Utbyte 13
och 19 mars 2002 i Svenska
Dagbladet, ledarsidan, om boken Skärp
dig, Svensson! författad av Patrik Engellau, Dick Erixon, Tove Lifvendahl, Lorentz Lyttkens, Peter Olsson, Anders Röttorp.
Paradoxal pliktetik
”Nyligen
gav tankesmedjan Den Nya Välfärden ut en liten bok vid namn Skärp dig,
Svensson. Den är skriven i syfte att ifrågasätta statens behandling av
medborgarna som viljelösa offer … Istället för statlig omsorg menar författarna
att alla människor borde utrustas med vissa skyldigheter gentemot sina
medmänniskor…
Resultatet
blir paradoxalt. I syfte att minska statens översitteri ska människor dirigeras
att handla för kollektivets skull… att låta människor själva ta ställning till
huruvida de vill leva dygdigt eller ej – det vore tydligen att gå för långt.”
Kristian
Karlsson
SvD
- - - - - -
Replik
Inga svaga grupper
”Om man söker efter ”svaga grupper” och ”utsatta grupper” på riksdagens
hemsida får man hundratals träffar: homosexuella, judar, hemlösa, barn, vanliga
människor, långtidsarbetslösa, normalinkomsttagare, de som behöver medicin,
hälften av alla sambor, invandrare och många andra.
Där syns
huvudproblemet i Sverige, nämligen överhetens människosyn. Överheten anser att
medborgarna är svaga och behöver stöd och hjälp från politiken. Ju svagare medborgare,
desto större behov av mäktiga politiker.
Den
människosynen är befängd och en hämsko för utvecklingen. Politiker behöver inse
att medborgarna tvärtom är rätt starka.
Om detta handlar vår bok Skärp
dig, Svensson (www.dnv.se), som uppmärksammats av Kristian Karlsson. Han förstår inte vår slutsats att
medborgarna måste ta ett större ansvar, inte bara för sig själva utan också för
varandra, för att samhället ska bli bättre. Det personliga
medborgarengagemanget kan aldrig ersättas av välvilliga politiker. Ju friare
samhälle, desto större ansvar har medborgarna mot varandra. Därför har vi
skrivit en deklaration om de medborgerliga skyldigheterna.