Ur huvudledare i Svenska Dagbladet 14 maj 2000

Hur botar vi sjukvården?

"Sjukvården kan bättre än någonsin hjälpa människor som lider av sjukdomar. Samtidigt är sjukvården en krisbransch. Denna paradox har motiverat tankesmedjan Timbros Centrum för välfärd efter välfärdsstaten att anlita ett antal personer med inblick i den svenska sjukvården …

Samtliga författare ser viktiga orsaker till sjukvårdens kris i stela strukturer … Politisk klåfingrighet har också satt käppar i hjulen … Den bot som de flesta deltagare på seminariet efterlyste var starkare incitament inom sjukvården att ägna sig åt rätt saker …

Längst gick medicindocenten Erik Björn-Rasmussen och tidigare landstingspolitikern Dick Erixon. Båda förespråkade system som belönar sjukvårdsaktörerna efter vad de gör för den enskilde patienten. Björn Rasmussen pekade på att sjukvårdens syfte är att minska behovet av vård, men att många enheter belönas efter hur mycket av sin specialitet de producerar. Incitament att se till patientens långsiktiga vårdbehov saknas. Resultatet blir att ingen tar itu med de problempatienter som i dag orsakar sjukvårdens stora kostnader.

Erixon kritiserade å sin sida en alltför stor tilltro till vad entreprenadlösningar kan göra för sjukvården. För att illustrera Erixons resonemang kan en jämförelse göras med restaurangverksamhet. Om all restaurangverksamhet drevs av landsting skulle en entreprenadlösning innebära att privata aktörer tilläts att driva restauranger, men att det fortfarande skulle vara politikerna som bestämde vilka restauranger som fick finnas, vad som stod på menyn och till vilka restauranger gästerna skulle gå.

Lika oaptitlig som en sådan restaurangpolitik ter sig ansåg Erixon att sjukvården är om politikerna fortsätter att fatta de avgörande besluten över resurstilldelningen. Den bästa lösningen är enligt Erixon att låta pengarna följa patienterna, så att det är deras önskemål som blir styrande."