Svenskens stora hemkärlek är förmodligen en reaktion på en utopisk politik, som inte tar hänsyn till människans natur. Familj och hem är kodord för normal mänsklighet och meningen med livet.
Så sant. Även om andelen singlar är mycket högt i Sverige så är familjelivet något eftersträvansvärt. Att låta bli att tala om familjer som norm bara därför att alla inte lever så, är korkat. De borgerliga borde göra som Fälldin. Tala om hur det är.


Onsdag 2006-04-12 / 8.02
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT. Fram till Thorbjörn Fälldins 80-årsdag 24 april publicerar bloggen 14 citat av den förre statsministern och centerledaren. Vad ansåg han om familjen? Rakare besked än så här kan man väl knappast få:
Familjen är en hörnsten i samhällsbyggnaden. Det är där nästa generation danas. Huvudansvaret för barnens fostran och omvårdnad ligger först och sist på föräldrarna ... Familjen skall själv få avgöra hur man vill forma sin tillvaro. Denna inställning är självklar för den som har en decentralistisk grundsyn. Samhället skall skapa goda förutsättningar - inte dirigera och bestämma.
Ur rikstingstalet i Ystad 20 juni 1976.


Tisdag 2006-04-11 / 20.11 länk
IRAN FÖRKLARAR: VI HAR ANRIKAT URAN. Sky News rapporterar från det tal som Irans president Mahmoud Ahmadinejad höll för en timme sedan: 'We Are Going Nuclear'.

Iran har framgångsrikt anrikat uran för första gången någonsin. Det är ett genombrott i landets utveckling av kärnkraft och kärnvapen.

Därmed tas ett steg närmare den situation i världshistorien där ett land pga hat avser att utplåna ett annat. Ahmadinejad har lovat att utplåna Israel från kartan.


Tisdag 2006-04-11 / 19.20
länk
C UNDER ATTACK AV EXTREMVÄNSTERN. TV4 rapporterar: Centerpartiet utsatt för attentat:
Centerpartiet har de senaste två veckorna utsatts för en serie attentat. Partiets lokaler i Göteborg, Stockholm och Växjö har vandaliserats.

Polisen utreder nu vilka som ligger bakom attentaten. Enligt uppgifter till Nyheterna finns klara kopplingar till extrema vänstergrupper - som protesterar mot partiets förslag om att införa ungdomsjobb utan vanlig anställningstrygghet. Syftet med attackerna tycks vara att sprida kravallerna från Frankrike till Sverige.
Det är nu viktigt att centerpartiet står på sig och inte visar samma feghet som Chirac och de Villepin. En demokrati får aldrig låta pöbeln bestämma.


Tisdag 2006-04-11 / 19.20
länk
INBÖRDESKRIG SUNNI-SHIA - I PAKISTAN. Dödstalen stiger efter ett bombattentat mot en park full med sunnimuslimer som i Karachi i södra Paktstan firade Muhammeds födelse, rapporterar AP i Pakistan Bombing Kills at Least 40 och ekot i Många döda i bombattentat i Pakistan. Två framstående religiösa ledare ska finnas bland de döda.

Detta demonstrerar att om ett inbördeskrig är på gång, är det inte i Irak utan globalt i den muslimska världen.


Tisdag 2006-04-11 / 15.34
länk
PLAME-GATE FRÅN BÖRJAN TILL SLUT. Det har blivit väldigt rörigt, vilket är en medveten strategi från Bush-kritikerna. Ju rörigare desto enklare att rikta indignerade anklagelser om 'lögn', 'brott' och 'riksrätt'.

När en motpart/motståndare försöker fördunkla och blanda bort korten har jag lärt mig att man har mycket att tjäna på att nysta upp alla de trådar som andra försöker trassla till. Och eftersom Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och andra medier deltar i att fördunkla ”affären” för att därigenom kunna rikta ogrundade anklagelser mot president Bush, kan det var värt att här i bloggen nysta upp den.
  • En okänd ambassadör, Joseph Wilson IV, skriver i New York Times (6 juli 2003) att president Bush ljög i sitt State of the Union-tal inför kongressen i januari, när presidenten sa: 'Den brittiska regeringen har fått kännedom om att Saddam Hussein nyligen efterfrågade signifikanta mängder uran i Afrika' ('De 16 orden' kom meningen att kallas). Wilson menade att detta var en manipulation för att överdriva hotet från Irak. Wilson sa sig veta detta eftersom han via vicepresidenten och CIA fått ett 'officiellt uppdrag' att i februari 2002 undersöka saken och efter besök i Niger rapporterat att Irak inte sökt uran ('yellowcake').

    Att hävda att USA:s president ljugit i talet till kongressen är en extremt allvarlig anklagelse, därtill framfört av någon som säger sig jobba på vicepresidentens och CIA:s uppdrag. Vita huset svarade med att häva hemligstämpeln på handlingar som visade att det fanns misstankar om irakiskt intresse för uran från Afrika och att Wilson ingalunda hade något officiellt uppdrag från CIA-chefen eller vicepresidenten.

  • Nyhetsbyrån AP rapporterar i juli 2003 att 'Vita huset har hävt hemligstämpeln på delar av underrättelserapport från oktober 2002 som visar att president Bush hade skäl att tro att Irak hade ett nukleärt program under återuppbyggnad'.

  • Washington Post skriver i juli 2003: 'Den ovanliga åtgärden att häva hemligstämpeln på en viktig underrättelserapport var ett sätt för Vita huset att ge svar på den växande kontroversen om presidentens anklagelser om Iraks massförstörelsevapen'.

  • Robert Novak skriver i kolumnen Mission to Niger i Chicago Sun-Times, att Wilson inte alls var på officiellt uppdrag från vicepresidenten eller CIA-chefen, utan att han åkt på inrådan av sin fru, Valerie Plame, som är en relativt låg chef i CIA.

    Det är denna kolumn som får vänstern att gå igång på allvar. Någon i Vita huset har läckt Valerie Plames namn! Det är ett federalt brott att röja CIA-agenter. Och vänstern har sedan dess varit ute efter att fästa denna ”läcka” på Karl Rove, arkitekten bakom valframgångarna för George W Bush. Syftet är att tvinga Karl Rove att avgå - en riktigt stor skalp för vänstern, i så fall.

  • Mediedrevet är igång. Då hjälper det inte att senatens underrättelseutskott enhälligt i juli 2004 konstaterar att ambassadör Wilson ljugit, att han rest till Afrika på fruns förslag och att han till CIA återrapporterat att irakiska företrädare hos Nigers regeringstjänstemän efterfrågat uran. Inte heller spelar det någon roll att den brittiska Butler-kommissionen konstaterar att misstankarna om att Saddam ville köpa uran i Afrika var 'välgrundade'.

  • Det är heller inte intressant att konstatera att den lag som gör det brottsligt att röja en CIA-agent gäller under förutsättning att agenten varit utlandsstationerad någon gång under de senaste fem åren. Plame har inte det. Därför är också själva huvudanklagelsen om brott ogrundad.
Det här är en ful legalistisk taktik från demokraterna och vänstern. Man riktar juridiska anklagelser mot enskilda republikaner och tvingar fram en åklagarutredning att undersöka om brott har begåtts. I USA är det ju så att politiker som står under utredning av åklagare ofta tvingas lämna sina uppdrag, även om åklagaren sedan lägger ner förundersökningen och inget brott har begåtts.

Den här legalistiska fällan lyckades när den, i en annan affär, användes mot republikanernas gruppledare Tom DeLay, som först fick ta 'timeout' och eftersom utredningen ännu inte avlutats och val närmar sig, har DeLay konstaterat att han måste avgå eftersom han inte kan bedriva politik så länge utredningens skugga faller över honom. Även om DeLay så småningom frias på alla punkter, är han nu borta. Demokraterna har vunnit. Bara genom att rikta misstankar, hur ogrundade de än är, kan man alltså få bort tunga politiker.

I Plame-gate har man däremot inte kommit åt Karl Rove, utan den okände Vita huset-medarbetaren Lewis Libby (Han anklagas inte för att ha läckt, utan för att i utredningen ha vittnat falskt om vilka journalister han talat med). Och när han försvarar sig genom att lämna in uppgifter till åklagaren om att presidenten hävt hemligstämpeln kring Iraks eventuella köp av uran, blir det till en stor sensationell nyhet nu i april 2006. Detta trots att nyheten redan rapporterats, som framgår ovan.

Jack Kelly skriver om hur medierna ”avslöjar” samma nyhet gång på gång: Media Selectively Recycles Old News.

Genom dessa två metoder - där vänsterpolitiker genom att framföra lösa brottsmisstankar får regeringsföreträdare att avgå, och vänstermediernas villighet att gång på gång göra gamla nyheter till nya - har ett otäckt klimat drabbat USA. Lögn lönar sig. När demokraterna och vänstern inte kan vinna väljarna, försöker man avsätta motståndarna genom fula juridiska anklagelser, ivrigt uppbackade av en propagandistisk journalistkår.
Tisdag 2006-04-11 / 14.11 länk
JU LÄNGRE IRAN FÅR HÅLLAS, DESTO VÄRRE KATASTROF. I nya numret av City Journal bidrar Mark Steyn med en längre essä om Iran, Facing Down Iran. Redan 1989, när sovjetkommunismen började falla samman skrev ayatollan Khomeini ett brev till Mikhail Gorbatjov:
Jag deklarerar öppet att den islamska republiken i Iran, som den största och mest kraftfulla basen för den muslimska världen, lätt kan fylla det ideologiska vacuum som ert system lämnar efter sig.
Även om få tagit det seriöst, är det just vad som hänt, menar Steyn. Och européerna lever i förnekelse. Nu frågas det om Iran kommer att utplåna Israel om man får chansen att utveckla kärnvapen.
Och samma minut du behövt ställa frågan, vet du svaret ... I en mening har den civiliserade världen redan förlorat: att sätta sig i förhandlingar med en stat ledd av en förintelseförnekande medeltida galning är, i sig själv, en akt av svaghet - den första eftergiften, oavsett vilket resultatet än blir.
Vi står, skriver Steyn, åter inför ett val mellan ett dåligt och ett värre alternativ.
Kostnaderna att stoppa Iran från att skaffa kärnvapen kommer att vara högt, men signifikant högre ju längre vi väntar. Läxan av de danska teckningarna visar klart att vad som står på spel här är trovärdigheten för vår civilisation. Huruvida vi stoppar den islamistiska republiken från att skaffa kärnvapen, eller inte, kommer att prägla vår tid.
Jag tror Steyn har rätt. Om inte väst bombar sönder Irans nukleära program kommer regimen inom några år att, i lika totalt förakt för mänskligt liv som varje självmordsbombare, anfalla Israel och Europa med kärnvapen för att visa världen vem som bestämmer. De här religiösa galningarna går lika lite att förhandla med som de nazistiska galningarna på 1930-talet. Vi har att avgöra om vi vill leva eller låta oss dödas av extremister. Ju längre vi väntar desto fler miljoner människor kommer att dö.

Det som får mig att se så mörkt på Iran bygger den analys som menar att president Ahmadinejad tror på en kataklysmiska konfrontation, och att efter en sådan ska den 12:e imamen, Mahdi, uppenbara sig. Den här typen av tro är livsfarlig och innebär att alla spärrar släpper. Se också Ahmadinejad: Väst en svag civilisation, Iran agerar logiskt för att få mer makt, Irans president hotar: väst kommer att få lida, Israel snart borta och Förintelsen påhitt.


Tisdag 2006-04-11 / 7.58
länk
MONA SAHLINS TORPED ÄR IGÅNG IGEN. Särskilde utredaren och Mona-favoriten Masoud Kamali - han som kallar alla svenskar för rasister - gör ett nytt utfall på DN-debatt: Skolans arbetssätt diskriminerar invandrare.

Förmodligen skulle Masoud Kamali inte bli nöjd förrän undervisningen i svenska skolor skedde på arabiska - för alla.

Kamali anklagar skolorna för att undervisa utifrån ett svenskt perspektiv, skolan tenderar att ”konstruera en iedealtypisk och normativ 'svenskhet'”. Eftersom Kamali inte med ett ord nämner språk kan man förmoda att en av dessa konstruktioner som missgynnar invandrarbarn är att undervisningen sker på svenska språket.

Och varför ska undervisningen ske på just svenska?! Det är ju upprörande! Varför får ett så litet språk, som talas av en bråkdel av jordens befolkning dominera i skolan!

Här är ett klargörande för Masoud Kamali: Han lever i ett land som heter Sverige där man talar ett språk som kallas svenska. Det har han, och alla elever, oberoende av bakgrund, att finna sig i.

Masoud Kamali fullföljer den socialdemokratiska politiken om integration, som i grunden innebär att svenskar ska överge sin kultur, sina traditioner och sin historia för att istället lära sig andra kulturer. Svensk kultur är fult. Andra kulturer - vilka som helst - är mycket, mycket finare.

När ska svenska folket genomskåda denna socialdemokratins fundamentala svek mot våra traditioner och kultur?


Tisdag 2006-04-11 / 7.38
länk
INGEN VINST FÖR BERLUSCONIS MOTSTÅNDARE. Vänstermedierna är väl de största förlorarna, som de senaste dagarna i oändlighet rapporterat att Berlusconis regering i Italien kommer att förlora valet. Men det finns inga segrare i det här valet, rapporterar nyhetsbyråerna. Oppositionsledaren Romano Prodi har inte vunnit någon regeringsduglig majoritet. Premiärminister Silvio Berlusconi kan förmodligen inte sitta kvar.

Italien går en osäker politisk framtid till mötes. En stor koalition mellan höger och vänster, som i Tyskland, är inte trolig i Italien, som förmodligen snart kommer att få gå till valurnorna igen för nyval. Det är inte vad ett land i ekonomisk kris behöver.


Tisdag 2006-04-11 / 7.22
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT. Thorbjörn Fälldin gick som partiledare i spetsen för en ny civilisationskritisk opinion som såg baksidor på den centralism och storskalighet som såväl socialdemokraterna som folkpartiet och moderaterna stod för. Fälldin ogillade det han såg framför sig, ett nytt bidragsberoende och en ny isolering av människor i de nya betongförorter som snabbt uppfördes i Sverige:
Befolkningsomflyttningen inom landet och över gränserna har medfört att hävdvunna sociala kontaktnät brutits sönder. De unga familjerna har hamnat isolerade i en storstadsförort utan den naturliga kontakten med anförvanter och vänner som ingår i det naturliga livsmönstret i ett samhälle. En tillfällig ekonomisk belägenhet får svåra ekonomiska och sociala konsekvenser. En tandläkarräkning kan göra familjen till socialhjälpstagare.
Ur installationstalet i Halmstad, 23 juni 1971


Tisdag 2006-04-11 / 7.22
länk
FRIHET OCH BOMBER. Tidskriften Rådslag kallar nya numret 'Det blå numret' och har tema frihet. Man diskuterar yttrandefriheten med utgångspunkt i John Stuart Mill och hans pamflett Om friheten. Själv bidrar jag med en provocerande artikel: Ja, det är rätt att bomba fram frihet

I de allt oroligare tider vi lever, gäller det att klargöra för vad man står. Annars kan man bli överkörd av totalitära krafter, vilket i så fall inte är första gången. Frihet och demokrati kan inte skyddas med vackra fredliga ambitioner allena. Dessa värderingar är fortfarande djupt kontroversiella på många håll i världen. Är vi beredda att försvara dem?


Måndag 2006-04-10 / 20.44 länk
FNs NYA MR-RÅD EN MARDRÖM. Weekly Standard dömer i kommande nummer helt ut det nya Rådet för mänskliga rättigheter som FN beslutat tillsätta, efter det att man upplöst den beryktade Kommissionen för mänskliga rättigheter där Libyen, Sudan och andra grova förbrytarstater härjade fritt.

Anne Bayefsky i artikeln The new Human Rights Council is no improvement:
Valet [av 47 medlemsländer till det nya rådet] är planerat att ske i New York den 9 maj, och ser ut att bli en mardröm för Förenta Nationerna, så det fanns goda skäl för USA att inte låna sitt anseende till rådet ...

Senatens majoritetsledare Bill Frist har en annan syn på konstruktiv multilateralism. Han la fram en resolution förra veckan som föreslår att presidenten inte bara avstår från det nya MR-rådet, utan också 'etablerar en effektiv övervakning av mänskliga rättigheter utanför FN-systemet, som kan bli en aktör för övervakning och avslöjande av brott mot mänskliga rättigheter över hela världen'.
Det är bra om USA agerar för att ge mänskliga rättigheter en ny internationell organisation om det blir så att också det nya rådet inom FN fylls av diktaturer som gör mänskliga rättigheter till ett skämt.


Måndag 2006-04-10 / 20.44
länk
DAGENS FÄLLDIN-CITAT. Under de 14 dagarna fram till Thorbjörn Fälldins 80-årsdag 24 april kommer bloggen att publicera ett antal citat av den förre statsministern. Dagens citat kommer ur rikstingstal i Jönköping, 17 juni 1979, inför 10.000 centerpartister, varav många i folkdräkt.
Fondsocialism är inget alternativ ... Ur fördelningssynpunkt är det mycket viktigt att delaktigheten i produktionskapitalet och dess tillväxt inte är förbehållet bara några få. Därför bör behovet av nytt riskvilligt kapital tillgodoses genom allas vårt personliga sparande ... Det finns ett klart samband mellan behovet av att öka lönsamhet i näringslivet och kravet från löntagare och andra att bli delaktiga i produktionskapitalet. Att arbeta för att lösa fördelningsfrågan är att samtidigt arbeta för förståelsen av lönsamhetskravet.
Detta sades innan Ronald Reagan och Margaret Thatcher tillträtt, men jag tycker mig se en gemensam strategi: om fler människor blir kapitalister genom eget sparande, genom att äga aktier, äga företag och äga sin bostad, blir förståelsen för marknadsekonomin och dess lönsamhetskrav större. Löntagarnas delaktighet ska skapas genom kapitalismen, inte i strid med den.

En ”folklig kapitalism” jag saknar uttryck för i dagens debatt.


Måndag 2006-04-10 / 15.22
länk
USA: HISTORISKT LÅG ARBETSLÖSHET. På tal om arbetslöshet, amerikanska SCB rapporterar ny sysselsättningsstatistik: 211.000 nya jobb i mars, arbetslösheten 4,7 procent. Arbetslösheten är nu under snittet för de senaste 30 åren. Och i USA finns inget AMS som döljer arbetslösa.


Måndag 2006-04-10 / 15.12
länk
SVENSKA PROFESSORER: LAS GÖR FOLK SJUKA. Det är ett misstag att blicka mot Frankrike eller Tyskland när man söker lösningar på hög arbetslöshet och stort utanförskap. Däremot är det intressant att se hur professorer som Mårten Palme, Mats Persson och Assar Lindbeck riktar kritik mot arbetsrätten. Dagens Industri rapporterar i LAS gör folk sjuka:
Den svenska lagen om anställningsskydd främjar ohälsa. Folk som vantrivs på jobbet sjukskriver sig hellre än de byter yrke eller arbetsplats. Det hävdar professorerna Mårten Palme, Mats Persson och Assar Lindbeck i en ny studie.

- När lagen luckrades upp för de minsta företagen blev följden att sjukfrånvaron minskade, konstaterar professorerna.
Det är en mycket intressant intervju. Och hela deras studie finns att hämta i pdf-format: Job Security and Work Absence: Evidence from a Natural Experiment (IIES, 2006).

Åtminstone två av dessa professorer står socialdemokratin nära. Ändå finner de att arbetsrätten har negativa effekter. ”Det är möjligt att anställningstryggheten i Sverige har gått till överdrift”, säger Mårten Palme. Han hänvisar till Danmark, där arbetslösheten särskilt för ungdomar är avsevärt lägre.

Svenska partier ska strunta i Europa. Jag tror inte det finns något att hämta i länder som Frankrike och Tyskland. Ska reformer av välfärden komma någonstans så är det i Norden. Vi har i Danmark, Norge, Finland och Sverige visat att vi kan reformera våra välfärdssystem när så krävs. Skit i Frankrike!

De borgerliga ungdomsförbunden har rätt på DN-Debatt, där man presenterar Ny rapport i dag: Ungdomsarbetslöshet på 28 procent ökar klyftorna mellan framtida generationer.


Måndag 2006-04-10 / 14.32
länk
S-LOTTERI KRAV FÖR TV4-TILLSTÅND? I helgen avslöjades att TV4 i 'Stadskampen' skött socialdemokratiskt lotteri, detta i samband med att socialdemokraterna i regeringen givit sändningstillstånd för nya kanaler till TV4. Korruption? Se mer hos bloggen Right online.


Måndag 2006-04-10 / 13.20
länk
FEMINIST SLUTAR KALLA SIG FEMINIST. Först var det vänsterledaren: kommunisten Lars Ohly slutade kalla sig kommunist, men utan att ändra åsikt. Nu gör feministen Linda Skugge en 'Ohly': Nu slutar jag kalla mig feminist!
Feminist som ord funkar inte. Det enbart förstör och gör så att folk slutar tänka. Man blir ett ufo i folks ögon om man säger att man är feminist. Det spelar ingen roll vad ordet betyder för i folks ögon betyder det att man hatar män, att man tycker att män är djur, att man tycker att kvinnor ska "ta över" makten, att män ska ge alla sina pengar till kvinnorna, att man ska kunna döma alla män för våldtäkt utan rättegång, att alla män slår kvinnor. Ordet har blivit ett vidrigt ord i folks ögon. Feminister är vidriga dårpippis.
Ja, men är det inte något grundläggande fel på idéerna när man inte längre anser sig kunna kalla sig det man är, för det ger så dåliga vibrationer? Linda, varför gör du inte upp med feminismens ideologi, strukturalismen?


Måndag 2006-04-10 / 12.30
länk
SATIR: PAPPA CHIRAC OCH BARNSKRIKET. Tecknaren Glenn McCoy har exakt fångat den franska problematiken.


Måndag 2006-04-10 / 12.11
länk
CHIRAC KAPITULERAR. Frankrikes president kapitulerar inför fackföreningarnas och vänsterstudenternas protester mot att liberalisera arbetsrätten i syfte at minska en ungdomsarbetslöshet som ligger på över 23 procent.

Reuters rapporterar att presidenten i ett uttalande idag säger att möjligheten till provanställning tas bort och ersätts med en ambition att hjälpa ungdomar från förorterna till jobb, France to scrap disputed youth job contract.

Som väntat alltså.


Måndag 2006-04-10 / 9.15
länk
KINA OCH KUBA LEDER FN:S MÄNNISKORÄTTSARBETE? I Svenska Dagbladet (ej online) riktas ingen kritik alls mot Kina och Kuba för bristande mänskliga rättigheter, men väl mot USA. Detta i samband med att nomineringar till det nya Rådet för mänskliga rättigheter skett.

För Svenska Dagbladet är Kina och Kuba klassens ljus, ”Men USA krånglade in i det sista”. Fy f-n, vilken sjuk utrikesrapportering! För att få lite förnuft sig till livs får man gå till Heritage foundation som applåderar att USA ställt sig utanför det nya rådet:
Det nya rådet saknar helt kriterier för medlemskap, vilket gör infiltration och manipulation möjlig från världens värsta förbrytare mot mänskliga rättigheter. Betydelsefullt är att Burma, Syrien, Libyen, Kina, Kuba, Etiopien, Sudan, Saudiarabien och Zimbabwe alla röstade för det nya rådet i generalförsamlingen, där USA framförde starka invändningar. Också den brutala Nordkoreanska regimen har givit det nya rådet sin välsignelse.

Kina, Kuba och Iran, alla notoriska förbrytare mot mänskliga rättigheter, har alla annonserat att man tänker söka en plats i rådet. Skulle de väljas in kommer det att stå klart att det nya rådet kommer att vara lika impotent som dess föregångare.
För Svenska Dagbladet är väl dessa länder alla mycket, mycket bättre på mänskliga rättigheter än USA.


Måndag 2006-04-10 / 8.50
länk
KARTLÄGG SVENSKT MEDLÖPERI. Folkpartiledaren Lars Leijonborg gör ett intressant utspel på SVD-Brännpunkt idag: Kartlägg Sveriges medlöperi. Man syftar på 1930- och 40-talens undfallenhet mot Nazityskland.

Och utspelet görs mot bakgrund av den historieförfalskning som regeringen står för inom projektet 'Levande historia'. Där vill man få det att framstå som att det officiella Sverige motarbetade Tyskland, när sanningen är att man löd minsta vink från Berlin.

En sådan kartläggning är viktig, inte minst mot bakgrund av att regeringens medlöperi till förmån för totalitära krafter ser ut att upprepas. Regeringen sprang för bara någon månad sedan benen av sig för att stänga ner en hemsida som kunde irritera islamfascistiska krafter. Vi ser samma undfallenhet i reflexerna idag som då. För att förhindra dessa reflexer i framtiden är det centralt att medvetandegöra tidigare synder, istället för att försköna fegheten.


Måndag 2006-04-10 / 8.22
länk
INTE FÖRSTA SVENSKA OFFREN FÖR TERRORISM. Dagens Nyheter skriver i ledare, Så kom Irakkriget till Sverige.

Men en självmordsattack där tre personer burit sprängladdningar runt midjan och gått till en moské är inte ett led i Irakkriget. Det är utslag av terrorism. Och de två svenskar som tragiskt dog i Irak är inte de första svenska offren i terrorkriget.

En svensk dog i World Trade Center den 11 september 2001. Sex svenskar dog i terrordådet mot Bali 12 oktober 2002. En svensk kock blev halshuggen i en terrorattack mot ett bostadskomplex i Khobar, Saudiarabien, i maj 2004. Två svenska soldater dog i vägbomb i Afghanistan i november 2005.

Och nu har två svenskar till dött för terroristernas händer.


Måndag 2006-04-10 / 8.02
länk
'NÅGON BEGICK ETT ALLVARLIGT BROTT'. I SVT:s morgonsändningar rapporterar man om Plame-gate (affären där en CIA-anställds namn har röjts) att ”någon begick ett allvarligt brott”. Det är inte sant. Valerie Plame hade då hennes indentitet blev känd inte varit stationerad i utlandet under fem år. För att det ska vara straffbart att röja identiteten på en underrättelseagent måste det ske inom fem år från utlandsstationering. Att röja Plame var alltså inte brottsligt.

Varför då alla skriverier och varför ägnar DN, SVD och SVT så stor uppmärksamhet åt en nonsensstory? Därför att det är vänsteroppositionens försök att komma åt Vita huset - och medierna vill inget hellre. Se mer: Ingen rubbar Rove, tidningsläsare om Plame-gate och Woodward om läckor som journalistiska verktyg.