Recension av Claes Arvidsson i SAF-tidningen Näringsliv 16 april:

Central debatt initieras om 'rättvisa' med annat moraliskt innehåll

"Svaga grupper är ett av de allra viktigaste begreppen i nutida svensk politisk kultur. Det är en etikett som kan användas i de mest skiftande sammanhang - alltifrån politiska pläderingar för personlig vårdare till svårt handikappade till ökade transfereringar till personer som klarar sig utmärkt på egen hand. I det första fallet handlar det om att tala för de röstsvaga. I det andra är det ofta ett uttryck för röststarka gruppers makt.

Men dessutom finns det en föreställning om människan som varande svag och hjälpbehövande. Den bilden leder över till en vision av det goda samhället som bärs upp av omhändertagande. Ses individen som stark och resursrik blir samhället ett annat.

Kring dessa frågor resonerar Dick Erixon i skriften Svaghetens moral (Timbro 1999). Det är en moral som kan användas till att: (1) skylla ifrån sig; (2) friskriva sig från ansvar som medborgare och (3) slippa undan. Är man svag och behöver stöd har man rätt att bli ompysslad - att arbeta och göra rätt för sig är det däremot inte så noga med. I svaghetens moral ingår att de som tar ansvar bestraffas och tillskrivs en skuld för att andra är svaga. Eftersom alla är svaga blir dessutom de verkligt hjälpbehövande osynliga. Ytterligare en konsekvens är att fokus flyttar från att skapa till att fördela. Det är rena Alice i Underlandet.

Erixon tecknar en skiss av en annan moral. Det är en moral som bland annat betonar det personliga ansvaret (självrespekt), det riktiga i att ställa krav (växande), äganderättens betydelse (oberoende) och civilsamhällets möjligheter.

Men är det verkligen så illa ställt som det kan verka i Svaghetens moral? Eller är det fortfarande så att de flesta hyllar 'Luther'? Det är till exempel många fler som har rätt till socialbidrag än det antal som faktiskt utnyttjar möjligheten. Ett annat exempel är att å enda sidan vilja göra rätt för sig mot andra och å andra sidan försöka få tillbaka så mycket som möjligt från staten. Helt klart är i alla fall att moralen inte är lika homogen som tidigare …

I Svaghetens moral finns en kritik mot att allt numera serveras på ett fat: kamp och lidande härdar och kan bli en tillgång senare i livet. Om svaghetens moral har sitt ursprung i att vi har det för bra är läget paradoxalt nog än värre. Men det kan ju också vara föredelningsambitionerna som är problemet: Schumpeter varnade för att när kampen för brödfödan försvinner går arbetsmoralen samma väg.

Det är alltså en central debatt som initieras i Svaghetens moral. Sverige av i dag blir synligare genom att granskningen av vad som döljs bakom begrepp som 'rättvisa' och ett möjligt Sverige skymtar när orden fylls med ett annat moraliskt innehåll."