Finanstidningen 24 augusti 2001

De onda = de andra

"En djupt allvarlig fråga reduceras till damtidningsnivå"

Vi lever i en tid då vi översköljs av dokumentärer om tyskt 1940-tal. Adolf Hitler skriker fram sina tal så fradgan flyger och åker kortege i stor Mercedes med höjd arm. Gång på gång. I dessa ytliga tv-dokumentärer blir det ett mysterium hur tyskarna kunde beundra - och var tredje tysk rösta - på en man som så uppenbart framstår som galen.

I Sverige har Bosse Schön gjort en tv-serie om svenskarna som slogs i SS-trupperna. Och nu senast en bok om svenska nazimedlöpare, som han gör reklam för på DN-debatt. Allt sker i kraftigt uppskruvat tonläge. Trivialiteter får stort utrymme, som när P O Sundman på väg till toaletten drabbas av vad som sannolikt var osmakligt skämtlynne och gör nazihälsning. Kändisskvaller är en annat tema. "Hagasessorna" fick lära sig köra bil av en man som varit soldat i naziarmén. Hu så hemskt!

När svenskarnas hållning till nazismen görs till skandalskriverier reduceras en djupt allvarlig frågeställning till damtidningsnivå. Det flamsas och skvallras. Och några få pekas ut som skyldiga. Därmed undergräver Bosse Schön det han säger sig ha som syfte, att få Sverige att bryta tystnaden. Om det är så enkelt att peka ut några enskilda individer som mörkermän är det ju inte så mycket mer att ventilera. Häng ut dårarna! Så kan alla andra återgå till vardagen. Och glömma.

En avvikande röst i det som mest tycks vara en ekonomisk exploatering av människors nyfikenhet på det onda är BBC (naturligtvis) som har gjort en dokumentär om den tyske rikskanslern fram till sommaren 1939. Bilden som då växer fram skiljer sig helt från den okomplicerat och uppenbart onda Adolf Hitler som vi därefter får lära känna.

En röst säger: "om Hitler dött sommaren 1939 hade han gått till historien som Tysklands störste och mest fredsälskande ledare."

Rikskanslern hyllades av tyska folket efter Münchenöverenskommelsen 1938. Inte därför att han hade hotat med krig, utan därför att överenskommelsen hindrade krig. Tyska folket trodde att Hitler ville fred. Tyska folket trodde att han ville väl. Tyska folket trodde på sociala reformer mot arbetslösheten. Tyska folket trodde.

Det riktigt skrämmande är inte den ondska en politisk ledare som Adolf Hitler kan besitta, utan att andra politiska ledare och folket inte såg den ondska som dolde sig under ytan. I efterhand är det alltid enkelt att avslöja mönster. Men det historiskt intressanta är att se hur onda avsikter kan döljas bakom goda. Och hur långt ett folk är berett att gå, genom att offra andra människors friheter, för ett gott mål.

Förtryck och förnedring skedde före 1939 i en omfattning som tyska folket verkar ha accepterat. I detta förtryck ingick bland annat tvångssterilisering på rasbiologisk grund. Något som vi i Sverige var lika snara att tillgripa som den tyska regimen. Och med Hjalmar Branting som en framträdande tillskyndare.

Det vi har att göra upp med är politiska idéer och värderingar som omfattade Sverige och långt fler än några tokiga nazisympatisörer. Att demonisera dem är att smita undan det verkligt farliga.